EMU: STARK ARBETSMARKNAD I SYDLÄNDER KAN GÖRA LIVET ENKLARE FÖR ECB - ING

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Arbetslösheten i Europas sydländer har sjunkit kraftigt sedan i början på 2023, medan den däremot har stigit i de nordliga länderna. Detta bidrar till att föra eurozonens ekonomier närmare varandra, till mindre skillnader i obligationsräntorna och gör i slutändan livet enklare för Europeiska centralbanken.

Det skriver ING Economics i en analys.

Banken konstaterar att arbetsmarknaden i euroområdet har varit otroligt motståndskraftig mot ekonomisk svaghet och osäkerhet de senaste åren. Arbetslösheten har fallit till nya rekordlåga nivåer, strax över 6 procent. Och även om arbetsmarknaden verkar kylas av något om man ser till vakansnivåer eller rekryteringsplaner så består arbetskraftsbristen och verkar vara här för att stanna en tid framöver.

"Men sedan 2023 har euroområdets arbetsmarknad sett en tydlig geografisk klyfta. Medan arbetsmarknaderna i norra euroområdet har svalnat och börjat se ökande arbetslöshet, har arbetsmarknaderna i södra euroområdet fortsatt att se minskad arbetslöshet, tillsammans med en stark jobbtillväxt", skriver ING.

Och skillnaderna i arbetslöshetsutvecklingen är tydliga. Spanien, Grekland, Portugal och Italien har sett stora relativa minskningar av arbetslösheten, medan Tyskland, Nederländerna, Belgien och Österrike har sett sina arbetslöshetstal krypa upp. Den starkare arbetsmarknaden återspeglas också i skapandet av jobb.

Medan de södra euroländerna har fortsatt att se en solid sysselsättningstillväxt inom den privata sektorn under de senaste två åren, har detta helt minskat i norr. I Spanien och Italien, till exempel, har den mest robusta sysselsättningstillväxten setts inom grossist- och detaljhandelssektorn, där byggbranschen upplever en liknande inverkan. Professionella och vetenskapliga tjänster har också framträtt som en stark motor för sysselsättningstillväxt. Ingen bred sektor har sett sysselsättningsminskningar i Italien, medan det i Spanien skedde mycket små minskningar inom finans och jordbruk.

I norr har dock sysselsättningstillväxten inom den privata sektorn varit mycket svag, noterar ING. I Tyskland har tillverkningsindustrin faktiskt sett en stark sysselsättningsminskning medan byggbranschen och professionella tjänster har upplevt en märkbar minskning av jobben. Frankrikes arbetsmarknad har varit mer blandad då grossist- och detaljhandel samt tillverkning skapat nya jobb, men förluster har skett även på andra håll inom den privata sektorn.

Enligt ING är ett gemensamt tema i både Nord- och Sydeuropa en stark ökning av sysselsättningen inom (halv)offentlig sektor. Detta har åtföljts av en stark sysselsättningstillväxt inom den privata sektorn i söder, medan den (halv)offentliga sektorn i norr har setts som den främsta positiva bidragsgivaren till sysselsättningstillväxten.

"Detta innebär att företag redan har börjat minska sysselsättningen i norr, pressade av höga löneökningar och svag ekonomisk aktivitet", noterar de.

ING Economics tror att denna utveckling kommer att hålla i sig de kommande månaderna, och pekar på att förväntningarna när det gäller sysselsättningen inom tjänster och industri konsekvent är bättre i syd än i nord.

Banken ser flera möjliga skäl till den tydliga skillnaden i den privata sektorns sysselsättning, och allt börjar med skillnader i ekonomiskt momentum.

De lyfter fram att Sydeuropa har haft starkare ekonomisk tillväxt de senaste två åren på grund av NextGenEU, en boom inom (turist)tjänster efter covid-19 och mindre industriberoende än i norr, vilket nu också visar sig på arbetsmarknaden.

En annan orsak kan vara den strukturella svagheten inom tillverkningsindustrin som påverkar länder i Nordeuropa mer än i Sydeuropa. Och slutligen kan automatisering och användningen av artificiell intelligens (AI) vara en annan förklaring till de olika utvecklingarna på arbetsmarknaden.

"Sammantaget upplever euroområdet äntligen en länge efterlängtad konvergens. Detta beror delvis på ekonomisk svaghet i norr, men delvis på den rena styrkan i söder. Denna konvergens kan vara ytterligare en viktig orsak till relativt snäva räntespreadar för statsobligationer i euroområdet och borde också göra det enklare för Europeiska centralbanken", skriver ING.

De konstaterar att ECB:s universella penningpolitik tidigare snabbt nådde gränser på grund av olika ekonomiska trender i euroområdet.

"Med den nuvarande konvergensen och en penningpolitik på gränsen till att bli expansiv är den nya konvergensen en välsignelse – den kan ge viss lindring för lidande nordliga ekonomier, utan att göra någon skada i söder", enligt ING.