Till Socialdemokraternas försvar
Absolut är detta en blogg som först och främst fokuserar på ekonomi i allmänhet, men börs och investeringar i synnerhet. Likväl är det min blogg där jag också ger mig själv utrymme att skriva om det som faller mig in och som jag anser vara intressant att skildra om. Det är inte ofta jag skriver om politik, men har du svårigheter med det – eller om du upplever dig ”kränkt”, bör du sluta läsa vid dessa rader. Jag kan dock, och med gott samvete, lova att nästkommande inlägg kommer vara inriktat på det som är det centrala – börs och bolag, framför allt då det är dags för löning. Kanske något italienskt?
Jag tycker att det har kastats mycket skit på Socialdemokraterna den senaste tiden. De kan inte rå för att de inte har gjort verkstad av tidigare varningar, såsom att det redan 2017 uppdagades att Kombispel, ett dotterbolag till A-lotterierna som ägs av Socialdemokraterna och SSU, sålt lotter på kredit till skuldsatta. Inte heller är det deras fel att de inte gjort något åt det som i fjol avslöjades om, nämligen att telefonförsäljare använt sig av lögner i sina säljmanus. Det ska inte heller klankas ned på Lisa Nåbo, ordförande för SSU, när hon inte har tid att svara på journalisternas frågor, för visst kan alla förstå att en lunchdejt är så mycket viktigare(!)? Hon är via sitt sätt och beteende inte alls naiv eller respektlös mot alla som röstat på henne och/eller stöttar Socialdemokraterna.
Jag tycker också det är orättvist att Socialdemokraterna anklagas för brott mot GDPR, något som de varnades för redan 2013. Jag hoppas nu innerligt att det inte finns några medlemmar som har valt att polisanmäla, för det vore synd och skam för partiet och dess varumärke.
Ytterligare finner jag det beklämvärt, ja rent ut sagt tragiskt, att någon kommer på idén att lyfta fram Ardalan Shakarabis, i sin tidigare roll som civilminister, häxjakt på spelbolagens aggressiva marknadsföring, likt det skulle vara passande nu när det visar sig att Kombispel anammat samma metodik. Trots att det för utomstående och ”icke vanligt folk” (i motsats till det otydbara begreppet ”vanligt folk”) kan bedömas som adekvat och passande, rimmar det liksom illa att sparka på de som redan ligger ned.
Som om ovan inte vore nog är det lika beklämansvärt att något besvarar Magdalena Anderssons utlåtande om att lotteriverksamheten finns till för att man inte kan få privata donationer med att luska upp hur det egentligen ter sig. Tråkigt, för även här sparkas det på den som redan ligger ned. Det ”icke vanliga” folket får mer än gärna sluta med detta. Nu. Helst igår.
Jag blir även irriterad över att någon bemödar sig över att göra en caption baserad på den sevärda och viktiga filmen Der Untergang (2004), där såväl Anders Lindberg från Aftonbladet som Annika Strandhäll från Partiet omnämns. Smaklöst. ”Vanligt folk” får utstå spott och spe, medan ”icke vanligt folk” skiner upp i sin skadeglädje. Hemskt! Socialdemokraterna skulle aldrig ägna sig till sådana lågvattenmärken som att slå på de redan liggande. Aldrig!
Med allt ovan tycker jag det är bra att Socialdemokraterna gör allt i sin makt att försöka rikta bort fokus till att istället handla om restriktioner inom telemarketing. Här har de stöd av Vänsterpartiet, som helt vill förbjuda det. Jag delar även Magdalena Anderssons liknelse med hur det skulle vara om partiet istället sålde salamikorvar, En riktigt bra liknelse och en lyckad insats att försöka trivialisera ärendets allvarsamhet för såväl partiet som AB Sverige. Synd bara att Expressens Patrik Kronqvist kunde sätta hårt mot mjukt, förlåt, hårt, i sin krönika som publicerades igår; ”det hade möjligen varit en träffande liknelse – om Socialdemokraterna hade undantagit den egna korvförsäljningen från skatt, slopat kravet på innehållsförteckning och låtit gängkriminella blanda ner grävling i smeten.”
Att den tidigare VD:n för lotteriverksamheten, Jonas Lindholm, får en hemlig fallskärm efter ”debaclet” tycker jag är inget annat än rätt, för har han inte jobbat hårt? Här håller jag verkligen med Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, Mikael Damberg, som inte invändningar mot att fallskärmen är hemlig.
Jag är förvisso ingen komiker, eller ens i närheten av att kallas för ”rolig”. Likväl hoppas jag att det tydligt, mellan raderna (vilket låter motsägelsefullt, men mer är paradoxalt än något annat) framkommer att jag gjort allt jag kan för att vara såväl ironisk som sarkastisk. Det får vara slut nu med detta ruffel och båg, Magdalena, Baudin, Ygeman och övriga. Förstå allvaret och hur hemskt det avslöjade är. Makten kan och ska inte gå före precis allt, men ni tycks så tro och således görs det synligt att ni kan er Michiavelli utan och innan. Hur det har gått för furstar som följt hans ord till punkt och pricka vet historien mycket väl, men om det tål att upprepas för de som medvetet valt att ”glömma” dess lärdomar kan det korta svaret ges: inte bra.
Inläggets rubrik är ”Till Socialdemokraternas försvar”, men jag kan verkligen inte påminna mig om en enda faktor som kan sägas för att lyfta upp nämnda. Kanske hade ett tomt block varit det bäst passande, eller tre punkter? … …
Jag begav mig således till Aftonbladets ledarsida, för visst torde Lindberg, Sima och Suhonen ha ryckt ut till försvar? Klättrat upp på barrikaderna? Befäst skyttegravarna? Nej, men däremot tycks de ha gått ”all in” på att förkasta den budget som tidigare i veckan lades fram. Högst sannolikt för att de dels anser den vara ”mindre bra”, dels för de troligtvis gör allt de kan för att byta fokus och rikta det bort från allting annat än en av de senaste decenniernas största politiska kris.
OBS – snart stundar oktober och som bekant är det en farlig börsmånad. Mark Twain formulerar det bäst med ”October: This is one of the peculiarly dangerous months to speculate in stocks. The others are July, January, September, April, November, May, March, June, December, August and February.» Således kör förlaget en REA på mina böcker. Du finner REA:n här och priset har sänkts till 129 kr/bok. Om inte till dig, så kanske köpa en julklapp till någon annan redan nu?
