Småspararguiden om FIRE och buffert

Småspararguiden har publicerat ett gäng inlägg på temat FIRE, ta tillfällig paus från arbetslivet och buffert. De tar även upp dessa tre ämnen i senaste avsnittet av deras podd Småspararpodden (nr 81 från 8 aug 2026).

Överlag var det mesta vettigt tycker jag, men på några punkter tycker jag det märktes att Andreas som skrivit dessa artiklar är ganska långt från FIRE själv och nog inte gått och grunnat på detta lika mycket som jag gjort. Både ur ett matematiskt och psykologiskt perspektiv.

Kring FIRE tycker jag han hade ett bra argument i att man hellre vill ha risk tidigt än sent. Dvs om man slutar jobba vid 45 är det bättre det skiter sig med en börskrasch de första 3-5 åren då man kanske har en fot kvar i arbetslivet eller kan rädda upp att det blev lite fel med att ta något annat jobb. Jämfört med om man gör ett fel som innebär att pengarna tar slut vid 70 istället för 90 som man planerat för då det är svårare att lösa problemet. Slutsatsen här är att man bör välja en stor aktievikt där risken främst är en börskrasch första åren efter jobbslut hellre än stor andel räntor där risken snarare är att börsen över tid ger lite mindre än man hoppas och inflationen blir hög och reala räntan dålig. Vilket inte kraschar kapitalet snabbt utan urholkar det sakta men säkert på riktigt lång sikt.

Så långt är jag helt med. Jag inledde också de första åren av FIRE med runt 99% aktieandel i mitt sparande (förutom pengarna bundet i boende). Och jag hade absolut hade försökt jobba lite mer och leva lite billigare om börsen gått ner med 60% under perioden 2018-2021.

Däremot tycker jag det blir lite fel när han diskuterar buffert för oförutsedda händelser (både för den som jobbar och är FIRE) och att ha något års utgifter på sparkonto när man lever på kapitalet.

Buffert
Om vi börjar med vanlig buffert tar han exemplet att man har 2 miljoner i finansiella tillgångar. Alternativ ett är att ha 2 miljoner i globala indexfonder och alternativ två är att ha 1,9 miljoner i globala indexfonder och 0,1 miljon på sparkonto.

Argumentet mot buffert här är att om en oväntad kostnad på 100 000 kr dyker upp blir bufferten 0 och man måste sälja fonder för att få upp bufferten till 100 000 kr igen. Dvs effekten blir samma som att bara ta pengar från indexfonden direkt.

Så har inte jag tänkt på ordet buffert. Utan jag ser det mer som en krockkudde eller stötdämpare. Det är inte alls säkert att man får en kostnad på exakt 100 000 kr bara för att man har det beloppet i buffert. Kostnaden kan bli både 10 000 kr och 200 000 kr. Och jag tycker inte man behöver ha 100 000 kr kvar i bufferten veckan efter man fick en helt oväntad vattenläcka. Dvs man behöver inte sälja fonder för 100 000 kr direkt för att snabbast möjligt fylla upp bufferten fullt ut, framförallt inte om börsen kraschade samma vecka som vi fick vattenläckan. Visst kan bilen skära ihop två veckor senare även om du just fått en vattenläcka och börsen kraschat, men det mest troliga är att den inte gör det just då. Och får vi två-tre helt osannolika händelser på kort tid är det väl skönt att vi i alla fall kunde ta den första på bufferten.

Lite räntor vid FIRE
Ungefär samma typ av tankegång används när Andreas på Småspararguiden säger att det inte är någon mening att ha 5 års utgifter på sparkonto vid FIRE. Vi kan för närvarande strunta i om det är 1, 3 eller 5 års utgifter, utan mer titta på principen han beskriver.

Låt säga att man har 10 miljoner och tänker sig leva på 400 000 kr om året (enligt 4% regeln). I exemplet då med 5 år på sparkonto ska man ha 8 miljoner på börsen och 2 miljoner på sparkonto. När ett år gått har man spenderat 400 000 kr och flyttar över 400 000 kr från börsen till sparkontot för att fortfarande ha 5 årsutgifter där. Nästa år bränner man 408 000 kr (med 2% inflation) och tar 408 000 kr från aktiedelen till sparkontot. Och så här håller man på i hans exempel. 

Då ger så klart sparkontot ingen effekt då man varje år plockar ut exakt lika mycket från börsen som man spenderar och bara slussar pengarna via ett sparkonto som hela tiden är lika stort. Och helt blint helt oavsett hur börsen går och vad som händer i livet bara höjer uttaget med exakt inflationen enligt plan.

Riktigt så stelbent tycker jag inte man ska vara vid FIRE. Utan precis som vid exemplet ovan med buffert så tänker jag en del pengar i räntor och på sparkonto snarast syftar till att man ska få lite framförhållning och tid på sig att korrigera om något avviker från planen. Eller så använder man en fast fördelning på tex 80% aktier och 20% ränta som löpande viktas om/rebalanseras, snarare än att hålla ett fast belopp i kronor på sparkontot. 

Om något händer i privatlivet som gör att kostnaderna går upp, inflationen blir hög under några år, börsen går dåligt osv ger pengar utanför börsens svängningar lite andrum. För den som fortsätter jobba noll oavsett vad som händer, blint plockar ut exakt enligt plan + inflation oavsett inflation och börs osv så hjälper ju inga pengar på sparkonto. 

Men för den som är lite mer flexibel gör pengarna på sparkonto stor skillnad. Då kan man jobba lite extra (det behöver inte vara nu, utan när som helst under de kommande åren när något lämpligt dyker upp), flytta till billigare boende utan att behöva paniksälja omgående, åka på semestern som redan är bokad men boka en billigare till nästa år osv.