Robin Hood - felet är deras, inte individens!
Förra veckan, närmare bestämt onsdagen den den 16/12, nåddes världen av att delstaten Massachutsetts anmäler närmäklaren Robin Hood, som under den värsta tiden under de stora börsfallen under mars kom att bli mycket uppmärksammad. Utöver nämnda delstat kom nyheter under den efterföljande torsdagen att den amerikanska finansinspektionen – SEC – ”… anklagar den populära nätmäklaren Robin Hood för att ha vilselett sparare om hur bolagets appbaserade aktiehandel genererar pengar och för att ha misslyckats med att genomföra utlovad handel.” Det dröjde inte många timmar till innan den sista nyheten för dagen nådde marknaden – Robin Hood gick med på att betala en böter om $65 miljoner.
De senaste åren har vi alla fått se hur en sorts ”gameification” har kommit att ske. Dagligen tycker jag mig kunna se hur såväl Avanza som andra aktörer berättar om kommande, nya funktioner på såväl hemsidan som i appen och visst är det uppskattat, men tro inte att det inte finns en bakomliggande tanke. Allt är inte bara skapat för att ge den bästa upplevelsen, utan även för att locka till köp och därmed göra steget från tanke till aktion hos konsumenten/användaren så minimalt som möjligt. Jag anklagar inte Avanza och dess likar, utan applåderar dem. Precis som de stora ”jättarna”, Facebook, Alphabet, Amazon, Twitter et cetera, vet de hur människans psyke fungerar och vilka knappar man skall erbjuda vid vissa specifika tidpunkter.
Nu är jag inte fullt insatt i Robin Hood och det nyss öppnade tillika avslutade fallet mot dem, men likt många av mina fränder (host… Sparo), och som jag själv tidigare gång på gång har betonat, har den enskilda individen ett ansvar. Robin Hood-spektaklet och spelinspektionens alla utspel det senaste året med allt från max 5000 kr per vecka hos en och samma leverantör (med följden att alla hoppar mellan olika av dessa samt till de oreglerade, där inga maxbelopp existerar) till att ingen reklam får göras under dagtid är bara några axplock på hur staten och de styrande behandlar ”folket” likt vore de sex år och beroende av såväl sin snuttefilt som napp med bamsemotiv.
Jag förstår att det framkommer som att jag lägger i både en som två övre växlar av detta och att jag överdramatiserar och att jag till viss del jämför äpplen och päron, men… har individen INGEN EGEN SKYLDIGHET samt att vara ANSVARIG FÖR SITT EGET BETEENDE? Är det verkligen Klarnas fel att herr Karlsson köper såväl ett PS5 som Occulus Quest 2 och även slänger med lite extra tillbehör när han ändå håller på? Han måste ju hålla jämna steg med alla som figurerar i hans flöden på både Twitter som Instagram. Att han inte har råd är inte en ursäkt och det där med betalning löser sig ju alltid – det är ju trots allt avbetalning och då är det ju billigare…
Ja, det finns individer som har problem och som har diverse psykologiska nedsättningar samt andra utmaningar och dessa skall alla se till att hjälpa och inte att utnyttja, men inte har var och varannan Svensson det, eller? För drygt en vecka sedan skrev Sparo om den äldre man som inte bara en, utan två(!), gånger agerat likt han saknade en förmåga att tänka själv och med det inse att det alltid finns två sidor av ett och samma mynt.
Jag börjar undra om den inflation som tycks saknas gällande valuta istället har infunnit sig beträffande ålder och kognitiv utveckling (läs; att bli, vara och agera likt en vuxen som tar tänker efter innan och sedan tar ansvar för sina ageranden).
Den värld som tycks skapas, eller redan till en viss grad har skapats, tycks gå ut på att oavsett vad jag – individen – gör för fel så är felet egentligen inte mitt, utan istället är det alla de som erbjuder tjänster och produkter. Det är deras fel att jag lockas att köpa, för inte kan jag stå på mig och utgå från min unika livs- och ekonomiska situation? Vad kommer härnäst? Ha begränsade öppettider på diverse livsmedelsaffärer, för det har visat sig att de som lider av fetma orsakad av överkonsumtion av socker tenderar att åka och handla på fredagar kl 15-17:00? Vissa lider tyvärr av bulimi, som är en hemsk psykologisk utmaning, och här visar data att de tycks besöka affären sent på kvällen för att köpa överflöd av allt från kladdkakor till Frödinges blåbärspaj. Således kommer alla ICA-butiker i SWE att vara stängda efter kl 19:00(?).
Vem vet, snart kanske det kommer förslag på att Systembolaget skall hålla stängt även på lördagar, då det visar sig att folk tenderar att dricka mer under sin ledighet och att detta, i vissa fall, men långt ifrån alla, leder till våld, oro et cetera (att staten inte förstår att alla då kommer köpa en vfardag och spara till helgen är, tyvärr, en no-brainer). Jag ämnar inte bagatellisera sistnämnda och jag vet att det finns de som har blivit drabbade/drabbas av berusade människor. Dock är det en annan (viktig!) debatt, men problemet och till viss del lösningen är densamma; det är individen som är ansvarig för sina handlingar.
Jag har god lust att maila Jackson, Nolan och Tarantino och lägga fram mitt manusförslag på en ny film – ”The Last Grown Up on Planet Earth”. Det jag just nu ägnar all tankeverksamhet åt är att reflektera kring vilka som skall spela huvudrollerna. Förslag?