Du klarar det aldrig

Oavsett vad det gäller tror jag många kan känna igen sig i hur ett mål, en process och en plan ofta tas emot av andra. Det kan gälla alltifrån träning i syfte att bygga en bättre kondition eller styrka, eller för att gå ned i vikt. Det kan gälla mål som för många bedöms som ouppnåeliga, såsom att hinna med att ömsom arbeta 100 %, ömsom studera heltid och dessutom bestiga Kilimanjaro. ”Lycka till”, sägs samtidigt som vederbörande tänker ”Haha. Lycka till med detta, för det kommer aldrig att gå. Stackare…”.

Ofta brukar de flesta säga att man ej ska lyssna på andra. Det finns en sanning i det och jag kan i mångt och mycket hålla med. Jag tycker dock att man ska lyssna, men detta betyder inte att man blint ska följa det sagda. Ibland kan andra komma med kloka synpunkter och reflektioner, men att lyssna på ”du kommer aldrig lyckas” är inget jag lägger någon som helst vikt på. Kan de dock stärka sin tes med adekvata motiv, ja då är det en helt annan sak.

Att vara öppen för andras åsikter, tankar och reflektioner är grunden till utveckling, men, och ännu en gång, dessa ska inte sväljas utan att först ha tuggats och smakats av. Smakar de illa, likt utgången yoghurt med bäst före-datum 1822? Ja, då ska du sannerligen inte ta dem i beaktande i din beslutsprocess.

Jag har aldrig varit helt öppen för andra kollegor om mina investeringar mer än att jag verkligen älskar att just investera. Jag har dock aldrig ljugit om någon frågat vad syftet och målet är, men det är heller inte många som frågat. Jag tror (läs: vet inte) att många oinsatta tänker ”aktier är enbart för de rika och är till stor del ruffel och båg”. Jag tror också många inte vet hur lite som behövs för att börja byggandet av en snöboll, må så vara att den rullas i indexfonder, tillväxtbolag eller mer värdebolag.

Jag skrev i veckan en tweet där jag var något raljerande över hur det ofta är när andra får höra om en individs tankar och mål.

Som sagt är detta mycket raljerande och slentrianaktigt, likväl tror jag inte att det ändrar faktum, för många torde det vara som känner igen sig oavsett vad det gäller.

Jag ämnar inte att på något sätt lyfta fram mig själv eller dylikt, utan vill enbart skildra att det går om man har motivationen, drivet, kalendern, planeringen och tillräckligt med kaffebönor (gärna från Dan Stenqvist på Solde rosteri). Flera av mina vänner och kollegor ifrågasatte om jag skulle klara av att jobba fulltid/100 % samtidigt som jag studera min master på halvfart. Många ifrågasatte om jag skulle klara av att jobba heltid/100 % och samtidigt skriva en bok (som sedan blev fyra) et cetera. Ännu en gång; detta är inte något sorts skryt, för absolut har även jag varit tvungen att backa från projekt där jag sett och känt att det inte kommer gå; ty alla är dödliga. Emellertid vill jag visa att mycket, om än inte ”allt”, går om rätt förutsättningar ömsom ges, ömsom skapas.

Om alla skulle lyssna på alla (avundsjuka) andra skulle lite förändring ske.

”Jag ska skapa en strömningsklient som kan strömma precis all världens musik och tjänsten ska vara gratis”, sade Daniel Ek. Folk skrattade. Restren är, som bekant och sagt, historia.

Lyssna på andra och döm inte på förhand, men intag en distanserande och metakognitiv position. 

Har du blivit utsatt för kommenterar likt detta inlägg gör gällande?