Var tar pengarna vägen?

Bloggaren Tid och Pengar har skrivit ett bra inlägg om att göra budget och vad man ska tänka på att göra och undvika. Framförallt tycker jag bilden av hur genomsnittssvensken fördelar sina kostnader varje månad var intressant.

Svensk konsumtion enligt SCB 2019

Det jag framförallt tycker är intressant med grafen är att den stämmer relativt väl med hur vi spenderar våra pengar. Det är bara det att vi under tiden vi hade två heltidslöner hade en 3 gånger större cirkel vid sidan om som hette sparande. Men av de 25% av lönen som vi spenderade så var fördelningen inte alltför olik diagrammet ovan. För att ta ett konkret exempel så hade vi under några år ungefär 60 000 kr i månaden efter skatt på två personer och spenderade 15 000 kr i månaden och sparade 45 000 kr. Nu är inkomsterna mindre om man räknar från lönearbete, men plussar man ihop ett möjligt uttag från portföljen om cirka 4% med våra inkomster från arbete handlar det fortfarande om cirka 60 000 kr i månaden. Kostnaderna har gått upp lite under senare år till runt 20 000 i månaden men är nu nere på 15 000 igen de senaste månaderna med mindre aktivitet och inställda resor.

Jag har alltid haft väldigt bra koll på inkomster och sparande men aldrig hållit på med budget eller kassabok så exakt hur kostnaderna fördelats över tid kan jag inte redovisa i detalj. Jag vet bara att varje gång jag tänkt igenom vad vi borde kunna spara så blir jag förvånad över att det blir pengar över varje månad och sparandet blir större än planerat. Så jag misstänker att jag överdriver vissa kostnader när jag tänker igenom en normal månad i huvudet. Men jag skulle säga att cirkeldiagrammet stämmer bra med vår verklighet med en liten korrigering om man slår ihop livsmedel, restaurang och alkohol till en kategori. Där mat från matbutiken i vårt fall står för en lite större del på de två andras bekostnad.

Vissa småposter som post och telekom och hälso- och sjukvård lägger vi med all säkerhet lite mindre på än i digrammet men det är så små poster så det är lite strunt samma om det ska stå 1,5% istället för 3%. Om man lägger in resor under rekreation ska vi upp lite där.

Vad är då slutsatsen kring detta att vår fördelning av kostnaderna i procent var så lik genomsnittsvenskens? Ja kanske att det inte finns några hemliga poster som man kan dra in jättemycket på och vips komma upp i 50% eller 75% sparkvot. Utan jämfört med den som inte sparar något behöver den som vill spara 50% av lönen helt enkelt äta billigare, bo billigare, ha ett billigare telefonabonnemang, cykla istället för att ta bilen när det är möjligt, träna på ett lite billigare gym, hålla på med löpning istället för motocross, köpa en säng på IKEA istället för med rutor på osv osv.

Om man inte sparar något idag och vill komma upp i 5 eller 10% sparkvot kan man nog däremot göra en kassabok och se var pengarna tar vägen och hitta den lägst hängande frukten, dvs det man lägger pengar på men upplever att man inte får så mycket värde tillbaka ifrån.

Skulle vara kul att höra er läsares tankar. Kommentera gärna med ungefärlig sparkvot och om det är några poster som tydligt skiljer sig från er verklighet, så får vi se om det går att utläsa någon röd tråd i sambandet mellan sparkvot och posternas fördelning.