Spiltans nästa största innehav?

Spiltan Invest, vidare i detta inlägg benämnt som enbart ”Spiltan”, är ett bolag som både imponerar och berör. Här finns allt som en bra berättelse behöver; de unga, avantgardisterna, den starka ledaren, fram- och motgångar, ”hjältens resa” (bild från min bok Mentala Modeller, 2023) et cetera. Per Håkan Börjesson med kollegor har inte bara lyckats att skapa en enorm avkastning för långtida aktieägare, utan även med att bilda det svenska folket. För det ska han och övriga anställda ha all eloge, för vad om inte en ekonomiskt stark medborgare är bra för AB Sverige? 

Det jag främst har lockats och fortsätter lockas av i Spiltan är dess fondverksamhet, som jag tror att inom bara ett par år kommer stå för en femtedel av substansvärdet och i en inte allt för lång framtid även kan bli det största innehavet. Dels är fonderna, inte minst Spiltan Aktiefond Investmentbolag och Spiltan Globalfond Investmentbolag, mycket populära bland gemene man (aka. småsparare), dels talar all historik för att kassaflödena från dessa med tiden kommer att öka på grund av två anledningar. Den första stavas ett, över tid, ökat inflöde av kapital från Kalle, Kajsa, Knatte, Fnatte, Tjatte och alla övriga. Dessa summor investeras i de underliggande bolagen och för det tas en liten, likväl för Spiltan gynnsam, avgift oavsett hur börsen utvecklas. Absolut minskar avgiftsintäkterna om börsen är sur under ett eller ett par år, men intäkter blir det likväl.

Den andra orsaken är på samma tema som ovan. En ”normal” börscykel tenderar att vara 5–6 år av uppgång och 1,5–2 år av nedgång, vilket ger fakta att den historiska, årliga avkastningen brukar landa kring 7-9 % per år. Det betyder också, allt annat lika, att Spiltans intäkter från fonderna kommer öka med mer eller mindre samma tal. 

Allt fler unga, men även vuxna, börjar inse vikten av ett eget sparande. Att räkna med att staten står för fiolerna när pensionsåldern (65? 68? 78? 88?) har infunnit sig är att leva i en fantasivärld som skulle få till och med J.R.R. Tolkiens eller R.R. Martins världar att framstå som högst realistiska. Den svenska välfärdsmodellen är skapt för en svunnen tid och även om den var lika bra som trygg under sin gyllene period, lever den idag på de sista futtiga brödsmulorna. Nya tider och ny teknik gör att gamla sanningar inte längre gäller och därmed kommer alla och allt som inte hänger med i utvecklingen att drabbas. Ergo, tyvärr, fattigpensionärer eller, hoppas vi, ekonomiskt ansvarsfulla medborgare som avsätter medel för ålderdomen.

Jag vill akta mig för att göra för generella och för stora jämförelser, men de senaste 15–20 åren har vi i Sverige allt mer börjat bli som USA gällande försäkringar och allmänna ekonomiska skyddsnät, såsom just pension. Absolut har vi än idag ett, till exempel, fungerade sjuk- och tandvårdssystem, men tillförlitligheten och snabbheten från anmält ärende via undersökning till bedömning och ordination har blivit sämre och sämre. Arbetslöshetsersättning, sjukersättning med mera har och kommer högst sannolikt att bli sämre och sämre med åren. Detta leder till att den enskilda individen nödgas ta ett större eget ansvar genom att teckna egna försäkringar samt spara för sin pension.

Givet att Spiltans fonder fortsätter att leverera en fortsatt god avkastning samt att ovan redogjorda samhälleliga utveckling fortskrider torde det tala för att Spiltans fondverksamhet kan fortsätta att generera fina kassaflöden för moderbolaget – kassaflöden som kan användas till allt från nya investeringar via återköp och utdelning. 

I nedan tabell har jag, baserat på Spiltans årsrapporter, sammanställt hur fondverksamheten har utvecklats sedan 2016. Trenden är tydlig och per idag, baserat på data från ibindex, står verksamheten för drygt 15,4 % av substansen. Hur lång tid kommer det ta innan den står för en femtedel av den totala substansen?