Fredagsintervju - Med Micke "Sparo" Larsson

Nu har fredagsintervjuerna pågått ett par månader och det är dags för en specialare. Nämligen bloggens första ”hemma-hos reportage”. Tidigare i veckan var jag hemma hos ekonomibloggaren med de mest frekventa inläggen och det mest aktiva kommentarsfältet. Jag pratar såklart om Micke "Sparo" Larsson vars blogg ni hittar här.

Det här var första gången jag träffade Micke, men vi har följt varandra på distans via varandras bloggar och även haft lite kontakt på Twitter. Mickes blogg är en av få bloggar som jag själv följer mer eller mindre dagligen. Dels för att den är väldigt underhållande och välskriven, men också för att jag kan räkna med att det kommit ett nytt inlägg varje gång jag besöker bloggen. Kommentarsfältet är en klass för sig där det är vanligt med 50-100 kommentarer på ett inlägg.

Anledningen till att jag ville träffa Micke och lägga lite mer tid på intervjun än att bara maila över lite frågor är att jag tycker han är en väldigt intressant person. Han bloggar öppet under sitt eget namn trots en livsstil som många skulle uppleva som ganska extrem och har därtill bestämda åsikter som ibland går emot vad som upplevs som det politiskt korrekta.

Många har sett mitt sparsamma leverne under åren som rätt extremt. För mig har det också varit en uppoffring som jag medvetet gjort under några år. Kan jag spara mycket pengar mellan 25 och 35 kan det skapa möjligheter och frihet längre fram i livet. För Mickes del upplever jag det sparsamma levernet som mycket mer bekymmersfritt och något som han gör utan att lida och kan fortsätta med hela livet.

Nu ska jag verkligen försöka undvika att göra någon tävling både i riktningen vem som är bästa spararen och vem som är mest ”normal”. För jag inser att en sak som jag gillar med hans blogg är att den får mig att känna mig som en vanlig Svensson med utlandsresor, platt-tv och Netflix-abonnemang. Både Micke och jag har det gemensamt att vi är sparsamma i grunden och ifrågasätter den standard som gör att många med bra löner bränner alla pengar varje månad. Vi gör aktiva val för vad vi tycker är värt att lägga pengar på och drivs av friheten att själva kunna bestämma hur livet ska se ut vad gäller jobb för pengarnas skull. Så skillnaden är nog mest nyanser, lite olika prioriteringar av vissa småsaker och lite olika intressen och förutsättningar.

Micke bor i Sollentuna i en bostadsrätt på 58 kvadrat, vilket enligt honom är onödigt stort. Lägenheten består av ett litet sovrum och stort kontor som rymmer ett rejält skrivbord med riktig kontorsstol framför en stationär dator. I vardagsrummet står det omtalade bordet gjort av pallkragar framför en soffa. Men utan TV blir det inte så mycket tid i vardagsrummet, utan mesta tiden hemma blir på kontoret framför datorn.

Du har bloggat ett par år nu och jag har snappat upp lite om din bakgrund. Men berätta gärna lite mer om vad du gjort tidigare och var du befinner dig just nu i yrkeslivet.

Jag slutade jobba på vanligt heltidsjobb år 2000, då jag var 29 år, för att testa egenföretagande som stå-upp-komiker. Jag insåg efter det starka börsåret 1999 att jag hade tjänat mer pengar på börsen än på att jobba och även med mer rimliga antaganden om avkastning framåt skulle jag klara mig långt på bara avkastningen. Det gjorde att jag vågade ta steget och testa att jobba som komiker. Totalt blev det tio år inom den branschen med mycket resor och kvällsjobb innan jag 2010 sadlade om och jobbar nu som skribent via min enskilda firma. Jag skriver helt enkelt olika typer av texter till mina uppdragsgivare.

Det här med att spara hårt för att sen gå i tidig pension har aldrig riktigt varit min grej, jag har liksom inte tänkt i de banorna. Däremot gjorde mina låga omkostnader att jag vågade testa företagandet med en varierande inkomst och möjlighet att jobba lite mindre.

Hur mycket jobbar du räknat som procent av en heltid?

När man är egen och styr sin vardag helt själv blir det ju ibland lite luddigt vad som är jobb och fritid. Men jag uppskattar att jag jobbar runt 25 procent, dvs två timmar om dagen med något som kan betraktas som jobb och som ger betalt. Sen lägger jag en del tid t ex på bloggen och börsen utöver det. Antalet jobbtimmar pendlar väldigt mycket upp och ner beroende på hur mycket skrivuppdrag jag har.

Hur ser omkostnaderna ut en normal månad?

Jag har ingen exakt budget, men i snitt landar det nog på max 7 000 i månaden. Troligtvis mindre om man slår ut det över året. Bostaden är obelånad, matkostnaderna ligger på 700 kronor i månaden och jag har inga dyra intressen eller vanor, så det känns enkelt att hålla kostnaderna nere.

Hur mycket spenderar du själv en vanlig månad numera?

Jag och min fru ligger runt 20 000 kr i månaden ihop nu, det vill säga 10 000 kr var. För ett par år sen var vi närmare din nivå med runt 7 000 kr per person. Men det är billigare att leva två ihop tycker jag då många fasta kostnader blir lägre och man behöver till exempel inte dubbla antalet kvadratmeter som två.

Så kan det säkert vara. Samtidigt måste man kompromissa och låta båda få lägga pengar på det man vill. Jag kan vara mer strikt sparsam och köra fullt ut då det bara påverkar mig själv. Jag är rätt övertygad om att jag inte en enda månad i livet har gjort av med 10 000 kronor, inte när jag jobbade heltid heller.

Om vi leker med tanken att du skulle få 3 000 kr extra varje månad som du var tvungen att spendera, för att komma upp i mina 10 000 kronor. Du får inte investera dem eller köpa något värdebeständigt. Vad skulle du då göra?

Oj, vad svårt! Då får jag alltså inte lägga dem på saker till lägenheten heller som ökar värdet? (Här märker jag att Micke har svårt att ens leka med tanken och försöker komma med lite förslag som nyare bil, äta lunch ute några dagar i veckan eller semesterresor.)

Nej, jag tycker det är rätt krångligt att äta lunch ute och gillar egentligen inte att resa heller. Kanske en nyare bil i såna fall, men det är egentligen inget som lockar. Jag tycker min Volvo från slutet av 80-talet är ny, den har bara gått 25 000 mil. Det får bli en träningsresa i så fall, även om jag egentligen inte gillar att resa så tror jag det skulle vara kul att testa eftersom jag gillar löpning.

Hur ser du på framtiden? Tänker du bo kvar här livet ut och jobba 25 procent från hemmakontoret och spara pengarna som blir över så länge du orkar?

Nej, planen är att flytta utomlands inom ett par år. Jag har tittat på flera länder och planerna att lämna Sverige blir alltmer konkreta.

Ok, så du tänker dig att ”flytta på riktigt” då? Dvs skriva dig där och driva företag därifrån?

Ja, det blir en riktig flytt och att klippa banden till Sverige i så fall. Jag skulle tro att jag väljer att bo mycket mindre och med färre prylar än nu. Jag blir mer och mer lockad av minimalism och säljer regelbundet av saker på Tradera.

Det här med att varken ha TV eller smartphone skulle kännas konstigt för mig. Jag skulle ha väldigt bra betalt för att sluta med dessa. Jag skulle dessutom sakna det ännu mer om jag bodde själv tror jag.

Jag tycker mest att det är skit på TV, så det saknar jag inte, och jag tycker att det är smidigt att ha en liten telefon som jag lätt kan bära med mig och vill att batteriet fortfarande är kvar när jag behöver ringa. Så därför passar min lilla gamla telefon mig bra. Jag gillar ofta gammal teknik och är den som fortsätter använda det även när alla andra har gått vidare till något de upplever som bättre bara för att det är nytt.

Tittar du inte på TV via datorn och playtjänster heller? Använder du andra medier?

Nej, jag tittar väldigt sällan på något TV-program via datorn. Det är mest internet och så lyssnar jag mycket på poddar. Ska jag lyssna när jag är utanför hemmet så kopierar jag över podden till min MP3-spelare som är liten och smidig och med bra batteritid jämfört med en I-phone.

Mina egna reflektioner:

Jag vet att många tycker min livsstil som jag hade under några år med till exempel att äta nudlar på hotellrummet på en tjänsteresa för att kunna spara hela traktamentet var extrem. För mig var det däremot inga problem att lägga lite extra fokus på sparandet under några år. Det var både motiverande och roligt och dessutom ganska skönt att slippa ut och leta middag en sen kväll i Oslo efter en lång jobbdag. Jag kan ibland förvånas över att folk kommer ihåg det nästan 10 år senare, för mig var det ganska odramatiskt. På samma sätt kan jag själv med ett utifrånperspektiv uppleva några av Mickes val som att inte ha TV eller internet i telefonen som rätt extrema. Men från Mickes eget perspektiv är det tydligt att detta inte är några uppoffringar eller problem utan helt naturligt.

På frågan hur han skulle spendera 3 000 kronor extra märktes det verkligen hur rotad den billiga livsstilen är för Micke. Det var genuint svårt att komma på hur han skulle kunna spendera ”hela 10 000 kronor” i månaden. Här skiljer vi oss verkligen. Jag tyckte visserligen det gick bra att leva för 7 000 kronor i månaden, men det var en begränsad period och till viss del en uppoffring. Det är mycket skönare att leva för 10 000 per person som vi gör nu. Jag ser framemot att inom kort kunna höja kostnaderna ytterligare till motsvarande 15 000 kr per person. Skulle någon erbjuda mig mer pengar gratis skulle jag inte ha några problem att hitta på saker att göra av med 25 000 kr i månaden per person heller.