STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Trots bättre statsfinanser väntas Riksgälden behålla prognosen för upplåningen i statsobligationer oförändrad i år och nästa år, men dra ned prognosen för växlarna.
Det framgår av analytikerkommentarer inför årets tredje statsupplåningsrapport, som publiceras på torsdag i nästa vecka.
I sin förra prognos, i maj, spådde Riksgälden att statens betalningar skulle visa ett underskott på 15 miljarder kronor i år och ett underskott på 51 miljarder kronor nästa år.
De höjde prognosen för emissioner av statsobligationer till 45 miljarder kronor i år och 60 miljarder kronor nästa år.
Dessa volymer väntas bibehållas nu i oktoberprognosen, enligt Swedbank och SEB. För 2025, det nya prognosåret, spår de en upplåning i statsobligationer på 60-75 miljarder kronor.
Samtidigt väntas upplåningen i växlar dras ned till 115-120 miljarder i år (135 i maj) och 80-100 nästa år (148). För 2025 spås 152-162 miljarder.
Riksgälden väntas se ett överskott på 15-20 miljarder kronor i år och underskott på 15-20 miljarder kronor nästa år. För 2025 spås ett underskott på 40 miljarder kronor.
Swedbank noterar att Riksgälden systematiskt tycks underskatta budgetsaldot, de månadsutfall som har följt på Riksgäldens prognoser har sedan maj 2020 blivit bättre än prognosticerat. Denna gång uppgår Riksgäldens ackumulerade prognosfel till nästan 50 miljarder kronor, varav en viss del förklaras av att högre skatteinkomster än väntat, samtidigt som det betalats ut betydligt mindre elstöd till företag än väntat.
Det faktum att nettolånebehovet fortsätter att överraska åt det positiva hållet torde innebära att en ytterligare ökning av obligationsutbudet är osannolik.
Samtidigt är Riksgälden troligen ovillig att minska på obligationsutbudet i ett läge där det råder stor osäkerhet och där upplåningen kan komma att behövas öka i framtiden.
"Vi tror att risken är betydande att obligationsutbudet kommer att behöva öka mer än vad som ligger i planen", skriver Swedbank.
För det första kommer Riksbanken att behöva ett kapitaltillskott på mellan 50–60 miljarder kronor och som Riksgälden behöver låna upp. För det andra finns det utrymme för finanspolitiken att bli mer expansiv 2025 efter år av återhållsamhet. För det tredje finns en påtaglig risk att arbetsmarknaden försvagas mer än vad som är förväntat under rådande konjunkturinbromsning.
"Det faktum att Riksgälden valt att öka utbudet av nominella statsobligationer trots att nettolånebehovet blivit nedreviderat på sistone kan antyda att de också bedömer att riskerna för upplåningen är på uppsidan kommande år", skriver Swedbank.