Allokering

Jag fick en fråga från Jesper som en kommentar på det näst senaste blogginlägget. Frågan löd:

Hur har din allokering av ditt kapital utvecklats från att du nådde 1 MSEK till nu? Har du hört talas om ”bucket strategy”, och vad tycker du om den typen av allokeringsstrategi vid FIRE?

Om vi börjar med hur allokeringen av kapital utvecklats så har det inte hänt så så jättemycket sen just när jag passerade miljonen. 

Då 2009 såg min fördelning ut så här:
Bostad: 19%
Aktiefonder: 50%
Aktier: 30%
Cash: 1%

Idag är fördelningen så här:
Bostad: 15% 
Aktiefonder: 45%
Aktier: 40%
Cash: 0%

(Bostadens värde räknas som försiktigt marknadspris minus bolån).

Det här ser ju nästan kusligt likt ut. Men då kan det vara värt att nämna att det svängt en del under årens lopp. Så hade vi tagit stickprov vid 1,5 eller 3 miljoner kunde det sett annorlunda ut. Fram till 2014 gick jag ut och in i marknaden några gånger, månadssparade i räntefonder när jag tyckte börsen kändes dyr, stoppade över pengar från ränta till aktier när jag trodde börsen gått ner tillräckligt, lånade pengar för att köpa mer aktier när det visade dig att börsen gick ner lite till och sålde aktier när jag tyckte börsen gått upp för mycket. 

Går vi in på detaljer hade jag också en mycket större exponering mot tillväxtmarknader under många år. Mycket rena Rysslands, Kina och Indienfonder under 2007-2014.

Från 2015-2022 hade jag fokus på utdelningsinvestering och fram till nyligen var aktiedelen något större än fonddelen. Men när jag sålde Johnson&Johnson och köpte globalt index gick fonderna återigen om aktierna i värde. Värt att nämna är att fonderna är indexfonder och min aktieportfölj alltid varit bred med storbolag med indexnära utveckling. Så allokeringsmässigt när det ingen större skillnad att sälja den typen av aktier för att köpa en indexfond med samma regionala inriktning.

Att vi har 0% på sparkonto kan kanske också vara värt att säga några ord om. Inte helt normalt för en ansvarstagande husägare. Dels är det lite av en avrundningsfråga då vi har runt 50 000 kr på olika konton, beroende på när i månaden det är, men framförallt hänger det på att vi har flexutrymme i vårt bolån dvs kan få ut 500 000 kr där omgående. Den här summan skulle också vara högre om vi visste att inga nya friska pengar var på väg in, dvs i ett läge där vi skulle leva uteslutande på portföljens avkastning.

Det leder oss in på del två av frågan om “bucket strategy”. Här finns det säkert lite olika varianter och tolkningar men den jag känner till bäst bygger på att man delar upp kapitalet i tre delar/hinkar. En kortsiktig del (pengar som ska användas under år 0-2), en medellång del (år 3-7 eller ibland år 3-10) och en långsiktig del (över 7-10 år). Anledningen till att man pratar om hinkar antar jag är för att man ska tänka att man löpande tömmer den korta hinken med någon typ av tappkran i botten och sen häller över pengar från långa till medellånga och från medellånga till korta hinken i takt med att åren går.

Jag har inte läst jättemycket om detta men personligen är jag inte så sugen på mittenhinken. Att ha pengar utanför aktiemarknaden för att slippa sälja tillgångar när börsen går ner mycket tror jag däremot mycket på. Det har jag även roat mig med att räkna på några gånger exempelvis här. Slutsatsen är att man kan ta ut betydligt mer pengar total under årens lopp om man bara på något sätt kan undvika att ta ut pengar ur portföljen när börsen gått ner mycket. 

Däremot har jag lite svårt att se syftet med 3-10 årshinken. Visst 4 år är en kort period på börsen om det handlar om att stoppa in pengar idag och sen ta ut rubbet om 4 år. Men om det handlar om att ta ut 3-5% av pengarna varje år ser jag inget problem med att ha pengar som till viss del ska användas om 2, 3, 4, 5 och 6 år som är till 100% exponerade mot börsen. Och ett år börsen går bra och utdelningarna tickar in är det bara att fylla på den korta hinken direkt från den långa, kanske till och med fylla på lite mer än vad man tömde om börsen är på ATH och du märker att uttaget bara motsvarar 2-3% av aktuellt portföljvärde.

Sammanfattningsvis: 
- Så länge man har mindre sidoinkomster som är troliga att de fortsätter komma in de närmaste åren tycker jag man kan räkna dessa pengar till den korta hinken. Detta blir löpande pengar in som kan minska uttaget från portföljen.

- Utöver de löpande utgifterna bör man ha en buffert för större engångskostnader. Storleken beror på hur dyra saker som kan dyka upp. Har man flex på bolånet eller obelånad portfölj med kredit redo där buffertens storlek bara motsvarar någon enstaka procent av portföljen behöver inte pengarna ligga och skrota på sparkonto i väntan på det osannolika.

- Den dagen man har noll inkomster förutom portföljen tycker jag en kort hink med 1-3 års utgifter på sparkonto kan vara en klok idé. Resten av pengarna har jag inga problem med att ha brett exponerade mot aktiemarknaden.

Finns det några förespråkare av mellanhinken som kan förklara fördelen med att ha räntor och obligationer för pengar som ska användas om 3-10 får ni gärna komma med inspel i kommentarsfältet.