LÖNEAVTAL: AVKLARAD INFLATIONSTOPP BÅDAR GOTT FÖR AVTAL 2025

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) De vägval som facken gjorde under inflationsuppgången visade sig ge ett bra resultat vilket är en styrka inför nästa avtalsrörelse.

Det sade Irene Wennemo, generaldirektör vid Medlingsinstitutet, vid en paneldebatt om de ekonomiska förutsättningarna inför avtalsrörelsen, som arrangerades av Teknikföretagen.

Hon noterade att vi haft två avtalsrörelser med mycket speciella förhållanden: avtalet 2020 under pandemin och 2023 när inflationen var hög.

Men trots det speciella läget 2023 så blev det en lugn avtalsrörelse. Medlingsärenden har varit få liksom de förlorade arbetsdagarna, och ingen medling handlade i sig om att ett förbund ville ha mer än märket, vilket är anmärkningsvärt i en sådan situation.

I Sverige har vi långa avtalsperioder och stabil utveckling, till skillnad från till exempel USA där lönerna steg rejält när inflationen gick upp. Reallöneutvecklingen i Sverige har därmed sjunkit men nu är vi tillbaka till reallöneökningar igen.

Löneglidningen tilltog i vissa tjänstesektorer innan avtalet 2023, men efter att märket var satt märket så har löneglidningen minskat. Det är uppenbart att märket verkligen påverka lönerna vi har i Sverige.

Nu löper många avtal ut i slutet av mars 2025. Hon vill dock inte upprepa att läget är "det svåraste på länge".

Facket gjorde ett seriöst jobb med att förklara varför märket hamnade där det gjorde, och den utmaningen kommer de ha även denna gång, att inte titta bakåt utan framåt.

"Jag tror att vi kan gå in denna avtalsrörelse med att vi tog ett stort ansvar och hamnade på rimlig nivå, vilket gjorde att vi kom tillbaka till reallöneökningar", sade hon.

Nya personer i ledningen för facket kan innebära en ny situation, och arbetstidsfrågan är en ny faktor. Det har också hänt mycket för tjänstemännen som kan jobba hemifrån, vilket kan skapa spänningar, tillade hon.

Vice riksbankschef Anna Breman sade att Riksbankens uppgift är att värna inflationsmålet som ankare för lönebildningen, och hon tycker att de visat att de kan det.

Att arbetsmarknadens parter har visat ansvarstagande har samtidigt varit en bidragande orsak till att inflationen har kommit ned. Det gör att förutsättningarna förbättras för att inflationen ska förbli låg framöver. En annan effekt av en ansvarsfull lönebildning är att sysselsättningen har hållits uppe i Sverige.

Breman upprepade att de ser två sänkningar andra halvåret. Inflationsutfallet för april var lite lägre än prognos och vi får majutfallet i nästa vecka, men det är också viktigt tittar på den längre sikten, att hålla inflationen uthålligt låg.

Hon vill inte säga att läget är extra nervöst, utan att de mer är vaksamma. Vi har haft en period av pandemi, krig och hög inflation, och kommer det nya störningar så får de hantera det.

"Men den modell vi byggt upp med inflationsmål som ankare för pris- och lönbildingen, det systemet har levererat", sade hon.

Hon tillade dock att en lärdom från de senaste åren är att de kunde ändra tankebana snabbare när de insåg att inflationen steg mer än väntat i ett tidigt skede. Energipriser och växelkursen fick till exempel ett större genomslag än vad modellerna visade på.

Det är ett skäl till att de mer aktivt jobbar med alternativscenarier nu. Det viktiga framöver blir därför att fortsätta att titta på de historiska sambanden, men också vad som är annorlunda. Sådana faktorer kan bli demografin som kan påverka konsumtionsmönstren, protektionismen som kan påverka exporten eller klimatomställningen.

Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet, lyfte fram att den lågkonjunktur vi haft har varit väldigt förutsägbar, liksom den uppgång de nu ser framför sig.

En nyckelfråga blir när den reala konsumtionen faktiskt börjar att öka igen, det är en stor osäkerhet. Hushållen har blivit normaloptimistiska om framtiden medan synen på nuläget fortsatt ligger på väldigt låga nivåer.

Det finns en uppenbar koppling historiskt sett mellan hushållens humör och inflationen. Att hushållen uppfattar en inflation på 15 procent, som är långt över årstakten, kan samtidigt ha att göra med tidsperspektivet, de kanske jämför med prisläget 2021. Frågan är hur denna uppfattning kommer att utvecklas framöver.

Jesper Hansson, seniorekonom på Swedbank, tror att reallönerna kommer bli den viktigaste drivkraften för stigande optimism. Riksbanken väntas också öka takten i räntesänkningarna när inflationen faller längre under målet.

Inför avtalsrörelsen noterar han att arbetskraftskostnaderna ökat ungefär som i Tyskland under en längre period fram till 2021, men där en svagare krona kompenserat för högre löneökningar. De flesta tror att kronan kommer att stärkas, troligen ned under 11 mot euron, och det kommer att försvaga konkurrenskraften, men läget konkurrensläget förblir ändå relativt starkt.

Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, framhöll att utgångspunkten inför denna avtalsrörelse, nu som tidigare enligt Industriavtalet, är att förstärka industrins konkurrenskraft och ge goda villkor för de anställda.

Svensk industri verkar på en internationell marknad där priserna sätts globalt, och det är därför irrelevant att tala om "löneutrymme" i termer av svensk produktivitet eller svenska kostnader. "För höga" löneökningar kan inte kvittas mot förändringar i växelkursen. Prognoser för växelkursen är hopplösa att göra och vi inte vad som driver i grunden.

Det är inget egenvärde i att ha låga löner, utan det handlar om produktiviteten, och då särskilt den strukturella produktiviteten. Att produktivitetsutvecklingen dämpats har vi gemensamt med en del andra länder, men enhetsarbetskostnaderna i Sverige har ökat mer än i euroområdet.

Att vi stärkt konkurrenskraften beror till övervägande del på att kronan tappat. Målsättningen nu är att vi ska förstärka industrins konkurrenskraft, och då inte via växelkursen, sade hon.