Vilken risk tål du?
Vi som följer aktier och andra personer intresserade av aktier i vår umgängeskrets, via bloggar och sociala medier ser med jämna mellanrum personer som uppenbarligen mår rätt dåligt av att hålla på med aktier. Trots att de kanske fått en ganska bra avkastning över tid är det frågan om aktiesparandet inte skapat mer oro/ångest än glädje totalt sett över åren. Det kan vara total panik, dålig sömn och irrationellt beteende i största allmänhet när börsen eller ännu hellre en enskild aktie går ner. Jag såg det i många fall i exemplet med Fingerprint och i vissa fall under det korta mer allmänna börsraset våren 2020. Nu senast var det en kille som fick total panik när hans största innehav Embracer gick ner 15% på en månad (vilket ledde till en del hån och kritik vilket gör att jag inte tänker länka, då jag tror att det sista han behöver är ännu mer uppmärksamhet just nu).
Min erfarenhet är att om man hade pratat med dessa personer om risk innan nedgången hade de sagt att de varit medvetna om risken med börsen. Minus 50% är inga problem när man sitter och planerar och pratar om det, men när man ser det i konkreta siffror i verkligheten blir det för många något annat. När man sett hur alla kompisar blivit miljonärer på Fingerprint och hoppar på sist av alla för att sen se aktien gå ner med 80% innan man säljer är det inte så kul. När man just har slutat jobba för att leva på portföljen och utdelningar och så går börsen ner 30% och bolag som delat ut pengar varje år i 40 år slopar plötsligt utdelningen från en dag till en annan pga en pandemi är det inte heller så kul. Eller när man blir av med jobbet samma dag som portföljen tappar en årslön i värde.
För så är det, flera saker kan hända samtidigt i livet. Förhållanden tar slut, anhöriga dör, folk blir av med jobbet och vattenläckor uppstår. Och det är inte helt omöjligt att något av detta sker precis samtidigt som hela börsen eller din enskilda aktie går ner kraftigt. Vilket riskerar att göra att -1 plus -1 blir -3. Det handlar alltså inte bara om att tåla X% ner i portföljen. Utan man ska tåla X% ner samtidigt som Y inträffar.
Vi ska ju spara och investera på börsen för att göra livet totalt sett bättre. En långsiktig portfölj som via månadssparande och långsiktig börsuppgång stiger i värde över tid är något som ska göra att vi sover bättre om natten, inte sämre. Något som gör att det inte känns riktigt lika illa att förlora jobbet eller få en vattenläcka. I fallet dödsfall eller separation kanske inte pengarna hjälper, men de ska i alla fall inte behöva göra saken sämre att man vet att man klarar sig ekonomiskt.
Jag är ingen expert på ämnet psykologi men tänkte mig ändå ge tre tankar kring hur jag tror man kan minska risken för ångest och oro kopplat till aktieportföljen.
Låt sparandet ta tid
Jag förlorade lite pengar från ett sommarjobb på IT-kraschen 2000-2001. Ericsson hade gått från 200 till 50 kr och jag köpte en del på 50 kr vilket kändes billigt. Fram tills den lite senare stod i 10 kr. I procent av studiemedel som kom in varje månad och min dåvarande totala förmögenhet var det en ganska betydande förlust. Men i rena pengar var det inte så mycket att bråka om. Jag hade jobbat en månad den sommaren utan lön kanske man kunde säga. Som tur var fick jag sommarjobb även kommande somrar och det som jag investerade i Ericssons nyemmission på 3,80 kr blev en bra affär på lite sikt.
När min portfölj gick ner några hundra tusen 2007 hade jag fått lite vana av att portföljen gick ner några tiotusen 2001. Och när portföljen gick ner några miljoner 2020 hade jag erfarenhet av att den gick ner några hundra tusen 2007.
Jag tror det är en stor fördel att jobba sig upp från botten och få testa nedgångar som blir större och större räknat i kronor. Jämfört med någon som i vuxen ålder får loss 1 miljon och börjar med börsen, ofta när många i omgivningen redan tjänat bra med pengar.
Var långsiktig
Det är en jättestor skillnad på att se aktien du köpte för fem år sedan gå ner 5% på en dag jämfört med att se aktien du köpte igår gå ner 5% på en dag. Inte minst om du ligger 75% plus och aktien redan gått upp och ner 3-5% per dag många gånger förut.
Sprid riskerna
Om du investerat alla dina pengar i en global indexfond och får se värdet gå ner 50% är det fler än du som märkt av nedgången. Nästan alla du känner äger fonder vare sig de vill eller inte via pensionssystemet och alla har fått se sitt värde minska. Det går också att säga att historiskt så kommer värdet med mycket stor sannolikhet på sikt återhämta sig. Det är till och med troligtvis ett väldigt bra läge att köpa fler fondandelar just här och nu.
Om du istället investerat alla dina pengar i ett hett tips du fick av någon på Facebook och den går ner 50% samtidigt som alla i din omgivning verkar läst i någon annan Facebookgrupp och nu glatt skickar skärmdumpar på hur deras aktieportföljer slagit ATH så känns det troligtvis inte lika roligt.
Det här är inte tips som garanterat maximerar avkastningen. Det finns trots allt många gånger ett samband mellan hög risk och hög avkastning. Men högsta möjliga avkasting bör väl inte vara målet i livet? Jag tycker det känns som ett mycket bättre mål att leva ett bra och trivsamt liv där man mår bra och aktieportföljen blir något som tillför glädje inte oro.
Känner ni igen det från er själva eller personer i er omgivning att börsen för vissa verkar skapa mer problem än glädje? Har ni några egna tips på hur man kan hantera den risk som börsen ändå innebär?