STOCKHOLM (Direkt) Oron kring tullarna hämmar återhämtningen i svensk ekonomi, samtidigt som finanspolitiken har varit rimlig ur ett konjunkturperspektiv.
Det skriver Finanspolitiska rådet i sin årliga rapport "Svensk finanspolitik", enligt ett pressmeddelande.
De konstaterar att konjunkturen har utvecklats svagare i Sverige än i Europa och USA, vilket beror både på att räntekänsligheten är större och att finanspolitiken varit stramare.
Omkring årsskiftet inleddes en återhämtning och bedömningarna både av världsekonomin och svensk ekonomi var försiktigt positiva. Det som därefter hänt främst med avseende på det pågående tullkriget och Europas säkerhetssituation har ökat pessimismen.
USA kommer att drabbas värst av tullkriget eftersom de inför tullar mot alla länder. Motåtgärder från EU kommer att leda till högre priser på vissa varor i Europa men inflationen kan sammantaget komma att bli lägre på grund av en sämre realekonomisk utveckling.
I budgetpropositionen förelåg en begränsad avvikelse från överskottsmålet.
"Vi anser att den var rimlig givet de omfattande och akuta stöden till Ukraina. Regeringen borde dock ha överlagt med oppositionen kring särbehandlingen av Ukrainastöden", skriver rådet.
De bedömer samtidigt att höjningarna av utgiftstaken 2025 och 2026 inte var nödvändiga. Marginalerna var redan tillräckliga och höjningarna minskar takens styrande funktion.
Finanspolitiken var vidare rimlig ur ett konjunkturellt perspektiv. En något expansivare politik hade också varit möjligt.
"Samtidigt talar mycket för att finjustering av finanspolitiken inte är lämplig; om konjunkturen på kort sikt behöver påverkas är det i första hand en uppgift för penningpolitiken", skriver de.
Ekonomin i regionerna har länge varit svag, trots att skatterna höjts, och utvecklingen beror på stigande kostnader inom sjukvården. Dessa förklaras av att antalet äldre stigit, att ambitionsnivån höjts och att utgifter för administration ökat.
Det är sannolikt att både kommuner och regioner behöver ytterligare resurser framöver, även om effektiviteten skulle förbättras. Skatt på arbete är förenad med relativt stora effektivitetsförluster. Om ökade resurser behövs kan det motivera ökad andel statlig finansiering.