Att skapa sig en fästning
Jag vågar utgå från att samtliga som läser de här orden är här för att de delar samma intresse för ekonomi likt jag. Delas gör också viljan att skapa sig en stark, robust ekonomi vars syfte dels är att skapa en guldkant på tillvaron, dels verka som ett skydd för om/när skiten träffar fläkten. Oavsett är det som vi håller på med detsamma som att bygga en fästning – ett citadell. Skillnaden mellan den bild som målas upp i huvudet när sistnämnda nämns och den mer monetära som det de facto handlar om är förvisso stor, likväl är bådas syfte detsamma.
Jag började mitt bygge för länge sedan och har årligen fått se och uppleva hur sten efter sten lagts på varandra. Jag har fått se hur vallgravens djup blivit än djupare och jag har fått uppleva hur murarna höjs blir än högre. I år har även skyddstornen börjat ta form. Ännu kvarstår delar av bygget, men jag skulle redan nu kunna bosätta mig där. Emellertid vill jag veta att jag har skydd från såväl land- som havsattacker, för att inte förglömma de från skyn. Vidare vill jag ha det varmt och skönt under vintertid, men mer svalt och avkylande under sommartid. Jag vill ha ett utbud av allt från te via Pepsi Max till champagne och samma ska gälla maten, med allt från yoghurt och müsli via wallenbergare till hummer.
Sagt med andra ord: min fästning ska inte ha murar som är köpta på Ö&B. Inte heller ska bygget vara byggt från en enkel mall och likt en majoritet av McDonald’s byggen bestånde av ett fåtal, likväl stora, ”bitar” som ”pusslas ihop” på sekunden.
Mat och dryck kan absolut handlas på Ö&B – varför spendera mer pengar på ett flack av Pepsi Max på Willys om detsamma kan fås till en rabatt om 25-30 kronor på Ö&B? Emellertid ska detta inte vara ett nödgat tvång att besöka lågprisbutiker, utan enbart om tid och intresse finnes. En balans mellan smidighet, tillgänglighet, energi och plånbok är nog den bästa medelvägen.
Jag ämnar inte bygga ett hus snarlikt de två första grisarnas, utan det ska vara en bastion likt den tredje grisens skapelse. Att ta det säkra före det osäkra har mer eller mindre alltid karaktäriserat vem jag är. Jag är inte rädd för utmaningar, men jag vill alltid, alltid, se till att jag har ett tryggt hem att återkomma till oavsett hur utmaningen gick. Jag vill, med andra ord sagt, ha såväl livrem som hängsle, såväl hjälm som knäskydd. Är det för mycket? Säkert, men hellre det än vice versa.
Jag har valt att bygga min fästning utifrån – och främst, skall tilläggas – en utdelningsfokuserad strategi. Jag vill blanda bolag som idag har en hög direktavkastning med bolag som har en lägre, men med en snabbare och kraftigare ökande sådan. Självklart ska utdelningsandel relativt kassaflöde och vinst vara på hållbara nivåer och detsamma ska sägas om skuldsituationen, mätt i både procent och i förhållande till EBITA.
2015 valde jag att ge denna strategi fullt fokus och jag har inte ångrat mig. Jag uppnådde FIRE-KNÄCKEBRÖD för ett par år sedan och har sedan dess passerat ICA Basic/Willys Eldorado-nivån samt ICA Selection-nivån. Jag bedömer mig att i år, när samtliga utdelningar bokförts, ligga kring ”ja, nu skulle jag kunna gå om jag vill” (med det vill jag inte, gå alltså).
Att ha ett mål och verka för att nå det är lika roligt som givande. Att visualisera hur sten för sten läggs på varandra, hur meter för meter av vallgraven grävs, hur skyddstorn för skyddstorn tar form… det är något magiskt med det och när väl inflyttning sker torde känslan av ”Jag gjorde det själv. Jag tog ansvar. Jag gjorde val” et cetera vara lika varm och belönande som det årets utdelningar.
”Imperium sine fine!”