STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken kommer med största sannolikhet höja styrräntan med ytterligare 25 punkter vid det penningpolitiska mötet den 28 juni (räntebesked och penningpolitisk rapport den 29 juni).
Riksbanken kan samtidigt signalera att ytterligare höjningar är möjliga längre fram och att takten i obligationsförsäljningarna kommer att öka, men frågan är om det räcker för att bromsa en, åtminstone till synes, evig kronförsvagning.
Vid föregående möte, i april, höjde Riksbanken reporäntan med 50 punkter, till 3,50 procent. Samtliga ekonomer som tillfrågats av Infront inför april hade väntat en höjning med just 50 punkter. Riksbanken har därmed höjt styrräntan vid sju möten i rad, med totalt 3,5 procentenheter, vilket förstås är den kraftigaste åtstramningscykeln sedan Bengt Dennis glansdagar i början av 1990-talet.
Direktionens räntebeslut i april var dock oenigt, för första gången sedan december 2019. Ledamöterna Anna Breman och Martin Flodén ville att räntan endast skulle höjas med 25 punkter, till 3,25 procent.
Enligt Infronts prognosenkät väntar alla åtta tillfrågade ekonomer att styrräntan höjs med 25 punkter nu, till 3,75 procent.
Sju av dem räknar också med att Riksbankens nya räntebana kommer indikera att räntan kan höjas ytterligare framöver, men det råder delade meningar om räntebanan kommer att helt, eller bara delvis, signalera en ytterligare 25-punktershöjning.
Samtliga av de sju ekonomer som besvarat frågan räknar vidare med att Riksbanken kommer att öka takten i obligationsförsäljningarna (QT) från nuvarande 3,5 miljarder kronor per månad. Prognoserna spänner mellan 5,0 och 6-7 miljarder kronor per månad.
Protokollet från aprilmötet visade att Erik Thedéen ansåg att det, efter den då beslutade räntehöjning med 50 punkter, var lämpligt att dra ned på höjningstakten och inta en mer prövande hållning.
"Men om information om svensk inflation och ekonomisk utveckling pekar i en riktning mot ökat eller bestående inflationstryck, kommer jag förorda en högre styrränta än vad som indikeras i vår räntebana. Målet att få ner inflationen till 2 procent inom rimlig tid är självklart det som kommer vägleda mig även framöver", sade han.
Erik Thedéen konstaterade också att kronans värde hade varierat "en del" sedan föregående möte, och noteringen var nu ungefär på samma nivå som inför februarimötet.
"Om kronan fortsätter att försvagas, vilket i sin tur påverkar inflationen, behöver vi beakta det i penningpolitiken. Det vore välkommet med en starkare växelkurs, något som också ligger i våra prognoser, då det underlättar vår måluppfyllelse att nå 2 procents inflation", sade han.
Protokollet visade vidare att Anna Breman kanske inte var så "duvaktig" som hennes reservation mot aprilbeslutet antydde. Hon ville främst gå över till mer gradvisa höjningar lite tidigare än majoriteten.
"Det håller öppet för olika handlingsalternativ senare under året, inklusive ger utrymme för en återgång till större höjningar om inflationen biter sig fast på hög nivå, samtidigt som det minskar risken för negativa sidoeffekter", sade hon.
Martin Flodén var dock, enligt protokollet, mer uttalat "mjuk" i förhållande till den övriga direktionen. Han bedömde visserligen att penningpolitiken behövde fortsätta att stramas åt, men noterade samtidigt att slutpunkten för räntehöjningarna förmodligen närmar sig. Ett budskap som han också upprepade i ett anförande samma dag som protokollet publicerades, den 9 maj.
Men "jag vill poängtera att jag på intet sätt lägger mindre vikt än tidigare vid att få ner inflationen. Inflationsbekämpningen är fortsatt min främsta prioritet. Om utvecklingen fram till nästa penningpolitiska möte inte går tydligt åt rätt håll i tillräckligt snabb takt, kan styrräntan behöva höjas ytterligare", fortsatte han.
SCB:s KPIF-statistik för april bjöd på välkomna överraskningar på nedsidan när så väl KPIF-inflationen som KPIF-inflationen exklusive energi (KPIFXE) kom in lägre än vad både Riksbanken och bankekonomerna hade räknat med. Maj-data visade senare att kärninflationen visserligen fortsatte att dämpas, men nu mindre än vad Riksbankens prognosbana hade antytt.
Medan inflationsutfallen har varit något blandade sedan Riksbankens aprilmöte har hårda tillväxt- och arbetsmarknadsdata överraskat på uppsidan.
Utvecklingen för kronans växelkurs har samtidigt varit entydig negativ för inflationsutsikterna. Euron har stärkts med ytterligare omkring 50 öre som mest jämfört med nivåerna före räntebeskedet den 26 april, och nyligen passerades också den tidigare toppnoteringen från våren 2009. Den senaste försvagningsperioden för kronan kan tydligt kopplas S&P:s sänkning av fastighetsbolaget SBB:s kreditbetyg den 8 maj.
Bild: EUR/SEK-graf 2 mån
Detta, i kombination med signaler om allt högre räntetoppar från andra större centralbanker, talar för att Riksbanken kan behöva strama åt den penningpolitiska hållningen betydligt mer än vad den signalerade i april. Men frågan är vilka skador det skulle kunna skapa för den redan problemtyngda fastighetssektorn och för skuldtyngda hushåll.
ING Economics räknar med att Riksbanken vid mötet kommer att ringa i larmklockan om den senaste tidens kronförsvagning. De tror att styrräntan höjs med 25 punkter nu, men tvekar om huruvida direktionen vill göra något tydligt åtagande om en ny höjning i september redan nu.
"Ledamöterna balanserar nu på en tunn gräns mellan att stödja valutan och minimera skadorna på fastighetsmarknaden. Kvardröjande oenighet i direktionen kan sända upp EUR/SEK till 12:00 på kort sikt", skriver ING Economics i ett kundbrev.
Ekonomerna tillägger att ett problem för Riksbanken är att den, efter junimötet, bara har två ytterligare penningpolitiska möten i år, vilket kan göra det svårt att hålla jämna steg med ECB som redan tydligt har flaggat för en ny räntehöjning i juli, och kanske även en höjning i september.
"Riksbanken kommer att hoppas på att Federal Reserve verkligen är klara med åtstramningarna och att marknaderna börjar prisa in lättnader, vilket skulle mildra lite av den press på kronan som kommer från dollarn", skriver de.
ING Economics har svårt att se någon ny viktig motståndsnivå för EUR/SEK efter att den tidigare rekordnoteringen nu har brutits.
"Ett genombrott av 12:00-nivån ökar risken för valutainterventioner, även om vi ofta har diskuterat om att Sverige inte har tillräckligt mycket eldkraft i termer av valutareserver för att inleda en interventionskampanj. Hot om interventioner är ändå möjliga om kronsvagheten accelererar", skriver de.
Nordea konstaterar att kronans handelsvägda växelkurs (KIX) i nuläget är cirka 4 procent svagare än i Riksbankens antaganden ifrån april, och den fortsatta kronförsvagningen har gjort räntebeskedet till en mer öppen historia.
"Vi räknar fortfarande med att Riksbanken nöjer sig med att höja styrräntan med 25 punkter till 3,75 procent vid detta möte, men ett större kliv än så kan inte uteslutas helt. Framför allt ökar osäkerheten om den framtida styrräntan och vilka andra åtgärder som kan vidtas för att stötta den sargade växelkursen", skriver bankens chefsanalytiker Torbjörn Isaksson i ett kundbrev.
Nordea tror också att Riksbanken justerar upp räntebanan så att den indikerar att räntan höjs igen i höst och att takten i obligationsförsäljningarna till 5 miljarder kronor per månad.
"Ytterligare en möjlig åtgärd är att förlänga löptiden på en begränsad del av riksbankscertifikaten. Detta skulle kunna lyfta marknadsräntorna och göra investeringar i kronor mer attraktiva för utländska investerare", skriver Torbjörn Isaksson.
Ekonomerna på SEB räknar med att Riksbanken kommer att höja styrräntan med 25 punkter nu, och att den nya räntebanan kommer att visa en räntetopp på 3,90 procent, det vill säga åter 15 punkter över den väntade styrräntenivån efter junimötet, vilket kan tolkas som att en ytterligare räntehöjning är mer trolig än att räntan inte höjs på nytt.
SEB tror också att Riksbanken nu kommer att annonsera att takten i obligationsförsäljningarna ska ökas till 6-7 miljarder kronor per månad, från nuvarande 3,5 miljarder, och att viss försäljning också kommer att ske under sommaren.
SEB anser att den fortsatt "signifikanta" försvagningen i kronans växelkurs motiverar fortsatta åtstramningar från Riksbanken, och ekonomerna noterar att flera direktionsledamöter har antytt att den svaga kronan får konsekvenser för penningpolitiken.
Även Swedbank räknar med att styrräntan höjs med 25 punkter nu, och att den nya räntebanan indikerar "viss sannolikhet" för en ytterligare räntehöjning under hösten (3,87 procent). Swedbank tror vidare att takten i obligationsförsäljningarna kommer att ökas till 5,25 miljarder kronor per månad, från nuvarande 3,5 miljarder.
Swedbank noterar att inflationsutvecklingen har spretat inför junimötet, med en KPIF-inflation något under Riksbankens prognos, men något över om energipriser exkluderas.
"Oavsett mått är dock inflationen alltjämt mycket hög och har en lång väg kvar att gå innan 2-procentsmålet uppnås. Riksbanken lär därför vara uppmärksam på eventuella inflationsrisker och i synnerhet den svaga kronan", skriver Swedbank-ekonomerna i ett kundbrev.
De tillägger att Riksbanken inte agerar i ett vakuum.
Andra centralbanker fortsätter att strama åt penningpolitiken och oväntade räntehöjningar i bland annat Australien och Kanada illustrerar dels svårigheten att göra halt medan inflationen är hög, dels risken att Riksbanken hinner bli akterseglad igen inför septembermötet.
"Det kan vara skäl nog för Riksbanken att skicka en stram signal nu i juni och förhoppningsvis att ge kronan medvind in i sommarledigheten", skriver Swedbank-ekonomerna.
Deltagare: Danske Bank, DNB, ING Economics, Länsförsäkringar, Nordea, SEB, Swedbank