RÄNTOR/VALUTOR: RÄNTORNA VÄNDE ÅTER UPP, RBA SÄNKTE

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna vände åter upp på tisdagseftermiddagen, samtidigt som euron stärktes lite mot dollarn. Börserna stod mestadels på plus.

Hushållens konfidensindikator i euroområdet steg till -15,2 i maj från -16,7 i april, över väntade -16,0.

ECB har sitt nästa möte den 5 juni, med nya prognoser, och marknaden är inriktad på att det kommer en ny sänkning då.

Isabel Schnabel, ledamot i ECB:s direktion, lyfte dock åter fram vikten av att inte agera förhastat.

"Disinflationen är på rätt spår, men nya chocker innebär nya utmaningar. Tullar kan ha en dämpande effekt på inflationen på kort sikt, men innebär uppåtrisker på medellång sikt. Därför bör vi hålla en stadig hand" i penningpolitiken skrev hon på X.

Donald Trump var i kongressen för att övertyga partikamraterna om att skynda på processen för paketet med skattesänkningar.

USA-räntorna steg också under eftermiddagen, med 30-åringen upp till nära 5 procent, efter att ha varit uppe på 5,04 procent som högst på måndagen. Tioåringen steg till 4,52 procent.

Räntemarknaden har ändå i stort tagit Moody's nedgradering av USA:s kreditbetyg med ro.

Den minnesgode kan därmed dra parallellen till de tillfällen när USA förlorade toppbetyget hos Standard & Poor's (2011) och Fitch (2023), beslut som inte heller gav några direkta konvulsioner på räntemarknaden.

Jon Sindreu, krönikör på Wall Street Journal, tror inte att oro för finanspolitiken kommer att driva marknaderna särskilt länge.

"Kreditbetyg kan användas för att grovt uppskatta finansiell sårbarhet för företag eller för tillväxtekonomier som lånar i utländska valutor. När det gäller rika nationer visar de däremot ingen långsiktig korrelation med obligationsräntor", skrev han.

Faktum är att obligationsmarknadens skrämselhickor för länder som USA, och även Storbritannien efter 2022, ofta har sammanfallit med att deras centralbanker hållit korta räntor höga, vilket gör det mindre attraktivt för investerare att hålla statsskuld jämfört med kontanter.

"Men om ränteskillnaden mellan statsobligationer och kontanter är rimlig, kommer handlare ändå att köpa dem oavsett budgetunderskott, eftersom de vet att dessa länder trycker sin egen valuta och därför är mycket osannolika att ställa in betalningarna", skrev han.

Den verkliga oron vore om tullarna och andra politiska åtgärder undergräver den ekonomiska modell som gjort att USA presterat bättre än många andra under lång tid.

"Det skulle i sin tur kunna fortsätta tynga dollarn. Den framgångsrika modellen innebar dock också omfattande statlig upplåning", skrev han.

Dollarn tappade på tisdagen, med dollarindex ned till 100,41.

Japanska räntor steg i längre löptider efter svag efterfrågan i en emission av 20-åriga statsobligationer.

Teckningskvoten blev 2,5, den lägsta nivån sedan 2012 och räntan på den 20-åriga statsobligationen steg 15 punkter till 2,56 procent, den högsta nivån sedan 2000. Tioåringen var upp cirka 5 punkter.

Den svaga efterfrågan visar att marknaden är nervös i spåren av minskade köp, kvantitativ åtstramning (QT), från Bank of Japan. En stor köpare har varit försäkringsbolag, som nu blivit mer avvaktande, och BOJ kommer ha diskussioner med investerare för att se hur hårt de ska går fram med QT.

Premiärminister Shigeru Ishiba sade i parlamentet att han inte vill finansiera skattesänkningar via ökad upplåning.

"Regeringen är inte i en position där den kan kommentera räntenivåer, men verkligheten är en värld där vi möter dem. Vårt lands finansiella läge är tveklöst mycket svag, värre än Greklands", sade han enligt Bloomberg News.

Australiendollarn tappade till 0:64-nivån mot USA-dollarn efter duvaktiga signaler från Australiens centralbank, RBA.

De sänkte som väntat räntan med 25 punkter till 3,85 procent, den andra sänkningen i denna cykel, i spåren av lägre inflation och ökad global osäkerhet. RBA-chefen Michele Bullock sade att de kände sig säkra på att sänka och att de även diskuterat en sänkning med 50 punkter, men landat i 25.