Sila mygg och svälja kameler

Ofta pratas det om att slaget i den privata ekonomin inte står i att jaga små kronor här och där. Medan det kanske läcker tusenlappar varje månad på andra saker som ganska lätt skulle unna åtgärdas. 

Vissa drar det så långt att säga att man inte behöver bekymra sig om den där kaffen på stan varje dag som blivit en sådan symbol för sparande. "Unna dig du ditt kaffe, det finns andra större frågor att ta tag i". Andra har gjort videoklipp om att skillnaden mellan dyr och billig ost i matbutiken “bara” blir 3 000 kr om året. Visst, älskar man ost kanske det är rätt prio. Men om ost är en av 20 matvaror man köper regelbundet blir det rätt mycket pengar att unna sig den dyrare rakt av.

När det kommer till sila mygg och svälja kameler finns det däremot en sak som jag verkligen tycker att många hakat upp sig på. Elpriser. Jag vet flera som alltid kollar elpriset innan de drar igång en tvättmaskin. Och det här är personer som i andra området i livet verkligen inte vänder på slantarna.

Det här med rörligt elpris som gör att man kan ladda elbilen nästan gratis vissa nätter verkar folk gå igång på ett sätt som gör att det mer handlar om en hobby än privatekonomi i stort. Jag blev nästan osams med en släkting när jag sa att vi hade månadspris på elen och inte timpris. 

Vi förbrukar runt 5 000 kWh el per år i vårt hushåll där vi har en villa med fjärrvärme (dvs den stora kostnaden ligger på uppvärmningen och ingår inte i det här). En del av denna elförbrukning är sånt vi inte kan påverka när det sker, det mesta är sånt som vi i teorin skulle kunna påverka men att laga mat vid normal middagstid och slå på kaffebryggaren på morgonen är ju självklart sånt som inte är rimligt att ändra på. Sen återstår lite som dammsuga och tvätta och liknande som vi absolut om vi ville skulle kunna planera efter elpriset. Men en ganska stor del av vår förbrukning sker när priset är högre än snittet, dvs skulle bli dyrare med timpris.

Med elbil går det upp till runt 7 000 kWh per år. Och här skulle det räcka att ladda en gång i veckan vilket då med begränsad arbetsinsats skulle kunna anpassas till de 5 timmar på veckan där priset är som lägst. 500 kWh till skulle vi säkert kunna flytta aktivt, övriga 4 500 kWh kommer förbrukas samma tid som nu oavsett elavtal.

Men här är vi verkligen tillbaka på det här med mygg och kameler vilket jag fick en påminnelse om när jag pratade med en granne för några dagar sedan. Han har elbil men verkar inte så intresserad av att spara pengar i övriga livet med tanke på att han har flera andra bilar, en båt som stod på släpvagn på uppfarten hela den här sommaren och en studsmatta i trädgården som jag inte sett användas en enda sekund sedan sommaren 2024. Men när det kommer till att ladda hans elbil som han privatleasar för 7 000 kr i månaden för en körsträcka på 1 500 mil om året var varje öre i elkostnad tydligt väldigt viktigt helt plötsligt. Att bilen i grunden kostar 84 000 kr för 1 500 mil varje år och därmed har en driftkostnad på 56 kr per mil även om elen skulle vara helt gratis var en mindre fråga enligt honom. Nej det intressanta var om han laddar den för 20 öre eller 2 kr per mil i elkostnad och hur mycket billigare än bensin det blev. Och visst det är få andra varor som priset kan skilja 10x på från en dag till en annan. Men mer korrekt vore väl att säga att kostnaden per mil går från 56,20 till 58 kr dvs en skillnad på 3% och inte 900%.

Vi kör vidare med månadspris även med elbil. Dels för att slippa fundera så mycket på det, jag har jag en viss tendens själv att börja snöa in på detaljer när det kommer till att spara pengar. Men faktiskt för att jag inte tror vi skulle spara speciellt mycket på det då vissa elförbrukning skulle bli billigare och annan dyrare.

Har jag tänkt fel får ni med timpris och elbil gärna tala mig till rätta.