
Taggar
Fullbevakade bolag
- Se fullbevakad bolagspresentation
Maha Energy är en internationell producent inom gas- och oljesektorn vars inriktning är att köpa och utveckla tidigare upptäckta men tidigare underpresterande kolvätetillgångar samt genomföra egen prospektering. Utvinningstekniken bygger på moderna ingenjörskonst under samlingsbegreppet Enhanced Oil Recovery. Maha Energy är verksamma i Brasilien, USA och Oman.
- Se fullbevakad bolagspresentation
Fastpartner är ett fastighetsbolag som äger, utvecklar och förvaltar en bred portfölj av kommersiella fastigheterna. Fokus ligger på expansiva områden och Sveriges största befolkningscentrum.
- Se fullbevakad bolagspresentation
Nyfosa är ett svenskt fastighetsbolag med opportunistiskt nisch som möjliggör slagkraftiga förvärv med fria mandat. Med fokus på investeringen verkar Nyfosa för att bygga ett hållbart kassaflöde och addera värde till fastighetsportföljen. Nyfosas fastighetsbeståndet är belägna i tillväxtkommuner i Sverige och Finland.

Irisity är ett världsledande mjukvaruföretag inom teknologin för
intelligenta kameralösningar. Med hjälp av proaktivt arbetande och
självlärande algoritmer skapar Irisity kameralösningar som är
speciellt anpassade för en mängd applikationsområden i samhället
såsom skolgårdar, nattlig övervakning av äldre i hemmet och
bevakning av olika typer av skyddsområden. Irisity erbjuder sina
kunder en kostnadseffektiv, prediktiv bevakningslösning med hög
precision. Bevakningen sker i realtid vilket minskar responstiden
samt ökar möjligheterna att agera prediktivt. Irisitys huvudkontor
ligger i Göteborg.

Fastpartner (tidigare “Fastighetspartner”) är ett svenskt fastighetsbolag
som utvecklar och förvaltar kommersiella fastigheter. Hyresgästerna
består av allt från nystartade bolag till ledande industribolag och
samhällsbolag. Majoriteten av hyresintäkterna kommer från
Stockholmsområdet men övrigt fastighetsbestånd är spritt över
Sveriges storstadsområden och expansiva orter. VD och storägare
i Fastpartner är Sven-Olof Johansson med lång erfarenhet inom
finans- och fastighetsbranschen.
SBB fokuserar främst på fastigheter inom två segment: bostäder
och samhällsfastigheter. Portföljen innehåller även till viss del
andra typer av fastigheter där avsikten primärt är att driva detaljplan
för att utveckla bostadsfastigheter. Strategin är att delar av
fastighetsbeståndet ska bestå av kassaflödesfastigheter med
identifierad utvecklingspotential. Bolaget förvärvar aldrig råmark,
utan utvecklar enbart detaljplan på kassaflödesgenererande fastigheter.
→ Se fullbevakad bolagspresentation
Nyfosa är ett svenskt fastighetsbolag med opportunistiskt nisch
som möjliggör slagkraftiga förvärv med fria mandat. Med fokus på
investeringen verkar Nyfosa för att bygga ett hållbart kassaflöde
och addera värde till fastighetsportföljen. Nyfosas
fastighetsbeståndet är belägna i tillväxtkommuner i Sverige och
Finland.
→ Se fullbevakad bolagspresentation
Maha Energy är en internationell producent inom gas- och
oljesektorn vars inriktning är att köpa och utveckla tidigare
upptäckta men tidigare underpresterande kolvätetillgångar samt
genomföra egen prospektering. Utvinningstekniken bygger på
moderna ingenjörskonst under samlingsbegreppet
Enhanced Oil Recovery. Maha Energy är verksamma i Brasilien, USA
och Oman.
→ Se fullbevakad bolagspresentation
NFO Drives utvecklar och tillverkar frekvensomriktare för
störningsfri styrning av elmotorer för energieffektivisering av
ventilation- och pumpanläggningar samt maskiner. NFO Drives
patenterade teknik kan ge energibesparingar på upp till 70 procent
utan att ge störningar på omgivande teknisk utrustning.

I år sänkts skatten för personer över 65 år som fortfarande jobbar. Jag antar att syftet är ett uppmuntra till ett längre arbetsliv. I samband med det såg jag att Pensionsmyndigheten gick ut och använde uttrycket negativ skatt som fick en del uppmärksamhet i några tidningar och sociala medier.
Många tolkade det här med negativ skatt som att det var bättre än det verkligen var. Fenomenet är samma grej jag skrivit om flera gånger tidigare. Dvs att man så länge man betalar mindre än 17-18% skatt på sin lön så får man mer i avsättning till sin pension än man betalar i skatt. Eftersom 18,5% av pensionsgrundande inkomsten sätts av till pension. Detta gäller nu enligt pensionsmyndigheten ända upp till en årslön på 437 000 kr för personer som är över 65 år, medan brytpunkten ligger betydligt lägre för personer under 65 år. För en person född 1980 boende i Stockholm går gränsen någonstans runt 200 000 kr i årslön där skatten på arbete blir på samma nivå som avsättningarna till pensionen.
Egentligen ska arbetsgivaravgiften räknas in som en skatt och då blir det omöjligt att gå plus på skatten. Dessutom får man nästan alltid tjänstepension på höga inkomster vilket gör att dessa blir mer förmånliga än låga löner. Men det är inget som skatteverket och staten har med att göra utan är något som arbetsgivaren betalar. Det vill säga för att du ska göra dig förtjänt av en hög lön måste du leverera värde till arbetsgivaren som både räcker till arbetsgivaravgiften och tjänstepension.
Rent skattemässigt är det helt enkelt väldigt förmånligt att vara lågavlönad. En annan sak som är skattemässigt förmånligt är att ha inkomst av kapital, i alla fall om börsen fortsätter ge en avkastning på 8-10% om året och man kan betala 0,4% schablonskatt på ett ISK.
Låt oss ta ett exempel som visar hur olika skatten kan slå. Två familjer som båda vill leva på 60 000 kr i månaden efter skatt.
En familj består av en högavlönad person medan partnern är hemma och tar hand om barn och hushåll. Den högavlönade personen måste tjäna 100 000 kr i månaden för att få ut 60 000 kr.
Totalt, inkl arbetsavgifter, betalar den familjen 71 000 kr per månad i skatt för att få ut 60 000 kr att leva på.
En annan familj har 10 miljoner i kapital som de plockar ut 5% från årligen. Det ger ca 42 000 kr i månaden. Resterande 18 000 kr för att komma upp till önskade 60 000 kr i månaden efter skatt löser de genom att båda personerna behöver tjäna 9 000 kr var efter skatt. För det räcker det att ha en bruttolön på 10 500 kr.
Total, inkl arbetsgivaravgifter och ISK skatt, betalar den familjen 12 525 kr per månad i skatt för att få ut 60 000 kr i månaden att leva på.
Familj nummer ett betalar alltså nästan 6 gånger högre skatt, trots att de får ut lika mycket pengar att leva på efter skatt.
Slutsatsen blir att den som kan spara ihop ett kapital behöver inte vänta på att bli 66 år för att få en gynnsam skatt. Då kan man dessutom hinna njuta av pengarna som blir över efter den låga skatten. Fast för samhället är det så klart bäst om man jobbar till 72 och dör vid 72,5.
Intressant inlägg. Du (och vi som kommenterar) har varit inne på detta tidigare: att ha ett kapital i kombination men en viss inkomst förutsatt att man hittar riktigt roliga uppdrag är riktigt bra.
Kanske lite teoretiskt och lite på skoj (och förutsatt att jag har fattat rätt såklart) : har man en enskild firma nu med de tillfälligt sänkta egenavgifterna på 10.21% och fakturerar runt 100 k / år så får man en inkomstskatt på ca 7%. Dvs ca 17% total skatt samtidigt som man får en pensionsrätt på 18.5%.
DN hade en artikel för ngn vecka sedan där man parafraserade ”va fan får jag för pengarna” och radade upp vad några saker kostar som många faktiskt får. Några grejer jag minns är förskola 150k/år, Skola 120 k / år. Sjukvård minns jag inte vad de skrev men jag har i annat sammanhang hört att det kostar 60k/år i snitt i Sverige.
familj nr 2 i ditt exempel får en hel del för sina pengar :)
Det är väl tveksamt om de låga skatterna på kapital kommer att förbli så låga som de är nu. Någon som vet hur det ser ut i andra länder, finns det jämförbara upplägg som ett svensk ISK med 0,4% i schablonskatt någon annanstans?
Hej vad det går bra på börsen
JMF
Ja börsen har tuffat på otroligt stabilt senaste veckan med upp varenda dag. Snart ett år sedan coronabotten.
Varför tycker du att arbetsgivaravgiften ska ses som en del av inkomstskatten? Det är en modell som de som vill peka på Sveriges höga skatter gärna använder sig av, men det finns ju absolut inget som säger att lägre eller borttagen arbetsgivaravgift skulle leda till högre inkomst för den anställda.
Om arbetsgivaren betalar 130 kr. Du anser dig tjäna 100 kr och får 70 kr utbetalt till ditt konto.
Då är väl de första 30 och de sista 30 kr som försvinner båda lika mycket skatt? Även om de har olika namn?
Men de första 30 försvinner inte från min inkomst, utan från arbetsgivarens kassa. Hade de inte försvunnit i arbetsgivaravgift utan funnits kvar i kassan hade de inte per automatik lagts till min inkomst.
Och om man som mig har eget företag och betalar sociala avgifterna själv?
@Ylvita staten får ju totalt 60kr in från det som kostar arbetsgivaren 130kr i det fallet. Ifall staten ej tog de första 30 så hade ju så klart arbetsgivaren kunnat betala arbetaren de pengarna i stället (blir ju då ändå samma summa den anställda kostar arbetsgivaren).
Arbetsgivaren betalar 130 kr
Jag får ut 70 kr
Staten gör 60 kr
Tack för den reflektionen och lektionen!
"inget som säger att lägre eller borttagen arbetsgivaravgift skulle leda till högre inkomst för den anställda."
Har du något underlag för det uttalandet?
Nej, om man är sin egen arbetsgivare upplevs förmodligen gränsen mellan sociala avgifter och inkomstskatt inte så viktig, men de flesta på arbetsmarknaden är anställda av någon annan. Om alla personerna i dina exempelfamiljer har enskild firma borde du ha nämnt det.
Kul att be om underlag för ”inget som säger”, lite som att be om bevis för att det inte gömmer sig giraffer på Öland :) Det brukar ju vara den som menar att det finns ”något som säger” som har bevisbördan.