ECB: MARKNADER FORTSATT KÄNSLIGA FÖR HANDELSNYHETER – GUINDOS
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) De abrupta förändringarna i USA:s tullpolitik utgör en del i ett större skifte i den geopolitiska miljön, med ekonomiska och finansiella effekter som fortsatt kan testa den finansiella stabiliteten i euroområdet.
Det skriver Luis de Guindos, ledamot i ECB-direktionen, i ett förord till bankens finansiella stabilitetsrapport på onsdagen.
Han konstaterar att osäkerheter kvarstår inom flera viktiga policyområden bortom handel – från regleringar till nationell säkerhet.
"I denna miljö har sannolikheten för allt mer frekventa och mer betydande negativa svanshändelser ökat. Dessutom, även om globala obalanser fortfarande är en långvarig fråga i den politiska debatten, är det inte tydligt att tullar är det bäst lämpade politiska instrumentet för att hantera dem", skriver de Guindos.
Han noterar att finansmarknaderna sålde av i en oroande snabb takt när USA annonserade tullarna den 2 april. Och även om risktillgångar har återhämtat sig efter att tullpausen annonserades är marknaderna fortsatt mycket känsliga för nyheter om globala handelsarrangemang.
Enligt de Guindos fungerade marknaderna väl under utförsäljningsfasen, men trots justeringarna är "aktievärderingarna fortfarande höga samtidigt som kreditspreadarna verkar vara osynkroniserade med den underliggande kreditrisken".
"Öppna fonder som investerar i företagsobligationer har sett vissa utflöden och verkar inte vara väl förberedda att motstå betydande likviditetsstress. I händelse av förnyad oro kan dessa fonder tvingas sälja tillgångar. Detta kan förvandla prissvängningar till mer oordnade justeringar", skriver de Guindos.
Han noterar att euroområdet är en öppen ekonomi, med företag som är starkt integrerade i globala värdekedjor. Handelsfriktioner kommer att få direkta effekter på intäkterna och kostnaderna för de företag som förlitar sig på internationell handel.
Negativa förtroendeeffekter kan därtill troligen leda till att marknadsaktörer agerar med större försiktighet, vilket också kan omfatta sektorer som är mindre exponerade till de direkta effekterna av tullarna.
"Detta kan utmana hanteringen av kreditrisk hos euroområdets finansiella intermediärer. Om den ekonomiska tillväxten skulle bli svagare än väntat kan det dessutom sätta press på statsfinanser, som redan möter spänningar från behöv av ökade försvarsutgifter", skriver de Guindos.