Drömmarnas tid - en bok om Axel Johnson

För ett par år sedan läste jag Per Anders Fogelströms serie om människor som bodde i Stockholm på slutet av 1800-talet. Några av mina tankar efter jag läst böckerna bloggade jag om här.

Det jag främst tänkte då var hur fattigt det var men också hur svårt det var att på den tiden ta sig ur fattigdomen. Lönerna var låga och det fanns inga enkla sätt att spara och investera för en fattig arbetare som ändå lyckats avstå från att köpa sprit på krogen som kollegorna och därmed få några procent över av lönen. Jämfört med idag då de flesta faktiskt skulle kunna spara lite av lönen i en indexfond även med en lön lägre än genomsnittet.

Så med denna tanke i bakhuvudet var det kul att läsa den bok jag nyss avslutat om Axel Johnson som heter Drömmarnas tid (en blinkning till Fogelströms serie, som alltså inleds i samma kvarter under samma period, och som börjar med boken Mina drömmars stad).

För även om det inte fanns några nätmäklare och indexfonder för den som ville spara och bli rik 1870 så gick det ändå att från noll bygga upp en stor förmögenhet. Vilket vi i detalj får följa med när Axel Johnson gjorde.

Axel föddes i Jönköping och flyttade till Stockholm när han var runt 20. Han jobbade de första åren som anställd. Jobbade hårt, skaffade sig kunskap och pluggade flera språk vid sidan om jobbet. Han sparade lite pengar och lånade även ihop pengar för att köpa aktier i ett par olika bolag. Strax innan 30 startade han eget företag och jobbade med att köpa och sälja allt som gick att göra en bra deal på. Det var rätt knackiga år i början, lågkonjunkturer, strul med kompanjoner och några av de första anställda. Vissa år med lite vinst och nästa med lite förlust, men över tid tuffade det på och verksamheten blev större och större.

Det var rätt bökigt att driva bolag inom internationell handel på den tiden. Typ såhär jobbade Axel: Han skrev 10 handskriva brev om dagen till olika tänkbara kontakter i Europa, sen väntade han på svar, tackade för det trevliga svaret, frågade om de kunde träffas, åkte till England med båt från Göteborg, dealade till sig bra pris på kol från en gruva i England, åkte hem via något fabrik i Värmland där han mer eller mindre förutsättningslöst hörde sig för om intresset av att köpa eller sälja något, lyckades övertala någon att ro honom över en vik i Vänern, hoppade på ett tåg nästa dag, åkte till Strängnäs där han erbjöd sig att sälja det engelska kolet till bra pris till en tändsticksfabrik om han samtidigt fick agenturen på att sälja deras tändstickor på vissa marknader, tog båten till Ryssland och kollade om de var sugna på lite tändstickor från Strängnäs och sen båten hem till Stockholm. Parallellt med detta kollade runt lite om det fanns några fina släkter med döttrar i lämplig ålder som han kunde gifta sig med för att stiga i social status och tjatade på någon nyfunnen vän med känningar i Siam och hörde om han inte kunde få bli Siams generalkonsul för Sverige och Norge.

Jag gillar den här typen av böcker och har läst en hel del om Ivar Kreuger, första generationerna Wallenberg etc. Men jag hade rätt dålig koll på första generationen i Johnsondynastin. Boken var lite halvtung med 350 sidor liten text och rätt mycket utdrag från gamla brev på 1800-talssvenska. Men den var ändå intressant och bra!

Skillnaden är så klart stor mot idag men mycket var ändå likt på något sätt. Det var lågkonjunktur ibland och högkonjunktur ibland och alltid lite osäkert hur det skulle bli nästa år, nya tekniska landvinningar gjorde stor skillnad på bara några år tex när telefonen kom, det var pandemier som drog in från öst och Ryssland krigade runt svarta havet.

Såhär ser det lite röriga släktträdet ut vad gäller en person per generation: 
Axel Johnson, bokens huvudperson (1844-1910)
Axel Ax:son Johnson, Generalkonsuln (1876-1958)
Axel Ax:son Johnson, Bergsingenjören (1910-1988)
Antonia Ax:son Johnsson (1943- )
Caroline Berg (1968- )

Idag är det ett stort men rätt spretig bygge som familjen styr över med Axel Johnson AB och Nordstjernan.