Helgintervju med Berra

Efter förra veckans uppehåll är vi återigen igång med helgintervjuerna med er bloggläsare. Denna gång träffar vi Berra, en trogen läsare på god väg mot FIRE.

Som vanligt avslutas intervjun med en kort kommentar av mig.

Kan du berätta lite kort om dig själv? 

Man, strax över 40, boende i villa i Stockholmsområdet med sambo och två barn. Då jag kommer från relativt enkla förhållanden har jag nog alltid varit lite intresserad av pengar, om än inte alltid av sparande. Ett mål med att flytta från småstaden och plugga var för att kunna göra karriär och tjäna större pengar. Att plugga p.g.a. någon annan sorts drivkraft än pengar var aldrig aktuellt. 

När jag hade börjat tjäna lite bättre pengar så kom efter ett tag insikten att överskottet nog ska investeras på börsen för att skapa lite välstånd. Vid den tiden hade jag börjat läsa mycket spar/finansbloggar och kom över begreppet FIRE, 4%-regeln osv. Din blogg har jag läst i säkert närmare 12-13 år och är ju den riktiga klassikern av spar/investeringsbloggar.  Andra jag läste/läser var Chansar Mest, Sparo, Petrusko m.m. Idag har jag sparat och investerat i ca 11 år mer fokuserat. 

Vad var målet när du började spara och har målsättningen förändrats över tid?

I allra första början var nog målet att bli rik i allmänhet men ganska snart var jag helt övertygad om att denna rikedom ska användas till mer frihet i livet än bara ökad konsumtion, då jag som jag var inne på tidigare arbetar för att tjäna pengar och inte har jobbet som någon slags passion. Inspirationen för att detta är möjligt har jag verkligen dig och andra bloggare att tacka för.

Hur har resan varit under dessa år med målsättning för ökad frihet och kanske något som kan liknas vid FIRE? Hur långt ser du att du kommit på resan och hur har sparkvoten sett ut under åren?

Jag har aldrig riktigt haft ett tydligt mål på en viss summa pengar eller ett visst år då jag ska sluta jobba. Det är fortfarande rätt oklart, då jag skulle kunna tänka mig att driva eget på deltid eller ha en deltidsanställning för att känna på känslan av att vara ledig några extra dagar i veckan (utan barn hemma på dagarna!). Ju mer kapital man samlar på sig, desto flexiblare blir man också när det gäller att välja när man kan ta olika steg i frihetlig riktning.

Innan barnen och under nollräntetiden, när boende i lägenhet i princip inte kostade någonting, hade jag som bäst en sparkvot på cirka 70 procent under några år. Nu med två barn, villa, bil och allt som kommer med detta, ligger jag på cirka 40 procents sparkvot.

Idag har jag cirka 10 mkr i kapital på börsen och kommer att ha en ”krockkudde” på ca 9 mkr i tjänstepension när jag fyller 55 år (beräknat med 7 procents genomsnittlig avkastning på tjänstepensionen fram tills dess). Jag har kostnader på i snitt cirka 35 tkr i månaden idag (högre på sommaren, lägre i oktober och så vidare). Då delar jag och sambon 50/50 på kostnaderna, så vi har cirka 70 tkr i kostnader i månaden som familj. 

Jag har tänkt att när jag når ca 500 tkr per år med 4-procentsregeln så ska jag göra någon typ av förändring, men har som sagt inte riktigt bestämt vilken. Jag vill helst inte leva på marginalen med 4-procentsregeln, utan ser gärna att min inkomst stadigt ökar genom livet. Men sannolikt jobbar jag inte heltid om 2–3 år. 

Optimalt hade nog varit att gå ner och jobba 60% vid ett kapital på 12-14 mkr och göra det i några år så portföljen får växa till sig lite till. Jag skulle fortfarande kunna spara lite om jag jobbar deltid men framförallt skulle portföljen då få jobba ostört ett tag till. Jag får akta mig för ”one more year syndrom” helt klart.

Hur ser dina investeringar ut idag. Aktier, fonder, andra typer av investeringar, 100% investerad eller kanske till och med belånad?

Jag har ca 85% aktier och 15% ETF i min vanliga portfölj. Har belåning och därmed hävstång på ca 3-4%. I min tjänstepension kör jag 90% fonder och 10% aktier i Berkshire Hathaway. Bygger sakta upp portföljen mot mer inkomstgenerande investeringar som t.ex. ETF:er med hög direktavkastning och lite mindre tillväxt härifrån. 

Även om ditt sparande varit på lite lägre nivå än mitt, som väl får anses att vara rätt extremt, så har du ju varit uppe på summor som för den breda allmänheten låter som ett extremt högt sparande. Skulle du säga att du levt väldigt annorlunda jämfört med din omgivning som kanske sparat 0-10% av lönen under samma period som du sparat 40-70% av din inkomst? Eller går det att spara mycket utan att det egentligen påverkar livet så mycket eller att någon i omgivningen ens skulle kunna ana hur mycket man faktiskt sparar varje månad?

Jag har aldrig levt så sparsamt som du (eller SparO!). Att uppnå min höga sparkvot underlättas av att jag har en ganska hög lön jämfört med en typisk medelinkomsttagare. Så jämfört med en del kollegor som tjänar lika mycket som jag gör är jag ju väldigt sparsam, men jämfört med en vanlig inkomsttagare med lägre lön skulle man kunna anse att jag lever ett ”lyxliv”. Jag tycker att det gäller att prioritera och spendera pengar på det som man verkligen uppskattar i livet. Jag tror många skulle bli förvånade över hur mycket jag sparar.

Några exempel av mina prioriteringar:

Boende: - Vill ha ett stort hus och en stor tomt men av kostnadsskäl väljer jag att inte bo i ett dyrt område som Bromma, på Lidingö eller liknande. Inget sommarställe då jag föredrar att resa mycket utomlands.

Bil: Den ska inte krångla, bryr mig inte om varumärken eller liknande. 

Mat: Handlar på erbjudanden/kort datum i matvarubutiker för vardagar osv men testar vanligtvis alla nya restauranger i Stockholm som fått en ny stjärna i guide Michelin. En medelmåttig krog undviker jag då jag tycker att jag kan laga lika bra mat och dricka mycket bättre vin för 1/4 av kostnaden hemma. Matlåda på jobbet som äts med de ”juniora”.  

Kläder: Det går att köpa väldigt bra kläder från Sellpy/vinted till en bråkdel av priset i butik så det gör jag. 

Prylar i allmänhet: inte intresserad, minimal budget. Kan hämta en TV som någon skänker bort den. 

Resor: hög prioritering och nästan ”no limit” även om det är svårare nu för tiden med barn. Reser utomlands kanske 5 ggr per år, några gånger med familjen, några gånger med vänner. Innan barn var det säkert 7-8 resor per år. Med med ”no limit” menar jag inte att jag reser till Amalfikusten och bor på 5-stjärnigt hotell för 15 k natten utan föredrar att hitta relativt prisvärda resmål och boenden. 

Att kostnaderna och möjlig sparkvot förändras över tid är ju något många vittnar om med barn, ändrat boende och kanske en allmän livsstilsinflation. Men minst lika viktigt för FIRE-kalkylen är ju de framtida kostnaderna under perioden du ska leva på ditt kapital. Hur ser du på kostnadsbilden framåt? Kanske upplever du en puckel i kostnader just nu när du är mitt i livet men kan leva billigare igen i framtiden? 

Det här tycker jag är en svår fråga. Familjelivet kostar förvisso en del pengar nu, men när barnen är äldre ser jag nog också att jag skulle vilja resa/vistas utomlands mer än jag gör nu. Jag kommer nog inte återgå till den lägre kostnadsnivån jag hade innan barn. Min målsättning är oavsett att ha ett så pass stort kapital när jag slutar jobba eller jobbar mindre att kapitalet fortsätter att öka även när man förbrukar en del av kapitalet löpande. Därför kommer jag inte sluta jobba helt så fort jag klarar det baserat på 4%-regeln, vilket jag nästan kan nu. Målet är att kunna öka konsumtionen/kostnaderna med åldern. Att köpa en liten vingård i Spanien någon gång vore inte dumt. Man måste våga drömma!

Kommentar från Miljonär innan 30:
Förmågan att prioritera på kostnadssidan tycker jag är något som väldigt ofta återkommer bland personer som haft ett högt sparande. Att handla mat på erbjudande med kort datum och äta matlåda för att sen gå på Michelin-restaurang kan ju låta märkligt, men blir fullt logiskt när man tänker ett varv till att det är olika saker även om båda handlar om mat.

Sen finns det ytterligheter där antingen även den stora hobbyn är så gott som gratis eller allt man tycker är kul och viktigt kostar pengar. 

Om vi tar Berra som ett exempel och säger att han istället skull tycka att fine dining inte är något att ha och resa bara är krångligt. Men tycker det är jättekul med svampplockning och att spela schack på den lokala klubben så skulle han nog ligga kvar på 70% sparkvot. 

Skulle han däremot tycka fina restauranger och resa är viktigt precis som nu, men samtidigt tycka matlåda var för losers och märket på bilen och kläderna var viktigt och som lyckad i karriären måste man så klart bo i bästa området osv så skulle sparkvoten ligga nära 0.