Blog Archive
Fullbevakade bolag
Se fullbevakad bolagspresentationAtrium Ljungberg är ett av Sveriges största börsnoterade fastighetsbolag som äger, utvecklar och förvaltar fastigheter. Bolaget fokuserar på att utveckla attraktiva stadsmiljöer med blandat innehåll såsom kontor, handel, boende, service, kultur och utbildning. På så sätt skapar Atrium Ljungberg platser där det är attraktivt för människor att vara idag och i morgon. Bolaget är positionerat i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala och har idag ett fastighetsvärde på 40 miljarder kronor.
Se fullbevakad bolagspresentationLivihop är verksamma inom vård- och omsorg och erbjuder tjänster inom personlig assistans för individer med olika funktionsnedsättning. Verksamheten bedrivs utifrån koncernens olika dotterbolag och tjänsterna innefattar hantering av personal, budgetering av assistanstimmar, samt kontroll över assistansens innehåll. Bolaget grundades under 2011 och har sitt huvudkontor i Stockholm.
Noteringen skedde i början av 2018 på First North. Koncernen har cirka 1000 medarbetare.
Se fullbevakad bolagspresentationNyfosa är ett opportunistiskt och transaktionsintensivt fastighetsbolag med ett fritt investeringsmandat. Fastighetsbeståndet består idag till övervägande del av kontors- och logistikfastigheter i svenska tillväxtkommuner men bolagets fria mandat gör att de varken är begränsade av fastighetskategori, region, transaktionsstorlek eller innehavstid.
Fler unga tror på arbete efter 65
Den här typen av inlägg har gått som en röd tråd genom mina 14 år som bloggare. Men för de 99,7% av svenska befolkningen som inte läser min blogg så verkar budskapet inte gått in, vilket gör att ni 0,3% som troligtvis redan fattat får stå ut med att jag tjatar. Med förhoppning om att ni kan hjälpa till att sprida budskapet till övriga gänget som verkligen behöver det.
Idag kom nämligen återigen ett pressmeddelande från Pensionsmyndigheten om att unga personer är inställda på att behöva jobba längre än till 65. Inte för att de vill och tycker det är roligt, utan för att få tillräckligt hög pension. 9 av 10 unga tror enligt undersökningen nämligen att de kommer BEHÖVA jobba längre än till 65. För att få en tillräckligt hög pension för att klara sig alltså.
På sätt och vis är det här väl precis vad Pensionsmyndigheten (och i slutänden politikerna) vill. Både tidigaste åldern man kan ta ut pension och hur länge man har rätt att jobba kvar har höjts och flera höjningar är säkert på gång. Så att folket är förberedda på att jobba till 70 är väl då bra så slipper de bli besvikna i framtiden när de med värkande ryggar haltar iväg till jobbet lite småbakis efter 68 årsfesten kvällen innan. Bara två år kvar på jobbet, det går fort. Sen ska det bli härligt med pension, bara att hoppas att man inte dör innan. Risken att dö det kommande året är tyvärr mer än 10 gånger större för en 68-åring jämfört med en 40-åring.
Ett alternativ till att jobba till 70 är att spara en 500-lapp i månaden under ett helt yrkesliv. Det blir ungefär 1 miljon kronor med 6-7% årlig avkastning. (Då har jag inte tagit hänsyn till inflationen men å andra sidan räknat med en lägre avkastning som bör vara rimligt realt. Vill man räkna med inflation bör man höja avkastningen och också höja sparandet så det med tiden blir högre än 500 kr i takt med att lönen går upp.) 1 miljon kronor skattat och klart i dagens penningvärde bör möjliggöra att du kan sluta jobba minst 2-3 år tidigare än vad du annars hade kunnat.
Alternativet att spara mer privat tas sällan upp i pensionsfrågan, istället lyfts det fram som en naturlag att man måste jobba längre eftersom vi som befolkning lever längre och längre. Att vi måste jobba längre kanske stämmer på samhällsnivå, men absolut inte på individnivå. Det borde exemplet ovan med så lågt sparande som 500 kr i månaden bevisa. Kan du tänka dig att spara 10% av lönen kan du troligtvis sluta jobba vid runt 60 års åldern. Eller jobba fram till tänkt penisonålder och sen ha några miljoner kronor för guldkant på tillvaron om du hellre vill det.
För dig som vill kunna sluta jobba ännu lite tidigare än vid 60 gjorde jag denna uträkning i min bok Miljonär innan 30 och pensionär innan 40. Förutsättningen är att man börjar jobba vid 25 års ålder.
Spara 20% av lönen - Kan sluta jobba vid 52 års ålder
Spara 30% av lönen - Kan sluta jobba vid 46 års ålder
Spara 50% av lönen - Kan sluta jobba vid 40 års ålder
Spara 70% av lönen - Kan sluta jobba vid 33 års ålder
Nu är det så klart inte för alla att spara 20% eller mer av lönen varje månad. Men att en 25 åring som just fått första jobbet tror att sig BEHÖVA jobba till 70 är helt galet. Sen om man gör andra val i livet och tänker att det är helt ok att jobba till 70 och att man hellre gör det än sparar 500 kr i månaden så är det så klart helt upp till var och en. Jag tror bara att de absolut flesta av de 9 av 10 som tror de kommer behöva jobba längre än till 65 aldrig har blivit presenterade för de två alternativen och därmed inte tagit ett välgrundat och medvetet beslut.
Det du skriver visar på att det finns, för oss som lever i sverige i denna tid med möjlighet att jobba och tjäna pengar, stora möjligheter till att göra egna val och gå sin egen väg.
Ibland är det ju så att personer inte förstår / har insikt. Jag tänker också på att det är ”svårt” för många att göra egna val, göra något som andra inte riktigt gör om det sticker ut för mycket mot vad som är vanligt.
För egen del så berättar jag inte för speciellt många att jag jobbat för att vara ekonomiskt oberoende och nu är det. Funderar på om jag borde var mer öppen med det, egentligen är det ju en riktigt cool grej som jag är riktigt stolt över: att jobba ihop en förmögenhet som är så stor att jag väljer själv om / hur jag vill jobba.
Mi30; jag antar att du mest får mail mm med andemeningen ”fasen vad coolt gjort” snarare än neg?
Ja helt klart är 95% positiva vad gäller mail och kommentarer här på bloggen. I privatlivet skulle jag säga att de negativa kommentarerna är ännu färre, även om så klart många inte anser det är något som passar dem själva.
Sen är det klart att det är rätt ovanligt att gå emot strömmen och spara >50% av lönen. Men att spara kanske 2% av lönen och därmed om man vill kunna sluta jobba ett par år tidigare om man vill borde inte behöva kallas att gå emot strömmen.
Istället har vi massa ekonomer som debatterar år in och år ut om avsättningen till allmän pension ska vara 17 eller 18%.
"Att vi måste jobba längre kanske stämmer på samhällsnivå, men absolut inte på individnivå."
Problemet är väl att oförändrad pensionsålder skulle kräva ökade avsättningar för pensioner, som för löntagare och arbetsgivare skulle fungera på samma sätt som en skattehöjning och därför minska arbetsutbudet, vilket inte vore bra för samhällsekonomin. Då har det till och med betydelse om avsättningen är 17 eller 18 procent.
Ett långsiktigt privat sparande så som du beskriver har förstås inte den effekten. Det skulle ju till och med kunna öka arbetsutbudet (se bara på Onkel Tom för några år sedan)!
I och med att förutsättningarna för långsiktigt privat sparande är så bra i här i landet (förutsatt att man tänker bo kvar här och dra nytta av alla skatteinbetalningar också) så är väl frågan snarast hur man får fler unga att göra ett aktivt val när det gäller hur länge de vill jobba.
Jag tror också att det handlar om att göra det möjligt att göra olika val i olika perioder av livet, inte bara gå i pension. Gå ned i arbetstid om man får barn. Studera för att byta riktning mitt i livet. Kunna frigöra kapital i bostad genom en fungerande hyresmarknad (dvs "marknadshyror"). Här finns många fler låsningar än när det gäller pensionsålder.
Ja det är det jag menar. Istället för att som privatperson vara beroende av om politikerna beslutar om 17 eller 18% eller att 67 eller 69 år är normal pensionsålder så kan man lösa det själv genom att spara så lite som ett par procent av lönen varje månad.
Sparar man 20% eller mer är man helt frikopplad från allt som har med pensionsålder att göra utan kan sluta långt innan 60.
Absolut är det som du säger om man har ett jobb med kollektivavtalsenlig lön på heltid eller nästan heltid. Man får dock inte glömma att det ändå är en ganska stor del av befolkningen som p.g.a. t.ex. arbetslöshet inte kan ”nettospara” varje år de finns tillgängliga för arbetsmarknaden utan i stället går back. Dessutom är det vanligare med arbetslöshet i relativt långa perioder bland de med låga inkomster.
Arbetslösheten är ju ofta väldigt ojämnt fördelad. Jag och många andra som är uppväxta i en medelklassbubbla där arbetslöshet är ett okänt begrepp, hjälp från föräldrar en självklarhet och högskoleutbildning det mest självklara som finns. Det är inte bara hur hårt man arbetar som påverkar hur det går för en i livet.... IQ och uppväxt spelar en stor roll.....
Hej du skrev för längesen att du rekommenderade Lysa. Hur har det gått med det? Har du fortfarande pengar där?
Ja givetvis blir det svårare att spara regelbundet vid återkommande arbetslöshet och håller helt med om att det är lätt att hamna i en bubbla med sig själv och sina kompisar från medelklass, universitetsutbildning, föräldrar som brytt sig och hjälpt till de första åren i vuxenlivet etc.
Men i undersökningen handlade det alltså om 9 av 10 som trodde de skulle behöva jobba efter 65. Och någon arbetslöshet på 90% är det ju inte frågan om. Sen tror jag faktiskt att man kan spara en hel del under ett yrkesliv även om det kommer perioder både med deltid och arbetslöshet mellan varven.
Det är ju en fråga om prioriteringar. Vissa tycker det verkar mysigare att röka och jobba till 70 än att spara cigg-pengarna och kunna sluta jobba vid 60. Helt upp till var och en att avgöra tycker jag. Bara man gör ett aktivt och medvetet val.
Jag inser att vi behöver jobba fler år om vi lever längre men jag förstår inte varför det måste ske när man är över 65 år.
Sverige är unikt då det gäller medianåldern för när vi börjar jobba, tror det är typ 29 år.
Kombinera det sedan med att vi har en massa tid då vi inte lönearbetar typ föräldradagar, VAB och vad det nu heter.
Om vi studerar klart och börjar jobba vid 25 år skulle det med ränta på ränta kunna göra att vi inte behöver jobba tills vi blir 69 år.
Ta de ungdomar som inte har läggning/intresse för att läsa en massa teori utan börja jobba tidigt tex vid 18 år och ofta med fysiskt ansträngande jobb deras kroppar klarar inte att jobba till de blir 65 år.
Räknar man antalet arbetsår till pension blir det mer rättvist och humant.
Sambon har jobbat in vården och skadat kroppen och hon är bara 58 år och att jobba till 67 år kommer inte att gå, hennes kropp är redan utsliten.
Det borde vara antal arbetsår som skall räknas oavsett när man börjar jobba.
Jag inser att vi behöver jobba fler år om vi lever längre men jag förstår inte varför det måste ske när man är över 65 år.
Sverige är unikt då det gäller medianåldern för när vi börjar jobba, tror det är typ 29 år.
Kombinera det sedan med att vi har en massa tid då vi inte lönearbetar typ föräldradagar, VAB och vad det nu heter.
Om vi studerar klart och börjar jobba vid 25 år skulle det med ränta på ränta kunna göra att vi inte behöver jobba tills vi blir 69 år.
Ta de ungdomar som inte har läggning/intresse för att läsa en massa teori utan börja jobba tidigt tex vid 18 år och ofta med fysiskt ansträngande jobb deras kroppar klarar inte att jobba till de blir 65 år.
Räknar man antalet arbetsår till pension blir det mer rättvist och humant.
Sambon har jobbat in vården och skadat kroppen och hon är bara 58 år och att jobba till 67 år kommer inte att gå, hennes kropp är redan utsliten.
Det borde vara antal arbetsår som skall räknas oavsett när man börjar jobba.
Jag inser att vi behöver jobba fler år om vi lever längre men jag förstår inte varför det måste ske när man är över 65 år.
Sverige är unikt då det gäller medianåldern för när vi börjar jobba, tror det är typ 29 år.
Kombinera det sedan med att vi har en massa tid då vi inte lönearbetar typ föräldradagar, VAB och vad det nu heter.
Om vi studerar klart och börjar jobba vid 25 år skulle det med ränta på ränta kunna göra att vi inte behöver jobba tills vi blir 69 år.
Ta de ungdomar som inte har läggning/intresse för att läsa en massa teori utan börja jobba tidigt tex vid 18 år och ofta med fysiskt ansträngande jobb deras kroppar klarar inte att jobba till de blir 65 år.
Räknar man antalet arbetsår till pension blir det mer rättvist och humant.
Sambon har jobbat in vården och skadat kroppen och hon är bara 58 år och att jobba till 67 år kommer inte att gå, hennes kropp är redan utsliten.
Det borde vara antal arbetsår som skall räknas oavsett när man börjar jobba.
Svår ekvation det där med att jobba till efter 65 eftersom INGA företag vill anställa någon som är över 50.
Nej vissa får nog se till att stanna kvar på befintliga jobbet de 10-20 sista åren om de vill jobba till 70. Så ligger de bra till på turordningsreglerna.