Planering för framtiden

Jag var i mitt förra inlägg lite kritisk mot de som behöver ta ett seniorlån på bostaden. Det vill säga de har en mycket låg belåning på bostaden men så dålig ekonomi utanför bostaden att de behöver få loss pengar genom att betala en väldigt hög ränta. Vilket jag tycker tyder på lite dålig planering. Jag fick då den berättigade frågan i kommentarsfältet om vi vidtagit några åtgärder själva för att öka flexibiliteten och möjligheterna i framtiden.

Nu är vi fortfarande unga i förhållande till när det kan vara aktuellt med seniorlån. Men om man tänker sig stå utanför arbetsmarknaden de sista 25 åren av ett normalt yrkesliv så kan det vara bra att planera lite extra. Grunden är så klart vår aktie- och fondportfölj som i dagsläget är värd cirka 10 miljoner som vi räknar med ska vara basen  både innan och efter den normala pensionsåldern. Om jorden fortsätter fungera ungefär som tidigare och vi kan ta ut 4% i dagens penningvärde ur portföljen och samtidigt fylla på med lite extrainkomster de närmaste åren och pensionsutbetalningar längre fram så kommer allt lösa sig. Men det är så klart bra att ha så mycket flexibilitet och möjligheter som möjligt, inte minst om man ska sitta och klaga på andra som slarvat med planeringen.

Bolån
Att bankerna inte gillar att låna ut pengar till personer som lever på en aktieportfölj är helt klart. Ett vikariat som timanställd anses mycket säkrare än utdelning från Johnson&Johnson. Vi tänker oss inte bo i en lägenhet i Stockholm resten av våra liv men kommer flytta nästa gång medan vi fortfarande har viss inkomst av tjänst. Vi har idag en belåning på runt 25% av bostades värde men kommer även vid nästa flytt se till att låna upp runt 50% av bostades värde till en början och sen ha det som flexibilitet som vi kan öka upp belåningen till igen om vi önskar få loss pengar till exempelvis renovering. När man väl har ett lån och sköter sin räntebetalning kommer det inte vara några problem att leva utan inkomst av tjänst. 

Jag tror inte vi kommer köpa dyrare bostad än 3 miljoner och om vi då har ett låneutrymme upp till 1,5 miljon men snabbt betalar ner lånet till ungefär samma nivå som idag dvs runt 700 000 har vi 800 000 kr tillgängligt här. Som det känns nu lutar det mer åt att hyra några månader om året utomlands än att köpa boende där också. Men det kan så klart ändras, men då är frågan om vi ska ha så dyrt boende som 3 miljoner hemma i Sverige. 

Kredit i portföljen
Vi har lite olika konton med ISK och KF på mig och min fru. Men på ett av de större kontona har jag kopplat en kredit på 1 miljon kronor. Det är främst tänkt för att kunna köpa lite aktier om börsen går ner väldigt mycket. Troligtvis kommer den aldrig användas. Tanken är också att pengarna ska användas för just köp av värdepapper, men om jag på detta konto använder krediten till att köpa en indexfond för 500 000 kr och samtidigt säljer indexfond för 500 000 kr på annat konto och tar ut pengarna har jag svårt att se att någon ska bråka om det. 

Buffert utanför portföljen
Tanken den dagen vi helt slutat jobba är att vi ska ha 500 000 kr utanför portföljen. Pengar som ska göra att vi sover gott om natten och klarar ett år med inställda utdelningar. Vi sparar också till byte av bil på separat konto. Nu bor vi i nybyggd lägenhet så ev renovering eller om kylen pajar får vi ta från vanliga bufferten men om vi i framtiden bor i hus kommer vi nog månadsspara till renovering på samma sätt som vi idag gör på bilkontot.

Kreditkort
Med tanke på alla hängslen och livremmar ovan så räknar vi inte med att behöva kreditkort för att kunna köpa grejer. Men det är ganska smidigt att ha kreditkort och sen betala in pengar i efterhand räntefritt en gång i månaden. Så gör vi nu och har kredit på 10 000 kr per person. Ska vi köpa något större stoppar vi in lite extra pengar i förskott. Har man inga kreditkort alls kan det nog vara klokt att ta det innan man slutar jobba.

Pensionssparande
Då jag slutade jobba innan 40 och bara fick ihop drygt 10 år med inbetalningar till tjänstepensionen så har jag som en extra säkerhet kommit på att jag ska avsätta lite extra pengar till privat pensionssparande via min enskilda firma. Det kommer inte göra någon större skillnad men målet är att ha 1 miljon på mitt IPS konto, 1 miljon på mitt PPM konto och 1 miljon i Tjänstepension när jag fyller 60. Nu skulle det inte förvåna mig om huvudportföljen vuxit till 20-30 miljoner vid det laget, så dessa småpengar i pension har mindre betydelse på det stora hela för privatekonomin. Utan det blir i så fall mer för att kunna visa upp en vettig pension vid kreditupplysning och liknande. Skulle jag av någon märklig anledning behöva visa upp en inkomst vid 50 så är det lättare att jobba lite än om behovet uppstår vid 65 tänker jag.

Utöver detta kommer jag inte på några direkta åtgårder vi vidtagit för att öka vår frihet och flexibilitet i framtiden. Har jag missat något tycker ni?