Frihet och struktur del 1 av 2

Jag tycker ibland vi är lite slarviga med uttrycket frihet. Med "vi" menar jag folk som gillar att prata om ekonomisk frihet på bloggar, Twitter och liknande. Och jag är lika bidragande som andra till detta. Det jag menar är att man många gånger pratar om frihet i ett vidare begrepp när man kanske syftar på just ekonomisk frihet.

Om vi börjar från början så används ofta "ekonomiskt fri" som en beskrivning av att man har passiva inkomster som täcker utgifterna. Det vill säga man har slagit sig fri från behovet av att göra vissa arbeten för att få intäktssidans storlek i ekvationen att räcka till. Däremot behöver man inte vara ekonomiskt oberoende som gör att man även kan ignorera utgiftssidan.

Med en passiv inkomst motsvarande en genomsnittlig svensk månadslön efter skatt så skulle jag och många säga att man är ekonomiskt fri men inte ekonomiskt oberoende. Sen kan någon klara sig på mindre pengar än en genomsnittslön medan andra skulle känna sig begränsade av att bara få in pengar motsvarande en knegarlön i passiv inkomst och behöver jobba upp ett större kapital för att känna sig ekonomiskt fri.

För mig är det inget snack om att jag tycker att ekonomisk frihet är eftersträvansvärt och något som höjer livskvalitén. Men ibland hör man talas om motsatsen och då kan det ibland enligt mig vara lite oklart om man pratar om "frihet" mer generellt eller just specifikt "ekonomisk frihet". Senast var det i en intervju i Kvalitetsaktiepodden som sedan följdes upp i ett blogginlägg av Olle Qvarnström där han bland annat skrev

"Jag har sett flera “framgångsrika” människor förfalla under för mycket frihet då de helt enkelt inte klarar av att hålla ordning på sig själva. Fullständig frihet tror jag är starkt negativ till människans drivkraft, det behövs en viss nivå av inskränkningar för att någon form av framåtsträvande ska uppstå."

Och det här tror jag absolut stämmer. Men denna "viss nivå av inskräkningar" behöver inte handla om just behovet att göra någon typ av arbete för att dra in pengar. Om vi tar ett fiktivt exempel skulle vi kunna ha två personer som båda har tillräckligt med pengar för att inte behöva jobba och ingen av de två killarna jobbar därför, där sluter däremot likheterna.

Adam: Tack vare sitt kapital på 10 miljoner kan Adam plocka ut ett kapital på 33 000 kr i månaden enligt 4% regeln. Det räcker gott och väl. Han bor själv i en lägenhet och gillar att spela TV-spel men har ingen ambition att tävla i E-sport. På markplan i hans höghus ligger en pizzeria varifrån han beställer större delen av sina måltider. Pizzabagaren är så nöjd med sin stamkund att han gärna springer upp med pizzan och lägger utanför Adams ytterdörr när den är klar. 

Bertil: Har ett kapital på 20 miljoner vilket möjliggör ett uttag på 66 000 kr i månaden vilket täcker hela familjens löpande kostnader. Han bor på en gård med sambo, två barn och en jakthund som han använder till både jakt och tävlingar. Då hans sambo gillar sin jobb så jobbar hon vidare och Bertil tar därmed större ansvar för logistik och hushållsarbete.

I det här exemplet har Adam på många sätt en större frihet. Vill inte Adam bädda sängen så skiter han i det, medan Bertil vet att sambon förväntar sig att han inte bara bäddar utan viker filten och lägger prydnadskuddarna på det sätt hon instruerat honom. Adam kan beställa en resa till Thailand och åka imorgon om han känner för det, han har inte ens några krukväxter som någon granne skulle behöva vattna. Bertil däremot kan inte ens sticka ut och fiska imorgon kväll, för då är det styrelsemöte i brukshundsklubben.

Ja ni fattar var jag vill komma och jag tror lagom är bäst, men det handlar om så mycket mer än om man behöver jobba för att dra in pengar varje månad. Hur mycket frihet som man mår bra av är individuellt och egentligen kanske det mer är frågan om att många gånger behöver ha struktur än att minskad frihet skulle vara något bra.

Som ekonomiskt fri kan man till stor del strunta i om de aktiviteter man fyller sin dag med går att tjäna pengar på, men det säger ju absolut inte att man för den sakens skull behöver ha mindre struktur. Tycker man det är roligare att cykla i skogen än att sitta på ett kontor så kan man fortfarande försöka hitta en kompis att cykla i skogen med där man bestämmer tid och plats eller sätta upp ett mål att tävla i cykling som kräver strukturerad träning. Då får man strukturen ett jobb innebär men samtidigt ägna sig åt en aktivitet man tycker är rolig. Troligtvis kommer man dessutom inte cykla 40 timmar i veckan vilket gör att man även kan kosta på sig att ta det lite lugnt mellan varven och fylla mellanskillnaden mellan jobbets 40 timmar och cyklingens 10 timmar i veckan med andra aktiviteter som ger en bra balans av frihet och struktur.