4% regeln med buffert på sparkonto

När jag i veckan skrev om tanken med att bygga upp lite extra buffert på sparkonto för att inte behöva plocka ut pengar ur portföljen vid framtida börsnedgångar uppstod lite intressanta kommentarer som fick mig att tänka vidare. Och även dra igång excel och räkna lite.

Bakgrunden är att jag i år när så många bolag helt plötsligt ställde in utdelningen kände att det var tur att vi fortfarande tjänar lite pengar för mentalt blev det en ganska stor omställning när utdelningsprognosen helt plötsligt halverades på några veckor. Tidigare har jag tänkt mig att vi ska ha ett års behov av pengar på sparkonto för att leva på utdelningen från år 1 under år 2 och alltid få ungefär ett års framförhållning om utdelningarna sänks eller börsen kraschar. Jag tror fortfarnade det är en god tanke i grunden, men vill man sova lite extra gott om natten kanske man kan ha ännu lite större buffert än bara ett års behov av pengar. Inte bara för att få ett års framförhållning på om utdelningarna sänks utan också för att kunna låta portföljen ligga orörd i kristider och inte behöva plocka ut pengar ur portföljen just när börsen gått ner mycket.

4%-regeln tror jag de flesta känner till, den bygger på att man plockar ut 4% av portföljens värde år 1 och sen höjer uttagen i takt med inflationen oavsett hur börsen går. Det är väldigt enkelt och man vet exakt vilken köpkraft man kommer ha varje år eftersom uttagen är jämna. Faran med 4% regeln är om man börjar med ett stort börsras eftersom uttagen då snabbt blir 6-8% av portföljens aktuella värde (eftersom man räknar 4% plus inflation på ursprungvärdet och inte sänker uttaget när portföljens värde går ner). Några år med 6-8% uttag gör att portöljen riskerar att urholkas och när börsen vänder upp igen är värdet så lågt att det inte riktigt återhämtar sig. Detta är dock ovanligt och när man räknat bakåt i tiden sker detta bara om man börjar sitt uttag på helt fel tidpunkt, dvs när börsen är väldigt högt värderad och rasar 50% eller mer direkt i början.

När man simulerar detta testar man i vanliga fall olika startår och så ser man att för det mesta så funkar 4% och portföljen växer rätt ordentligt över tid. Med några enstaka startår funkar det lite sämre och portföljen växer inte så mycket över tid, pga en tuff start. Och om man verkligen har otur och startar på exakt fel tidpunkt så kan det till och med vara så att det inte funkar alls vid något fall, dvs portföljen går ner i noll och kan aldrig komma tillbaka igen.

I detta exempel har jag istället gjort lite anorlunda och bara räknat med ett startår, nämligen 1990. Jag har använt indexet OMXS30 och räknat med 2% inflation rakt av. Jag har dessutom lagt in en ganska ordentlig säkerhetsmarginal då jag dragit bort 2 procentenheters avkastning från börsen varje år. Har börsen gått +10% ett år så har jag ändrat till +8% i min kalkyl och har börsen gått -20% så har jag ändrat till -22%. Detta för att ta höjd för börsen inte går lika bra de kommande 30 åren som de senaste eller att man investerar i en dålig fond som följer index men har 2% avgift eller att man själv misslyckas med att följa börsindex och presterar 2% sämre. Bara för att inte invagga mig och er i någon falsk säkerhet baserad på en tid där börsen gick bättre än vad den eventuellt kommer göra i framtiden.

Jag börjar med 4% uttag som höjs med 2% inflation, dvs klassiska 4% regeln. Uttaget görs den 31 december varje år. För att siffrorna ska bli så enkla som möjligt har jag räknat med 1 miljon i startkapital, dvs 40 000 kr i uttag år 1. Det är givetvis för lågt för att leva på, men siffrorna bli tydliga och enkla att förstå. Räknar du med 6 eller 10 miljoner för att kunna sluta jobba så är det bara att ta allt gånger 6 respektive 10.

Inga konstigheter som ni ser. Trots att jag dragit bort 2 procentenheter från varje års avkastning och en tuff start gör de starka åren på 90-talet att vi aldrig kommer ner under startbeloppet när vi väl kommit över.

Om vi istället räknar med 6% årligt uttag så håller inte kalkylen riktigt hela vägen fram.

Som ni ser är det egentligen uttagen som växer med inflationen som är det stora problemet. Man klarar IT-bubbla och finanskris. Men när börsen bara ger några enstaka procent om året flera år i rad så blir uttagen så stor del av portföljen att det kraschar. Notera att det hade fungerat med start 1990 om det inte hade varit för att jag dragit bort 2 procentenheter från börsens årliga avkastning.

Så över till det som egentligen var tanken. Att testa det här med hur ett sparkonto som täcker upp för de sämste åren skulle fungera. Om man plockar ut 6% istället för 4% årligen, men samtidigt låter bli ett plocka ut några pengar just de år när börsen gått ner mer än 15% skulle det se ut såhär.

Under totalt 5 år och aldrig mer än 2 år irad gör vi alltså inga uttag ur portföljen. Vi lever då på en buffert som vi sparat vid sidan av portföljen. Uttagen räknas dock upp med 2% även dessa år dvs uttaget under de goda börsårsen blir precis det samma som enligt exemplet ovan. Vi klarar oss igen hela perioden på 30 år men ser att slutsumman år 2019 är lägre än om vi tog ut 4% om året som i första bilden. 

Det gör att vi avslutar med en bild där jag försökt hamna så nära slutsumman från vanliga 4% regeln som möjligt för år 2019. Jag landade då i 5,1% uttag per år med pausade uttag under de 5 år då börsen gick ner mer än 15%.

Exakt hur man löser det här med sparkontot får man så klart fundera över. Har man två årsbehov av pengar på sparkonto så är sparkontot helt tomt 2003. Så kommande år efter att man använt sparktonot måste en del av uttaget på 5,1% tillfalla sparkontot. Det som är intressant är dock att vi kan plocka ut en bit över 100 000 kr mer totalt under perioden genom att pausa uttagen vid de dåliga börsåren och ändå landa på samma slutsumma i portföljvärde. Så är man bara lite disciplinerad så bör det inte vara några problem att tillföra sparkontot pengar och ändå ha högre levnadsstardard än vad man haft enligt vanliga 4%-regeln. Och kanske lite mindre ont i magen de år börsen går riktigt dåligt.

Vi avslutar med en lite mer glädjande kalkyl där jag dels tagit bort den tråkiga delen med 2 procentenheter sämre avkastning utan istället använt de verkliga siffrorna för 1990-2019 års utveckling för OMXS30. Jag har här räknat med 4% regeln men precis som i exemplen ovan låtit bli att ta ut pengar under de 5 år börsen gått ner mer än 15%. 

Här blir det ju en riktig snöboll. Man börjar med 1 miljon år 1990 och plockar ut 1,36 miljoner de kommande 30 åren och har ändå 4,7 miljoner kvar 2019. Jag tror det är här många av oss som är sparsamma och placerar på börsen kommer hamna. Jag har personligen svårt att se att vi de närmaste 10-20 åren kommer plocka ut mer än 4% årligen och att ta ut pengar när börsen gått ner 15% eller mer känns också främmande. Slutar man jobba runt 40 räknar man oftast inte in pensionsdelarna i sin totalkalkyl och i nedre delen av tabellen ovan börjar det då dessutom falla ut pension varje månad på toppen av det vanliga uttaget.

Slutsatsen blir att om börsen och världen fortsätter att fungera i närheten av hur den fungerat historiskt så kommer de som lyckats spara ihop 25 årsbehov av pengar på 10-30 års arbete, och därmed har en sparsam grundinställning, inte behöva oroa sig för pengar. Jag vidhåller därmed att risken att sluta jobba i ung ålder för att leva på utdelningar eller 4% årligt uttag är mycket låg. Inte minst om man kan vara lite flexibel med hjälp av ett sparkonto eller extrajobb vid de tillfällen där börsen går ner.