STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Tillväxtförutsättningarna var relativt goda när 2025 inleddes, men USA:s nya administration har radikalt förändrat förutsättningarna. Den aggressiva handelspolitiken ger lägre tillväxt, volatila marknader och svagare dollar. Sverige och Europa klarar sig trots detta relativt bättre än andra, men Riksbanken väntas sänka en gång till.
Det skriver SEB i sin konjunkturprognos, Nordic Outlook.
Sveriges BNP väntas öka 1,6 procent i år och 2,9 procent nästa år.
I föregående prognos, i januari, väntades BNP öka 2,2 procent i år och 3,1 procent nästa år.
SEB noterar att osäkerheten har ökat för både export och konsumtion och trots att tillväxten i slutet av 2024 var starkare än väntat har BNP-prognosen för 2025 justerats ned.
Även tillväxten för 2026 sänks. Stöd från finanspolitiken och ett starkt utgångsläge för industrin talar dock för att bilden av svensk ekonomi som starkare än de flesta jämförbara länder fortfarande håller.
"Hushållen har fortsatt att hålla lite hårdare i plånboken än vad tillväxten skulle behöva. Vi har sett en viss konsumtionsökning, stöttad av stigande reallöner och lägre räntor, men köpviljan hålls fortfarande tillbaka av osäkerhet, höga priser och skakiga marknader", säger chefekonom Jens Magnusson i en kommentar.
Både svagare tillväxt och höjda tullar talar för att exporten till USA faller i år. Samtidigt finns det livstecken för europeisk industri, i främst Tyskland, som är Sveriges viktigaste handelspartner. SEB räknar med att exporten till USA faller med 10 procent i år men att total export trots det ökar med 2,5 procent.
Ökad osäkerhet gör industriföretagen mer försiktiga i sina investeringsbeslut. Samtidigt kommer investeringar i batteritillverkning och grönt stål i norr att falla. Ökade försvarsutgifter och fortsatt höga investeringar i produktion och transmission av energi kommer dock att ge stöd. Svagt stigande bostadsinvesteringar bidrar också till att totala investeringar ökar svagt under både 2025 och 2026.
Arbetsmarknadsläget är svagare än normalt men olika arbetslöshetsmått ger olika bilder av hur mycket. Minskad osäkerhet och stigande tillväxt gör att både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden stabiliseras efter sommaren.
Hushållen fortsätter att vara försiktiga men förutsättningarna för en uppgång i konsumtionen är goda. Stigande reallöner och sänkta skatter är de främsta drivkrafterna men även lägre ränteutgifter och högre aktieutdelningar bidrar.
Sparkvoten steg under 2024 till historiska toppnivåer. Osäkerhet om tullar och turbulenta finansmarknader tynger konsumentförtroendet men på lite längre sikt talar mycket för att förtroendet återhämtar sig, särskilt om arbetsmarknaden vänder upp enligt vår prognos.
SEB räknar med att konsumtionen växer med 1,5-2,0 procent i år och nästan 3 procent 2026. Prognosen för 2025 har justerats ned med drygt 0,5 procentenheter jämfört med februari.
Efter två månader med stora överraskningar på uppsidan blev mars en stor lättnad för inflationen. Kärninflationen ligger fortfarande långt över 2 procent, men en ovanligt stor korgeffekt, som försvinner i januari 2026, är en stor del av förklaringen. Inflationen väntas tillfälligt stiga under våren och sommaren, men en starkare krona och pressade internationella priser bidrar till att kärninflationen faller tillbaka under 2026.
Att inflationen pekar nedåt, samtidigt som tillväxten är trög, gör att Riksbanken sänker räntan i juni.
Både inflation och BNP-tillväxt har efter marsmötet varit lägre än Riksbankens prognos. I mars såg Riksbanken både upp- och nedåtrisker för inflationen från tullar och andra omvärldsfaktorer. Bedömningen på marknaden och bland många analytiker ser dock ut att ha skiftat till att tullar kommer att ge lägre, inte högre, inflation i Europa.
"Vi tror att Riksbanken kommer att dela synen att risken för inflationen skiftat till nedsidan och sänka räntan med 25 punkter i juni. Vår bedömning är att det bara blir en sänkning. Riskerna för inflationen nästa år är dock större på nedsidan och ytterligare sänkningar är troliga om inflationen faller och hushållens konsumtion inte tar fart", säger Jens Magnusson.
Regeringen presenterade reformer för ytterligare 11,5 miljarder kronor i vårbudgeten för 2025, utöver budgetpropositionens 60 miljarder från i höstas.
SEB räknar med att reformerna och den finanspolitiska stimulansen 2026 blir ungefär lika stor som i år och att regeringen i september presenterar en ny expansiv budget för 2026 med reformer på ungefär 60 miljarder.
"Att 2026 är ett valår talar för att reformerna riktas lite mer mot hushållen. Vi tror att lägre skatter och ökade bidrag ökar hushållens inkomster med ungefär 30 miljarder, motsvarande nästan 1 procent av hushållens inkomster", skriver SEB.