Blog Archive
Minns ni Telia? – En statlig scam!
Börsnotering 2000
Vi vet att vi har en hel del läsare som faktiskt varit med på aktiemarknaden ett tag och några av er var kanske med när Telia noterades år 2000. IPO:n ackompanjerades av den tyngsta marknadsföringskampanj som konungariket Sverige någonsin skådat när Regeringskansliet med den forna fackpampen, numera näringsministern, Björn Rosengren i spetsen. En bekant sa i samband med noteringen ”inte en chans att jag köper en aktie som behöver en så massiv marknadsföring för att någon ska vilja köpa den”. Och den killen hade verkligen rätt. Det dröjde nämligen inte mindre än 13 år innan den som deltog i noteringen var tillbaka på plus minus noll och då var det tack vare utdelningarna.
Folkaktie
Det man ville skapa när man sålde ut Telia var en folkaktie och tanken var nog egentligen ganska god om man ville få svenska folket att bli intresserade av aktier. Problemet var bara att det var många som deltog i noteringen och eftersom man dels valde att sälja ut fler aktier än vad man kommunicerat och dels då man satte priset i den övre delen av spannet man angett som pris för aktien så förstörde man nästan alla chanser att skapa ett köptryck på aktien när den nådde marknaden. Givet dessa båda faktorer var det inte konstigt att Teliaaktien dök som en Boeing 737 Max några få dagar efter att den nått börsen och alla de småsparare som köpt sin första aktie någonsin lärde sig att det där med aktier, det är farligt. I det här fallet blev det dessutom en orimligt stor spridning på skadan då över 1 miljon svenskar valt att teckna och köpa aktier i Telia. Det sägs i alla fall att de hade 1 miljon aktieägare strax efter noteringen.
Bara i helgen har vi hört två av våra bekanta berätta om att deras föräldrar/farföräldrar köpte aktier vid Telias notering och de hade båda noll erfarenhet av aktier sedan tidigare vilket fick till följd att de numera är rädda för börsen. Och det är fullt förståeligt för om man misslyckas första gången är det lätt att man väljer att inte försöka igen. Därför anser vi att Telia-affären bidragit till det ”dåliga rykte” som börsen har bland en del personer. Helt galet att det ens ska vara möjligt att det ska vara ”dåligt rykte” att äga bolag men så är det tyvärr och det grundar sig sannolikt mest i okunskap.
Marknadsföringskampanjen för Telia var ENORM! Det var reklam i TV, i tidningar och på gator och torg. Vi har inte hittat någon info om kostnaden för noteringen men sannolikt var den enorm.
Politiker
Hela den här soppan skulle kunnat bli något riktigt bra och svenska folket kunde lärt sig något bra men pga några politiker som inte verkar förstå marknaden blev det bara skit av alltihop. Tråkigt och nu, 19 år senare kanske, kanske det kan vara läge att ta i Telia? Vi har funderat på det men kommit fram till att det finns mer attraktiva bolag att köpa.
Telia - folkaktien som kom av sig
Så blev svenskarna lurade med Teliaaktier
Interessant. Norske politikere gjorde noe av det samme med Telenor og det har gått veldig bra.
Jag vet inte om det var så fel? Säljarens uppgift bör vara att maximera intäkten, när det gäller hantering av andras medel som i detta fall.
Mvh investera-pengar.blogspot.com
Det statliga bolaget ägdes ju redan av medborgarna - eftersom det var statligt. Ja, det är ju så det sägs hänga ihop iallafall.
Om medborgarna redan äger ett bolag, varför ska medborgarna betala för bolaget en gång till?
Det självklara hade ju varit att alla medborgare hade fått lika många aktier utan kostnad, gratis insatt på sitt aktiekonto och för dem som inte hade något dylikt så hade staten tvångsöppnat ett, tex via skattekonto som alla redan har, eller någon annan billig och enkel lösning.
Javisst ja, det handlade ju inte om det, det handlade om att dra in pengar till statskassan.....
Jag hade ju tur. Jag tillhör de 2% som gjorde vinst på Telia när den introducerades.
Jag sålde efter några dagar och tjänade ca.200:- (ja, före skatt då)
Vilket aktieproffs man kände sig som då.
Åh, jag minns! I mitt fall var det så att jag VILLE köpa, men på något sätt inte lyckats överföra pengarna till rätt konto, och jag blev således utan aktier. Ibland har man en smula tur :-)
Hälsningar Louise
@Investeraren: Kanske var jag otydlig. Staten äger/ägde fortsatt en mycket stor del av Telia så de hade själva varit betjänta av en högre aktiekurs. ;)
@Patte: Hehe, jag gillar tanken.
@Hanz: Snyggt jobbat! Du är nästan unik.
@Louise: Ja ibland ska man ha tur :). Trevlig helg!
Om inte annat visar det på utdelningens betydelse. John Williams värdeinvesterarnas husgud brukade prata om
A cow for her milk
A hen for her eggs
And a stock by heck for her dividend
En annan stor fördel för dessa investerare i Telia är att man inte har dragits med i alla de stolligheter som har producerats på mången ekonomiblogg som jag läst genom åren. Northland. Vardia och Bonheur och allt vad det var. Oljeriggar i Nordsjön var faktiskt jättestort för några år sedan. Lite som investmentbolagen är nu.
Mvh
Lars
Jag köpte aldrig Telia. Men jag slängde bort ett par veckor av mitt liv på att räkna på aktien och börsintroduktionen skapade hos mig en känsla av extrem otillräcklighet och utanförskap som varade i månader efteråt.
Till skillnad från vad de flesta andra verkar ha gjort, så läste jag all information och data som publicerades inför Telias börsintroduktion (det var mycket mindre än vad som var normalt inför en börsintroduktion på Stockholmsbörsen). Första gången ganska slarvigt, och då verkade det vara ett väldigt dåligt erbjudande, en aktie som egentligen inte hörde hemma alls på Stockholmsbörsen, utan på någon mer obskyr börslista. Eftersom jag inte ville tro på att staten gick ut med ett så dåligt erbjudande till allmänheten, så läste jag om allt igen, väldigt, väldigt noga, och räknade hit och dit på alla tillgängliga data. Det verkade fortfarande var ren skit, kanske t.o.m värre än vad jag först trott. Och jag ville fortfarande inte tro att staten lurades, utan att det istället måste vara något bra som jag missat. Så jag upprepade processen flera gånger, trippelkollade alla beräkningar, med samma resultat. Jag letade också som besatt efter mer data från andra källor, men hittade nästan ingen utöver den som publicerats i samband med erbjudandet. Jag letade också efter någon annan person som kommit fram till samma resultat, men hittade ingen, och det gjorde att jag kände mig extremt ensam och annorlunda. Så höll jag på, fram tills datumet för att ställa sig i kö gått ut. Efteråt gick jag väldigt länge omkring med en obehaglig känsla av att jag måste vara dum i huvudet på något vis.
Jag gjorde aldrig en riktig uppföljning av hur det gick med Telia. Men jag antar att företaget var så skruttigt och övervärderat, som jag både trodde och inte ville tro.