Blog Archive
ISK-skatt 2020
Skatten på ISK och Kapitalförsäkring (KF) avgörs av statslåneräntan den sista november året innan. Så det är kanske lite tidigt att börja grubbla på den redan nu även om det vissa dagar känns som hösten är på antågande. Anledningen till att jag kom att tänka på det just idag är att statslåneräntan som ligger till grund för skatten från och med idag är nere på rekordlåga -0,35%. Detta ska jämföras med +0,51% den sista november 2018, dvs det datum som ligger till grund för årets skatt på ISK och KF.
Skillnaden mellan +0,51% från sista november 2018 och dagens -0,35% är väldigt stor (0,86 procentenheter borde det väl bli, men jag vet inte ens hur man räknar ut skillnaden i procent. Det kanske finns något mattesnille som läser bloggen som kan berätta hur man räknar ut det?). När det kommer till nästa års skatt i ISK och KF kommer det dock inte bli så dramatiska skillnader, inte ens om statslåneräntan ligger kvar på denna låga nivå. För att reda ut hur det hänger ihop får vi repetera reglerna för hur skatten beräknas.
För att räkna ut skatten på ISK och KF tar man statslåneräntan den sista november och lägger på 1 procentenhet (tidigare var det 0,75 procentenheter vilket var den höjningen som det var väldigt mycket diskussion om och som Ulla Andersson hävdade bara motsvarade ett par påsar ostkrokar) och det man då får fram är den så kallade schablonintäkten. På denna schablonintäkt betalar man sedan 30% skatt. Det betyder att i år så baseras skatten på förra årets novemberränta 0,51% + 1 procentenhet = 1,51% på vilket man betalar 30% skatt = 0,453% skatt eller 4 530 kr per miljon i kapital.
Förutom att man ska lägga på 1 procentenhet på statslåneräntan finns det en till spärr som gör att skatten inte ska kunna bli för låg. Det finns nämligen ett golv som säger att schablonintäkten aldrig ska kunna bli lägre än 1,25%. Det betyder i praktikten att det inte spelar någon roll om statslåneräntan den sista november är +0,25% eller lägre eftersom man då slagit i golvet. Skatten kan alltså aldrig bli lägre än 30% av 1,25% = 0,375%.
Sammanfattningsvis talar det mesta för att vi nästa år får en skatt på ISK och KF som är lägsta möjliga 0,375% jämfört med årets 0,453%. En skattesänkning på 780 kr per miljon i kapital. Det betyder också att statslåneräntan måste stiga från dagens -0,35% till minst +0,26% fram till sista november för att skatten inte ska bli lägsta möjliga nästa år.
Reglerna med ett golv på 1,25% infördes redan 1 jan 2016 då påslaget på statslåneräntan fortfarande var 0,75 procentenheter. Det mesta talar alltså för att Ulla Anderssons "ostkrokshöjning" av påslaget från 0,75 till 1 procentenhet inte kommer ha någon effekt för just 2020 eftersom det blir golvet och inte påslaget som sätter nivån.
Som lite kuriosa kan nämnas att skatten var rekordlåg 2015 med 0,27% vilket troligtvis är förklaringen till att ett golv infördes 1 jan 2016.
Tack för mycket bra inlägg och summering! Lämnar kanske inte inte så mycket utrymme för kommentarer då du ger en så bra bild. Detta är något som jag såklart bevakar och här ligger du före media och sparekonomerna som jag tycker du slår med hästlängder.
780 kr per m är inte att förakta, det är inte utan att jag kan känna viss oro för framtida höjning av kapitalskatt....
Tack för mycket bra inlägg och summering! Lämnar kanske inte inte så mycket utrymme för kommentarer då du ger en så bra bild. Detta är något som jag såklart bevakar och här ligger du före media och sparekonomerna som jag tycker du slår med hästlängder.
780 kr per m är inte att förakta, det är inte utan att jag kan känna viss oro för framtida höjning av kapitalskatt....
Återigen ett bra inlägg! Du har en bra streak just nu känns det som ;).
Kermit: Tack! Tycker du har en poäng i att sånt här påverkar spararna mer än att vara ute och snacka handelskrig och inverterad räntekurva som är svårt att agera på som privatsparare.
Anonym: Tack!
Intressant inlägg! Jag tycker det mesta talar för att konstruktionen med ISK inte var planerad för den lågräntemiljö vi har nu. En höjning av skatten och/eller en omkonstruktion av hela sparformen finns nog i korten tyvärr. Jag tror det är något det är klokt att ta höjd för om man tänker sig att leva på avkastning av kapital.
Men det borde nästan vara i denna miljö som upplägget är som mest gynnsamt för staten i och med golvet på 1,25%.
Om det vore så fördelaktigt för oss sparare att ta risk och sen betala skatt på en avkastning motsvarande 1,25% (oavsett om värdet går upp eller ner) skulle ju staten kunna låna till minusränta och sen investera på samma sätt.
Tack för en fin blogg. Min absoluta favorit.
Blir intressant att se vad som händer med räntan på csn-lån. Har för mig att den baseras på ett snitt av statslåneräntan de senaste 3åren.
Ja det där med CSN-ränta som snittet av de tre senaste årens statslåneränta känner jag igen. Men gissar att det finns ett golv på noll så man inte FÅR ränta på sitt studielån?
@Miljonär innan 30: Vet inte riktigt om jag förstår vad du menar. Jag tänker bara att om staten anser att inkomst av kapital ska beskattas som andra inkomster så blir det problematiskt om skattesatsen blir mycket lägre än vad som från början kanske avsågs. Med nuvarande regering tillkommer dessutom ideologiska skäl - jag gissar att 30% skatt på en schablonintäkt på 1,25% av ens kapital ger Sverige bland de lägsta kapitalskatterna i Europa?
Jag menar bara att staten garanterat får skatt motsvarande en avkastning på 1,25-1,5% per år i tider när den riskfria räntan är noll eller minus. Varje år oavsett om börsen går upp eller ner medan spararen tar hela risken.
Det är inte så förmånligt för spararen att man behöver höja av ideologiska skäl tycker jag.
Tanken tidigare vår ett påslag på 0,75 procentenheter. Ligger räntan kvar på dagens nivå blir påslaget snarare 1,5 procentenheter. Dvs jag håller inte med om att det skulle vara extra förmånligt för spararen vid låg ränta.
Det här med att ISK skulle vara så fantastiskt förmånligt är bara en myt spridd av Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Istället är det en säker inkomstkälla för staten i och med att spararna blir schablonbeskattade oavsett värdeförändring. Det enda som är förmånligt i Sverige är att låna pengar i och med den förda penningpolitiken och ränteavdraget.
Är dessutom ett svek av C och L att de inte krävde att den sista höjningen backades tillbaka för att stödja Löfvenregeringen.
Procentuellt blir det väl en sänkning med ca 170 % helt enkelt.
Tjena! Tänkte höra hur dina tankar kring min investeringsstrategi är. Jag har sökt en del på internet, men verkar inte hitta någon med liknande tanke.
Tänkte bygga upp en portfölj bestående av 25% Avanza global, och resterande 75% jämt fördelat på svenska investmentbolag. Kanske 5-6 st, typ Investor, Latour, Bure, Öresund, Svolder.
Är medveten om exponeringen mot Sverige.
Är det något jag missat i min plan?
Fjodor: Ja så borde det så klart bli. En minskning från +1 till -1 borde ju vara 200% nu när du säger det!
Frisse: Det låter toppen tycker jag. Sen kan man givetvis alltid skruva på detaljer och exakta fördelningen, men ser inget som talar för att det skulle bli bättre än ditt tänkta upplägg.
ISK och KF är inte så bra som många tror. För utdelningsaktier ok, för fonder, absolut inte. Fonder säljer man normalt inte och då blir det ränta på ränta på överavkastningen jämfört med de som har KF eller ISK. När man säljer för att spetsa pensionen eller leva på kapitalet säljer man så liten del av kapitalet att man ändå bara betalar max 30 % skatt på vinsten.
Vad och hur ska man placera i?
Aloha! Har inget med detta inlägg att göra men kastar ut bollen. Finns det inga filmer eller dokumentärer art se kring detta FIRE och det vi trots allt strävar emot att nå? Filmtips, gärna omg då pizzan snart är på g! :)
Har du sett danska ganska nya dokumentären?
https://www.dr.dk/tv/se/temaloerdag-sta-af-hamsterhjulet-med-penge-nok-t...