Negativ skatt

I år sänkts skatten för personer över 65 år som fortfarande jobbar. Jag antar att syftet är ett uppmuntra till ett längre arbetsliv. I samband med det såg jag att Pensionsmyndigheten gick ut och använde uttrycket negativ skatt som fick en del uppmärksamhet i några tidningar och sociala medier. 

Många tolkade det här med negativ skatt som att det var bättre än det verkligen var. Fenomenet är samma grej jag skrivit om flera gånger tidigare. Dvs att man så länge man betalar mindre än 17-18% skatt på sin lön så får man mer i avsättning till sin pension än man betalar i skatt. Eftersom 18,5% av pensionsgrundande inkomsten sätts av till pension. Detta gäller nu enligt pensionsmyndigheten ända upp till en årslön på 437 000 kr för personer som är över 65 år, medan brytpunkten ligger betydligt lägre för personer under 65 år. För en person född 1980 boende i Stockholm går gränsen någonstans runt 200 000 kr i årslön där skatten på arbete blir på samma nivå som avsättningarna till pensionen.

Egentligen ska arbetsgivaravgiften räknas in som en skatt och då blir det omöjligt att gå plus på skatten. Dessutom får man nästan alltid tjänstepension på höga inkomster vilket gör att dessa blir mer förmånliga än låga löner. Men det är inget som skatteverket och staten har med att göra utan är något som arbetsgivaren betalar. Det vill säga för att du ska göra dig förtjänt av en hög lön måste du leverera värde till arbetsgivaren som både räcker till arbetsgivaravgiften och tjänstepension.  

Rent skattemässigt är det helt enkelt väldigt förmånligt att vara lågavlönad. En annan sak som är skattemässigt förmånligt är att ha inkomst av kapital, i alla fall om börsen fortsätter ge en avkastning på 8-10% om året och man kan betala 0,4% schablonskatt på ett ISK. 

Låt oss ta ett exempel som visar hur olika skatten kan slå. Två familjer som båda vill leva på 60 000 kr i månaden efter skatt. 

En familj består av en högavlönad person medan partnern är hemma och tar hand om barn och hushåll. Den högavlönade personen måste tjäna 100 000 kr i månaden för att få ut 60 000 kr.

Totalt, inkl arbetsavgifter, betalar den familjen 71 000 kr per månad i skatt för att få ut 60 000 kr att leva på.

En annan familj har 10 miljoner i kapital som de plockar ut 5% från årligen. Det ger ca 42 000 kr i månaden. Resterande 18 000 kr för att komma upp till önskade 60 000 kr i månaden efter skatt löser de genom att båda personerna behöver tjäna 9 000 kr var efter skatt. För det räcker det att ha en bruttolön på 10 500 kr. 

Total, inkl arbetsgivaravgifter och ISK skatt, betalar den familjen 12 525 kr per månad i skatt för att få ut 60 000 kr i månaden att leva på.

Familj nummer ett betalar alltså nästan 6 gånger högre skatt, trots att de får ut lika mycket pengar att leva på efter skatt.

Slutsatsen blir att den som kan spara ihop ett kapital behöver inte vänta på att bli 66 år för att få en gynnsam skatt. Då kan man dessutom hinna njuta av pengarna som blir över efter den låga skatten. Fast för samhället är det så klart bäst om man jobbar till 72 och dör vid 72,5.