Gilla börsnedgångar

Nu när börsen återigen skakat till lite efter en stark inledning på 2023 kan det vara värt att komma ihåg att börsnedgångar är något positivt för den som sparar långsiktigt. I alla fall delvis. 

Enligt effektiva marknadshypotesen så är ju alltid priset rätt och återspeglar all tillgänglig information som finns tillgänglig. Och att börsen går ner beror i så fall på att bolagens framtida vinster antas vara lägre än för en månad sedan. Och det är så klart inte bra för den som ska vara delägare i bolagen.

Men att det för den som vill köpa en svensk indexfond och sen stämma av värdet år 2040 så kommer det garanterat vara en bättre affär att köpa idag än att köpa 1 januari 2022.

Ett intressant räkneexempel som jag ofta tycker slarvas bort är effekten att den som månadssparar faktiskt får fler andelar för samma peng vid nedgång. Det vill säga den som månadssparar 1000 kr och köper 10 fondandelar för 100 kr styck vid ett tillfälle och sen går fonden ner så en andel kostar 50 kr och man får 20 andelar vid ett månadsköp för 1000 kr. Då har man inte snittkurs 75 kr utan tack vare att man fick fler andelar för samma peng blir snittet 66 kr.

Inga nyheter så långt hoppas jag. Men igår såg jag ett intressant exempel från verkligheten på Twitter. Det var Henning Hammar som delade ett gammalt blogginlägg från sin blogg Investerarfysikern. 

Här tittade han på den genomsnittliga avkastningen under perioden 2000-2021 som var 9% om året. Den som månadssparade 1 000 kr i månaden under hela perioden har fått se sina 264 000 insatta kronor växa till 1 334 000 kr. Men det som är riktigt intressant är att om vi hade fått exakt 9% varje år hade vi “bara” fått ihop 784 000 kr. Det vill säga det är en enorm fördel att ibland få ett år med -40% och sen ett annat år +50% för att till slut landa på 9% i snitt jämfört med att faktiskt få exakt 9% varje år.

Kanske bör man med andra ord räkna med en högre årlig avkastning än börsens historiska snitt under en period där man kan göra löpande insättningar på börsen? Effekten avtar däremot i takt med att de nya insättningarna minskar i förhållande till det redan investerade kapitalet. '

Kanske kan även återinvesterade utdelningar ha en liknande effekt för den som kommit längre i sitt sparande. Det vill säga att utdelningarna är mer trögrörliga än aktiekurserna så att utdelningen bara höjs med 5% när börsen går upp 20% och sen när börsen går ner 20% håller utdelningarna emot och kan återinvesteras till attraktiva kurser. 

För några år sedan hade jag nog sagt att detta var en sanning. Men när många bolag ställde in utdelningen just under våren 2020 när man hade kunnat köpa aktier billigt under april-maj och flera fastighetsbolag nu sänker och slopar utdelningen efter ett ras i sina aktiekurser så känns inte detta samband längre lika solklart.