REGERINGEN: TAR BORT SKÄRPT AMORTERINGKRAV, HÖJER BOLÅNETAK

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Regeringen föreslår att det skärpta amorteringskravet avskaffas, men att det ursprungliga amorteringskravet blir kvar. Samtidigt höjs bolånetaket från 85 till 90 procent.

Det sade finansmarknadsminister Niklas Wykman vid en pressträff på tisdagen.

Han sade att de vill värna den finansiella stabiliteten utan att bygga upp onödiga hinder för de som vill ha ett eget boende eller bygga ett sparkapital.

Regler för hur mycket man kan låna och krav på amorteringar finns för att motverka en för hög skuldsättning. När räntorna har höjts har det samtidigt blivit en vikande skuldkvot. I takt med att det sjunkit undan något för lån med säkerhet, har vi också sett en snabb ökning i lån utan säkerhet.

Historiska bolåneregler ligger delvis bakom nivån på den privata skuldsättningen, tillsammans med en lång period av låga räntor. Andra faktorer är att vi i Sverige gillar att äga våra hem, vilket i sig är bra, men det förflyttar en del skuldsättning till hushållen. Sedan är det så att om vi har ett brett hushållsdeltagande på de finansiella marknaderna så ökar också skuldsättningen.

"Allt detta talar för att vi behöver olika regler för at skuldsättningen inte ska skena iväg", sade han.

Verktygen syftar till att hushållen inte ska låna för mycket, men har också mött en del kritik.

Det kan försvåra för inträdet på bostadsmarknaden, kan ta ned kreditbedömningen hos bankerna när allt bara blir regelstyrt, och det kan också vara så att hög amortering kan leda till minskat sparande på annat håll som gör det hushållen mindre motståndskraftiga.

"Det är svåra avvägningar mellan olika legitima intressen", sade han.

Regeringens utgångspunkt är att lån ska betalas tillbaka, vi ska ha en stark amorteringskultur.

I regeringens promemoria ingår:

att det första amorteringskravet förblir detsamma, det vill säga fortsatt krav på 1 procents amortering för lån mellan 50 och 70 procent av bostadens värde, och 2 procents amortering för lån på över 70 procent av bostadens värde.

att det skärpta amorteringskravet avskaffas (1 procent på lån över 450 procent av bruttoinkomsten)

att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket innebär att den egna insatsen inte behöver vara lika stor vid ett bostadsköp som i dag

att tilläggbelåning begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde

att en omvärdering av bostaden, i syfte att utöka låneutrymmet, endast kommer att kunna göras vart femte år.

Regeringen konstaterar att åtgärder har stor påverkan både på den enskildes ekonomi och samhällsekonomin i stort, och det är rimligt att det är politiken som bär ansvaret för den sortens reglering.

Promemorian innehåller därför förslag om att Finansinspektionen inte längre ska meddela föreskrifter om bolånetak och amorteringskrav. Detta ska i stället regleras i en ny lag.

I promemorian föreslås också att stärka Riksbankens roll i makrotillsynen, det vill säga arbetet med att identifiera och motverka risker i hela det finansiella systemet.

Riksbanken föreslås överta ansvaret att regelbundet fastställa det kontracykliska buffertvärdet; en uppgift som i dag ligger på Finansinspektionen.

Den kontracykliska kapitalbufferten ska säkerställa att banker har tillräckligt med kapital för att hantera förluster vid ekonomiska nedgångar, och är ett viktigt verktyg för att motverka risker kopplade till en växande utlåning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.