RÄNTOR/VALUTOR: RIKSBANKEN SÄNKTE 50 PKT, BOE 25, NB OFÖRÄNDRAT
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna steg svagt
på torsdagen, kronan stärktes trots en dubbelsänkning medan USA-räntorna sjönk lite inför Fed-beskedet. Bank of England sänkte, medan Norges Bank avvaktar.
Riksbanken sänkte som väntat styrräntan med 50 punkter till 2,75 procent, och ser få tydliga tecken på en återhämning.
"För att ge ytterligare stöd till konjunkturen behöver styrräntan sänkas lite snabbare än vad som bedömdes i september. Att konjunkturen stärks är viktigt i sig, men också en förutsättning för att inflationen ska stabiliseras nära målet", skrev Riksbanken.
Om utsikterna står sig kan räntan även sänkas i december och under första halvåret 2025, men osäkerheten om den globala utvecklingen är större än normalt.
SCB rapporterade att KPIF-inflationen steg till 1,5 procent från 1,1 procent i september, över väntade 1,3 procent i Infronts enkät och 1,1 procent i Riksbankens prognos. KPIF-inflationen exklusive energi steg till 2,1 procent från 2,0 procent, Riksbanken väntade 1,8 procent.
Utfallet var inget som hade bäring på dagens räntebesked, men Swedbank noterade att kärninflationens momentum har dämpats på 1-, 2- och 6-månadershorisonten.
Handelsbanken tror att Riksbanken sänker räntan med 25 punkter i december och januari. Dagens inflationsutfall är inget hinder, utan Riksbanken bedömer att inflationstrycket är i linje med målet.
Även Danske Bank, SEB, Nordea och Swedbank ser en räntesänkning med 25 punkter i december, och att räntan sedan bottnar någonstans runt 1,75-2,25 procent första halvåret 2025. Riksbankens räntebana i september slutade på 2,25 procent.
"Det finns två faktorer som stöttar Riksbankens duvaktiga hållning: att inflationen fortsatt ligger under målet även om den legat över prognos på sistone, och att ekonomin fortsätter att vara svag", skrev Oxford Economics.
Riksbankschef Erik Thedéen sade vid pressträffen att oktoberinflationen inte ändrar inflationsbilden som fortsatt är gynnsam, och att den större osäkerheten om återhämtningen fick dem att gå för 50 punkter i dag. Osäkerheten har samtidigt ökat efter USA-valet, med fokus på eventuella handelshinder.
Svenska räntor steg 5-6 punkter medan kronan stärktes 13 öre mot dollarn till 10:72, och har därmed i stort återtagit försvagningen från före USA-valet. Mot euron stärktes kronan 6 öre till 11:57.
Den norska kronan stärktes 11 öre till 11:74 mot euron efter att Norges Bank som väntat lämnat styrräntan oförändrad på 4,50 procent. De ser behov av fortsatt åtstramande policy och räntan väntas vara oförändrad året ut. Inflationen har varit lägre än väntat men ränteförväntningarna i omvärlden ökat och kronan varit svagare än väntat.
Den tyska industriproduktionen sjönk 2,5 procent i september, under väntade -1,0 procent. I bakgrunden finns en växande regeringskris, som dock skulle kunna vara förlösande för investerarförtroendet på sikt.
Pundet stärktes till 1:2980 mot dollarn. Bank of England sänkte som väntat räntan med 25 punkter till 4,75 procent, och konstaterade att disinflationsprocessen fortsätter.
I spåren av den nyligen presenterade budgeten höjde de BNP med 0,75 procent nästa år och KPI-inflationen med 0,5 procentenheter vid toppen.
"Ribban för en sänkning även i december ligger högre. Direktionen har höjt de närtida tillväxt- och KPI-prognoserna och de ser inte längre någon ledig kapacitet i ekonomin under det kommande året. De har också signalerat en preferens för att bara gå gradvis fram", skrev Deutsche Bank.
USA-räntorna sjönk tillbaka lite, men jämfört med före USA-valet är den tioåriga statsobligationen fortsatt 10 punkter högre på 4,38 procent.
Närmast inväntas Feds räntebesked (utan ny räntebana) där de antas sänka räntan med 25 punkter. Förväntningarna om en till 25-punkterssänkning i december har dämpats något efter valet.
Kinadata visade att exporten ökade 12,7 procent i årstakt i oktober, mer än väntade 5,0 procent. Trumps signal om höjda tullar är ett osäkerhetsmoment för konjunkturutsikterna, närmast inväntas besked om finanspolitiska stimulanser.