Pengamaskin vs pengaförstörare
Den saknade bloggaren Lundaluppen skrev en gång ett fantastiskt inlägg om en fiktiv stad där det fanns ett casino med ett spel som gav 7,5% årlig avkastning. De hade också en mindre avgift på 0,7% per spel. Eftersom ni är smarta fattar ni så klart kopplingen till börsen och transaktionskostnad i form av courtage vid köp, spread och courtage vid sälj (även om 0,7% förhoppningsvis är lite för högt där).
Lundaluppen räknade ut att den som spelade en gång om dagen hade i snitt förlorat 81% av pengarna efter ett år och den som spelade en gång i månaden hade i snitt förlorat 1,1% av pengarna efter ett år. Dvs avkastningen på 7,5% åts upp av alla transaktionskostnader. Men den som spelade en gång om året hade i snitt tjänat 6,8% av insatsen (en årsavkastning minus en transaktionsavgift). Och den som bara spelade en gång och sen väntade 10 år hade i snitt tjänat 7,5% av insatsen om året (en enda transaktionsavgift utslaget på 10 år gör att man får behålla hela avkastningen avrundat till en decimal).
Luppens historia var mycket roligare skriven så gå dit och läs är mitt tips. Men jag försökte hålla det kort för att komma vidare och förhoppningsvis bidra med något nytt.
Roliga blogginlägg om påhittade casinon i all ära. Men har detta någonting med verkligheten att göra? Ja jag tror faktiskt det finns belägg för att påstå det.
Den som lyssnar på ekonomipoddar har säkert hört reklam för massa fantastiska plattformar där man kan handla CFDer. En massa fördelar lyfts fram i reklamen som längre öppettider, man kan köpa delar av aktier, man kan hedga sin portfölj i oroliga tider etc etc. Det här låter ju bra och med tanke på att de fortsätter med reklamen så lockas väl nya kunder in. Detta trots att reklamen som en disclaimer tvingas sluta med informationen om hur många procent av de ickeprofesionella kunderna som förlorar pengar.
Jag roade mig med att göra ett stickprov genom att lyssna på lite gamla poddavsnitt för att höra hur andelen som förlorar pengar sett ut, siffrorna kommer från Börspodden och deras sponsor Skilling. Lite kul konsumentinfo att de gör reklamen varierande genom att hela tiden uppdatera siffran. Så här såg andelen som förlorar pengar ut:
April 2022 - 89%
Sept 2022 - 80%
Dec 2022 - 80%
Feb 2023 - 75%
April 2023 - 76%
Juni 2023 - 76%
Sept 2023 - 82%
Man har alltså gjort något som börsen där den förväntade avkastningen är positiv till en produkt där genomsnittskunden genom hävstång, möjligheter att köpa delar av aktier och handla på röda dagar kan förvänta sig en negativ avkastning. Nu fyller det här säkert olika behov och det blir lite som att jämföra äpplen och päron att investera kortsiktigt i CFDs eller köpa en indexfond och glömma bort den i massa år.
När vi ändå är inne på disclaimers är det väl värt att påminna om att historisk avkastning inte är någon garanti för framtiden och att man även vid köp av indexfonder kan förlora pengar. Men när man tittar på historisk data från rätt långa perioder brukar man landa i att sannolikheten att tjäna pengar genom att köpa och behålla index är över 90% på 5 års sikt och nära 100% på 10 års sikt.
En kul genomgång från Nordnet visar på följande sannolikhet att tjäna pengar på Stockholmsbörsen sedan 1945 till 2018 (ej inflationsjusterat). Tanken är alltså att du köper en slumpvis månad under dessa drygt 70 år och sedan väntar 1 månad, 6 månader, 1 år, 5 år osv och kollar utfallet. Den som istället köper lite varje månad får ett ännu stabilare utfall.
