ISK-skatt, på kort och längre sikt
Jag får väl börja med att önska alla er med ISK och Kapitalförsäkring Gott Nytt År. Lunchtid den sista torsdagen i november är nämligen schablonskattens motsvarighet till tolvslaget på nyårsafton. Statslåneräntan som sattes idag ligger till grund för skatten för hela nästa år.
Men som om inte det vore nog i nyhetsväg så har det under det senaste dygnet dessutom kommit ett förslag från Socialdemokraterna hur de skulle vilja förändra ISK-skatten om de vinner valet nästa höst.
Om vi börjar med skatten på ISK och Kapitalförsäkring för 2026 så blir den 1,065%, vilket ska jämföras med 0,888% som gäller nu i år. Värt att notera är att de första 150 000 kronorna i år varit skattefria och att det höjs upp till 300 000 kr nästa år. Det betyder att brytpunkten går vid ungefär 1 miljon kronor (1 052 542,37 kr för att vara exakt). För den med mindre än så blir skatten nästa år lägre, medan för den som har mer än 1 miljon får högre skatt nästa år. Detta eftersom påverkan av den högre schablonskatten i procent då blir större än effekten av 150 000 extra skattefria kronor.
Rörigt kanske någon tycker. Men du som har max 300 000 kr betalar ingen skatt på detta kapital nästa år och du som har mer än 300 000 tar ditt totala värde på ISK och Kapitalförsäkring, drar bort 300 000 kr, det som är kvar tar du gånger 1,065% så ser du din skatt för nästa år.
Att det blir just 1,065% beror på att statslåneräntan idag sattes till 2,55% på det lägger man sedan på 1 procentenhet vilket ger 3,55% och sen tar man 30% av det.
Då lämnar vi denna sifferexercis och fokuserar istället på Socialdemokraternas förslag på högre ISK skatt “för den rikaste lilla delen av befolkningen som borde ha råd att bidra mer”. Deras förslag är att för ett kapital över 3 miljoner ska man istället lägga på 2 procentenheter på uträkningen ovan. För att göra det tydligt, med dagens statslåneränta skulle innebära att man tar 2,55% + 2% = 4,55% och sen tar man det x 30% och skulle få fram 1,365% schablonskatt. Nu är det ju ett val och en förhandling med Centerpartiet kvar innan detta blir verklighet så det är väl ingen mening att räkna ihjäl sig redan här och nu.
Men skulle vi landa på en schablonintäkt på 4-5% så kommer jag med största sannolikhet flytta en del pengar till vanlig depå där jag betalar 30% skatt på vinsten istället för en årlig schablonskatt varje år. Med vår portfölj på strax under 20 miljoner kronor i dagsläget är det 200 000 kr om året som ska skakas fram i skatt, oavsett om börsen går upp eller ner. Visst tror vi att börsen över tid ska ge mer än 4-5% före inflation, men att varje år behöva sälja 1,5% av portföljen bara för att betala skatten är inte säkert det bästa alternativet sett till risken.
Går börsen jättebra blir skatten på lång sikt högre på depå med 30% skatt, men om börsen går upp med 10-15% om året är det lättare att betala lite extra skatt. Jämfört med att försöka leva på en börs som går sidledes under 10 år där vi dessutom bränner av pengar varje år till skatt på en avkastning vi inte fått.
För den som vill läsa några 100 inlägg med olika räkneexempel fram och tillbaka om när ISK respektive depå lönar sig (med fokus på åren då man ska plocka ut lite kapital varje år för att leva på portföljen) kan kolla in denna forumtråd. Det är komplext och svårt att räkna på, inte minst när man förutom att gissa börsen utveckling ska gissa statslåneränta och politiska beslut och vilka som vinner valen de kommande 30 åren.