STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) LO går nu vidare för att sänka arbetstiden i Sverige, vilket ska ske solidariskt.
Det skriver LO i samband med sin arbetstidsutredning som presenterades på måndagen.
LO-kongressen i maj 2024 slog fast att veckoarbetstiden behöver sänkas, och LO:s styrelse tillsatte i höstas en stor arbetstidsutredning för att ge fakta i frågan samt analysera kostnader och vinster av en arbetstidsförkortning.
Arbetstidsutredningen visar att en sänkt normalarbetstid ner till 35 timmar skulle kosta mellan 1,7 och 3,1 procent av BNP.
Som utgångspunkt kommer en arbetstidsförkortning till 35-timmarsvecka minska produktionen med 3,1 procent, vilket motsvarar 266 miljoner arbetstimmar av de 8.602 miljoner som utfördes år 2024.
Om ofrivilligt deltidsanställda ges möjligheten att öka sin arbetstid med fem timmar i veckan kan 50 miljoner arbetstimmar ersättas och BNP-tappet minska till 2,5 procent.
Om äldre, tack vare arbetstidsförkortningen, orkar arbeta längre kan sysselsättningsgraden på sikt öka med 0,5 procentenheter och 57 miljoner arbetstimmar ersättas. BNP-tappet minskar då till 1,8 procent.
Om sjukskrivningarna därtill minskar med 5 procent blir BNP-tappet endast 1,7 procent.
De senaste 30 åren har den genomsnittliga reala BNP-tillväxten per capita varit 1,7 procent. Det innebär att en arbetstidsförkortning ned till 35-timmarsvecka skulle kosta mellan ett och två års normal BNP-tillväxt.
På kort sikt kan vi inte förvänta oss att långsiktiga hälsoeffekter minskar sjukskrivningarna eller att längden på arbetslivet ökar.
Däremot är det möjligt att sysselsättningsgraden ökar, framför allt om staten stöttar via aktiv finans- och arbetsmarknadspolitik. En ökad sysselsättningsgrad på 1–1,5 procentenheter skulle, tillsammans med ökad arbetstid bland deltidsanställda, ersätta 160–216 miljoner förlorade arbetstimmar. BNP skulle i detta scenario minska med 0,5–1,2 procent på kort sikt.
En arbetstidsförkortning som kombineras med ökad sysselsättning skulle därmed inte behöva märkas på BNP på kort sikt. Beräkningarna av den långsiktiga kostnaden i termer av minskad BNP bör dock inte inkludera sysselsättningseffekter. Detta eftersom det är fullt möjligt att, med en annan finanspolitik än dagens, öka sysselsättningen även utan en arbetstidsförkortning.
LO har även tagit fram två alternativa sänkningar av veckoarbetstiden: till 37,5 timmar, vilket skulle innebära 0,4–1,3 procent lägre BNP, och till 30 timmar, vilket skulle innebära 5,7-7,2 procent lägre BNP.
En utgångspunkt i beräkningarna är att alla löntagare får full lönekompensation vid en arbetstidsförkortning.
LO skriver att även om beräkningarna är osäkra, pekar det mesta trots allt mot att en arbetstidsförkortning inte blir dyr i termer av kraftigt minskad produktion.
De noterar även att resonemangen främst rör de
samhällsekonomiska kostnaderna av en arbetstidsförkortning, samtidigt som det finns potentiella vinster som inte låter sig fångas i traditionella ekonomiska beräkningar.
"Effekter som ökad återhämtning, minskad stress, bättre hälsa och mer tid för familj och fritid är svåra att kvantifiera, men har stor betydelse för individers livskvalitet och långsiktig hållbarhet i arbetslivet", skriver LO.
LO vill forma en solidarisk arbetstidspolitik. Arbetstidsförkortningen ska bygga på produktivitetsutveckling i Sverige, inte på produktiviteten på det enskilda avtalsområdet.
"Vinsterna som uppstår vid en generell arbetstidsförkortning ska delas solidariskt. Detta är samma principer som länge gällt och accepterats av arbetsgivarna vid löneförhandlingarna", säger LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä i en kommentar.
I höst kommer LO-förbunden gemensamt ta fram förhandlingsform, yrkanden och gemensamma strategier för förhandlingarna om att förkorta arbetstiden. Syftet med förhandlingarna ska vara en generell förkortad normalarbetstid.
LO:s förberedelser inför förhandlingar ska vara klara innan utgången av år 2025.
LO ser det som självklart att staten ska främja och underlätta en uppgörelse mellan arbetsmarknadens parter om att förkorta arbetstiden i Sverige. Det kan exempelvis handla om att tillföra resurser för att anställa fler inom välfärden och en temporär arbetsgivaravgiftssänkning, skriver LO.