Blev livet som fri som jag tänkt mig?

Bloggaren Onkel Tom skrev i helgen ett inlägg om hur livet som fri blivit jämfört med hans förväntningar. Bakgrunden är att familjen med två vuxna och fyra barn flyttade från Linköping ut till ett hus på landet för 1,5 år sen. Där lever man under enkla former och har mängder med djur och sysslor förutom barnens skolgång. Läs inlägget här.

Jag tyckte Anders (som Onkel Tom heter) blogginlägg var både intressant och öppenhjärtigt och började genast fundera lite. Då det även kommit uppföljande inlägg på andra bloggar och diskussion på Twitter tänkte jag haka på med lite egna tankar.

Det finns några saker som gör att jag har svårt att reflektera över samma punkter som gjordes i inlägget. Det har inte ens gått ett år sen jag slutade jobba (under den tiden har jag dessutom skrivit och gett ut en bok, gjort vissa extrajobb och bytt bloggplattform som allt både skapat sysselsättning och inkomst), vi bor kvar på samma plats och min fru jobbar fortfarande. Budgeten är den samma som tidigare och vi kan återinvestera all utdelning och även månadsspara av min frus lön. Så att det mesta har blivit som väntat är inte så konstigt, eftersom det mesta är som tidigare.

Några reflektioner från mitt första år som fri har jag dock: 

- Det som man tycker är roligt/viktigt såg man till att göra även när man jobbade. Exempel i mitt fall kan vara att blogga och träna. Jag kanske har höjt ambitionsnivån lite på dessa punkter, när jag har mycket mer tid, men det är marginellt. Jag lyckades till och med skriva min första bok på kvällar eller helger samtidigt som jag jobbade utan att det var några problem. 

- Det som man å andra sidan tycker är tråkigt/jobbigt som till exempel att städa och tvätta är lika tråkigt när man har 9 timmar extra fritid per dag. Första två veckorna som fri så städade jag och hängde tvätt med stort engagemang på dagarna. Jämfört med 9 timmars jobb så var det ju rena drömmen att hänga tvätt i 12 minuter och ha resten av dagen fri. Men så lyckades jag bara tänka under en mycket kort period. Nu ser jag inte alls det som att jag hänger tvätt istället för att behöva jobba en hel dag, utan bara det som att hänga tvätt är skit. Att jämföra något med att jobba känns inte relevant längre eftersom jag planerar att aldrig mer jobba.

Om vi återgår till Onkel Toms inlägg så var det en sak som jag fastnade för. Nämligen den ekonomiska delen av det hela. Hur sjukvården fungerar vad gäller möjligheten att få specialisthjälp vid hudförändring och andelen barn som kan svenska i ettan i Mariannelund är intressant ur ett samhällsperspektiv. Men samtidigt svårt att göra så mycket åt på individnivå. När det kommer till många av er läsare av denna typ av bloggar så tror jag det finns en enda fråga som överskuggar allt detta. Nämligen den stora frågan hur mycket pengar är det lagom att samla ihop innan man slutar jobba. Det är så klart väldigt individuellt hur mycket pengar man behöver och man får också ta i beräkningen hur bra man trivs med livet under perioden då man sparar ihop kapitalet. Trivs man helt ok på jobbet och inte ens hunnit fylla 40 kanske man kan kriga på något år extra för säkerhets skull. Medan den som har kommit igång lite senare med sitt sparande eller verkligen vantrivs med livet i ekorrhjulet kan behöva chansa lite och dra lite tidigare. Så pengar och kalkyler är långt ifrån allt, men ändå något som är väldigt konkret och lätt att reflektera kring. Hur hade lite mer pengar varje månad påverkat Anders familjs liv där ute på landet? 

Det kanske inte var ett alternativ för just Anders familj att spara ihop 1,5 miljon extra innan flytten på landet, men jag kan inte låta bli att läsa mellan raderna att mycket hade varit enklare med 5 000 kr till i månaden att leva på. Och även om det av olika skäl inte var ett alternativ att jobba 2-3 år till just i det här aktuella fallet för att spara ihop dessa pengar innan flytten hade jag som läsare uppskattat den typen av fundering.

Jag skriver heller inte under på Anders slutsats att det är så svårt att tjäna några tusenlappar i månaden på ett fritt sätt. Anders pratar om att sälja 5000 ägg i månaden vilket i mina öron låter som ett jäkla jobb och inte speciellt fritt. Kan man lägga ner ett jobb motsvarande den arbetsinsatsen öppnas många dörrar. Jag håller heller inte alls med om slutsatsen att fria jobb som egen företagare har någon av- eller påknapp som antingen fungerar jättebra eller inte alls. Så är det kanske om man ska starta en app som har break even på 20 000 nedladdningar att antingen så funkar det inte eller så blir det 100 000 nedladdningar och succé. Men jag skulle säga att det är både roligare och mindre än 10% av jobbet att tjäna 5 000 i månaden än 50 000 i månaden på fritt eget företagande. Man kan plocka den lågt hängande frukten bara. Även som anställd tycker jag ett jobb i mindre skala kan locka. Att jobba några veckor på våren med att sätta plant tycker jag låter kul, men att jobba 40 h i veckan året runt i skogen med att sätta plant och gallra med röjsåg låter hemskt.