STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Cirka tre av tio ingenjörer i Sverige kräver löneökningar på över 5 procent i år och var sjunde ingenjör begär över 7 procents löneökning.
Det framgår av en ny medlemsundersökning från Sveriges Ingenjörer, som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av. Datan baseras på en enkät till 2.000 av Sveriges Ingenjörers medlemmar som besvarats av 941 individer, en svarsfrekvens på 47 procent.
Enkäten visar också att nära hälften, 44 procent, av ingenjörerna är beredda att söka nytt jobb om inte deras arbetsgivare möter deras krav, vilket är en kraftig ökning jämfört med förra året då 35 procent uppgav samma sak. Och då bytte ändå rekordmånga ingenjörer jobb, 14 procent.
Av de tillfrågade ingenjörerna bedömer 65 procent att det finns goda möjligheter att byta jobb till ett med högre lön.
"Detta gäller trots att Riksbanken höjt räntorna och ökad inflation. Ingenjörerna har fortsatt en väldigt positiv syn på arbetsmarknaden", säger Johan Kreicbergs, chefekonom på Sveriges Ingenjörer, till Nyhetsbyrån Direkt.
Sveriges Ingenjörer har tidigare visat att löneökningarna för dem som byter jobb vanligen är dubbelt så höga som för dem som stannar kvar och det finns, enligt fackförbundet, inget som tyder på att arbetsgivarbytena kommer att avta under 2023. Detta eftersom arbetslösheten bland ingenjörerna är mycket låg, stabilt runt cirka 0,8 procent det senaste året, samtidigt som såväl privata som offentliga arbetsgivare har stora rekryteringsbehov.
Enligt chefekonomen gynnas ofta även de som stannar kvar på samma jobb, speciellt på företag med hög personalomsättning.
"Vid de företag som har svårt att behålla personalen drar det med sig lönerna uppåt. Är det något som får fart på arbetsgivarna är det när personalomsättningen ökar, då kan lönerna höjas. Även äldre medarbetare fick hyfsade löneökningar förra året, det har inte hänt förut", säger han.
Johan Kreicbergs ser i nuläget ingen risk för att ingenjörerna genom höga löneökningar ska vara med och driva upp inflationen och bidra till en löneprisspiral, som får Riksbanken att höja styrräntorna mer än annars skulle vara fallet.
"Den risken ser jag inte just nu i alla fall. Fortfarande är ingenjörerna inte den största gruppen på arbetsmarknaden, de är inte någon jättegrupp. Det har varit en exceptionell utveckling när det gäller efterfrågan på ingenjörer", säger han.
Chefekonomen lyfter fram att bland annat klimatomställningen bidragit till ökad efterfrågan på ingenjörer.
Enligt Sveriges Ingenjörer har vidare även utbredningen av distansarbetet sannolikt har haft betydelse när det gäller möjligheten att hitta ett nytt jobb med högre lön. De som bara behöver vara på jobbet under ett par dagar i veckan kan acceptera en längre resväg och kan därför välja bland fler arbetsgivare.
"Potentialen i det hela börjar allt fler medvetna om", enligt Johan Kreicbergs.
Mediankravet bland Sveriges Ingenjörers medlemmar ligger på 4,6 procents lönepåslag och 28 procent av medlemmarna begär alltså över 5 procents lönepåslag.