Olika växlar i sparandet

Jag har själv varit en stark förespråkare för uträkningar mellan det tydliga sambandet mellan sparkvot och hur många år det tar att uppnå ekonomisk frihet. Dvs att hur lång tid det tar tills dess att man kan sluta jobba och leva på avkastningen från det kapital man sparat ihop. Ungefär såhär ser det ut.

70% sparkvot - 8 års arbete
50% sparkvot - 15 års arbete
30% sparkvot - 21 års arbete
20% sparkvot - 28 års arbete

Dessa siffror förutsätter att du sparar samma procent av lönen under hela tiden när du jobbar samt att du fortsätter leva på samma nivå även under uttagsperioden. Dvs för den som sparar 70% av lönen efter skatt behöver ett passivt kassaflöde som motsvarar 30% av den tidigare nettolönen, eftersom det är just 30% av lönen man levt på under tiden man sparat ihop pengarna. Siffrorna är från min bok Miljonär innan 30 och pensionär innan 40. Där beskriver jag mer exakt hur jag räknat, men kort sagt är de inflationsjusterade dvs vi pratar snarare om köpkraft än antal kronor per månad och ganska försiktigt räknat.

En stor fördel med detta sätt att räkna är att det blir väldigt enkelt och tydligt. Det är bra om man får en ungefärlig bild av vad som krävs och vad som kan förvänta sig. Jag har stött på båda sidor under de år jag pratat om sparande för tidig pension, vissa tycker det är otroligt att man kan sluta jobba redan efter 15 år om man sparar halva lönen, andra tror det ska räcka med att spara någon enstaka tusenlapp i månaden för att kunna sluta jobba vid 45. Det är så klart lättare att spara 50% av lönen om du har en hög lön, men det är en fördel att kunna prata om procent snarare än hur många kronor i månaden som man behöver spara. Sparsamheten får också dubbel effekt eftersom du får dubbel effekt av att hitta livslånga besparingar som tex när du inser att du klarar dig lika bra utan en tidigare kostnad på 500 kr i månaden. Dels kan du spara 500 kr mer av lönen och dels behöver du 500 kr mindre i passiv inkomst den dagen du slutat jobba.

Även om detta är ett bra sätt att synliggöra vad som är en rimlig målsättning så är kanske inte livet riktigt så linjärt i verkligheten. Jag personligen sparade till exempel runt 80% av lönen under en period. Ändå jobbade jag i 13 år trots att det enligt tabellen borde handlat om kanske 6 år. När jag sen slutade jobba började jag inte plocka ut pengar direkt. Helt enkelt för att jag ville kunna leva dyrare under uttagsperioden än under de enstaka år där jag sparade som mest. Nu två år efter att jag slutade jobba har jag ännu inte börjat leva på kapitalet.

Det vill säga det var inte riktigt så tydligt som i exemplen att jag först sparade XX% av lönen i X år och sen slutade jobba och från dagen efter det började leva på det ihopsparade kapitalet så . Jag skulle snarare kunna dela upp det hela i följande faser.

Maxsparande
I denna fas fokuserar man helt på sparandet, varje sparad krona räknas. Ofta sker detta i en tidig fas av sparresan då man har många år av ränta på ränta framför sig vilket gör att det går att räkna upp värdet på varje extra sparad krona ordentligt. Kan man få 8-10% avkastning om året så gör en sparad 100 lapp idag verkligen skillnad om 20-30 år. Kanske har man några gyllene år direkt när man fått sitt första jobb och ännu inte hunnit bilda familj eller dra på sig dyra vanor?

Denna fas kanske man kan hålla på med i 1-10 år. Men det går även bra att hoppa över den helt.

Marschfartsparande
Här hittar man en nivå som man kan hålla uthålligt. Kanske struntar man i maxsparandet och kliver direkt in på denna nivå. Efter några år börjar avkastningen och nysparandet från lönen jobba parallellt. När du passerar din första miljon så kan du räkna med 40 000 kr i avkastning varje år enligt 4% regeln, även om det kommer slå väldigt mycket upp och ner och aldrig bli just 4% per år. Det betyder att du som sparar 5 000 kr i månaden tillsammans med avkastningen på ditt kapital kan räkna med en värdestegring över tid på runt 100 000 kr om året i genomsnitt.

Tanken är att du ska hitta en uthållig nivå som du kan trumma på med under många år. Men enstaka år kan det bli avbrott eller minskat sparande vid bröllop, arbetslöshet, barnledighet etc.

Denna fas kan troligtvis pågå 5-30 år, beroende på hur högt sparande du väljer/klarar och hur långa perioder det blir av avbrott eller minskat sparande.

Förskjutet uttag
När du efter 8-30 års sparande byggt upp ett kapital som du egentligen tror du skulle kunna leva på kan det bli en ganska stor omställning att gå från att jobba 100% och spara 20-70% av lönen till att jobba 0% och istället för att stoppa in många tusenlappar i månaden plötsligt börja ta ut massa pengar. Men kanske kan man gå ner på deltid och bara dra in så mycket pengar som man behöver för att gå runt och sänka sparkvoten till 0%? Bara det att man kan låta kapitalet ligga och jobba till sig några år till med återinvesterade utdelningar gör stor skillnad för den som vill bygga upp en extra säkerhetsmarginal eller kunna lämna ett arv efter sig.

I vårt fall med runt 10 miljoner i portföljen så handlar det om ungefär 400 000 kr om året i möjligt uttag. Dvs varje år som vi inte behöver plocka ut pengar ur portföljen så motsvarar det ett nysparande på över 30 000 kr i månaden för den som inte har något kapital. Trots att man lever upp hela lönen och har 0% sparkvot så växer kapitalet snabbare än under de första åren med maxsparande.

Kan du avsluta ditt sparande med 1-5 år där du låter pengarna ligga och jäsa till sig så gör det märkbar skillnad.

Minskat uttag
Tror du på 4% regeln så innebär perioder där du klarar dig på 2-3% uttag att kapitalet bör växa klart mer än inflationen över tid. Kan du gå i pension innan 50 och sen klara dig på 2-3% av kapitalet resten av livet så kommer du med stor sannolikhet lämna ett fett arv efter dig, troligtvis på ungefär dubbla det kapitalet du hade när du slutade jobba.

Maxat uttag
Vill du inte lämna något arv efter dig måste du troligtvis vid något tillfälle växla upp och börja plocka ut mer än 4% av kapitalet varje år. Frågan är bara hur tidigt man vågar börja med detta?