Sålt Kone

Det blev en bra börsvecka med drygt en halv miljon plus för vår del. Dvs ungefär lika mycket pengar som vi behöver för att leva i två år. Det blir ju lite sjukt när man tänker så på börsen svängningar vilket påminner om vikten att inte fundera så mycket på de dagliga svängningarna utan snarare förlita sig på att kunna plocka ut ungefär 4% av värdet årligen.

Något som sticker ut från den gångna veckan och för min egen del är mer intressant än den kortsiktiga värdeförändringen är att jag sålde av en aktie helt från portföljen. Jag försöker sälja så sällan det bara går och min tanke när jag tar in ett bolag i portföljen är att jag ska köpa löpande över tid under några år och därefter aldrig sälja aktien. Ett tag gjorde jag det lite till av en pricip och jag tror det gick ungefär två år utan att jag sålde en enda aktie, bara köpte fler varje månad.

Men då jag redan avslöjat i rubriken var jag tänker komma så är det ingen mening att hålla er på halster längre. Jag sålde för någon vecka sedan en mindre del av innehavet i Kone mest för att jämna till siffran lite men så i torsdags sålde jag samtliga aktier.

Innan jag fortsätter vill jag påminna om en sak. Mest för att undvika missförstånd så ni fattar att jag fattar.

- Det enda som är intressant för en investering är den kommande utvecklingen från idag och framåt. Och då menar jag totalavkastningen dvs kursförändring plus utdelning. Vilken kurs man köpte på och om man ligger plus eller minus är ointressant, det enda som är intressant är framtiden. Och om avkastningen kommer i form av kursuppgång eller utdelning är även det irrelavant.
- Stora välanalyserade bolag som Kone ligger troligtvis ganska rättvist i kurs. Dvs kostar aktien 70 Euro idag så är läget bättre än när aktien kostade 40 Euro.
- Ett vanligt misstag hos privatsparare är att man säljer vinnare för tidigt och använder pengarna till att köpa aktier som går sämre. Man rensar bort de fina blommorna och ger ogräset mer näring.

Med det sagt så tycker jag det fanns ett läge för just vår del att sälja Kone och köpa något annat för pengarna. Låt mig börja ta ett påhittat exempel för att visa lite hur jag tänker:

En person har 10 miljoner i porföljen. Dessa kan placeras i antingen en aktie med 1% utdelning där man räknar med att kursen och utdelningen båda kommer öka med 8% om året (dvs direktavkastningen kommer ligga kvar på 1%) eller en annan aktie med 6,5% utdelning där man räknar med att såväl utdelning som kurs kommer ligga still. Planen är att sluta jobba och leva på portföljen. Vi vill leva enligt 4% regeln dvs plocka ut 400 000 kr om året från portföljen och sen höja uttagen i takt med inflationen. (För enkelhetens skull räknar jag med att man betalar schablonskatten inom ramen för de 400 000 kr.)

Köper vi bolag 1 får vi 100 000 kr i utdelning det första året. Men portföljens värde växer till 10,8 miljoner vilket gör att vi kan sälja av aktier till ett värde av 300 000 kr för att få ut våra 400 000 kr att leva på. Nästa år har vi visserligen lite färre aktier men då utdelningen höjs med 8% per aktie och värdet på aktien även den stiger med 8% är det inga problem att fortsätta plocka ut pengar. År två plockar vi ut 408 000 kr för att täcka upp inflationen.

Köper vi istället bolag 2 så får vi 650 000 kr i utdelning det första året. Vi plockar ut 400 000 kr att leva på och återinvesterar 250 000 kr i nya aktier. Nästa år har vi därför lite fler aktier. Så trots att inte utdelningen per aktie höjts så det är det inga problem att både köper fler aktier och plocka ut 408 000 kr under år två.

Båda dessa bolag kommer alltså fungera enligt 4% regeln. Totalavkastningen dvs mest pengar på kontot år 30 kommer det vara med bolag 1. Trots att vi plockat ut lika mycket pengar i båda exemplen. Vän av ordning kanske tycker det var ett konstigt exempel med bolag 1 som stiger exakt 8% om året, varje år. Medan bolag 2 kanske är ett mer realistiskt exempel av en preferensaktie med fast utdelning (även om priset på aktien går lite upp och ner även här). Och det är också här när avkastningen för bolag 1 inte kommer linjärt medan utdelningen för bolag 2 tickar på helt stabilt som jag tycker läge kan uppstå kopplat till 4% regeln.

Om vi fortsätter med de två exemplen ovan där det på 30 års sikt skulle vara bäst att köpa och behålla bolag 1 så kan det ju i verkligheten bli så att bolag 1 stiger med 100% det första året. Då uppstår en möjlighet att vi efter ett år har en portfölj värd 20 miljoner kronor om vi gick all in i bolag 1. Vi kan då sälja detta bolag och köpa den stabila utdelaren som legat still i både kurs och utdelning och delar ut 6,5% om året. För våra 20 miljoner får vi helt plötsligt 1,3 miljoner kronor i utdelning och väldigt stor säkerhetsmarginal för vårt planerade uttag på 400 000 kr om året plus inflation.

Så åter till verkligheten. Nu var det inga 100% uppgång på ett år men cirka 60% uppgång sedan jag slutade jobba för tre år sedan (och cirka 85% upp sen jag köpte aktierna, på samma tid har utdelningen höjts med cirka 20%). När jag slutade jobba var ju tanken att portföljen skulle täcka mitt liv enligt 4% regeln. Vilket gör att jag idag för Konepengarna kan köpa 60% fler stabila utdelare som ger 6-7% i utdelning jämfört med om jag köpt dessa direkt för tre år sedan. Tyvärr bestod ju inte hela portföljen av Kone utan det var ett litet innehav på runt 1,5% av totala värdet. Så möjligheten för portföljen som helhet att klara 4% årligt uttag för resten av mitt liv påverkas inte så mycket av denna affär. Men många bäckar små.

Det mesta av Konepengarna gick till Volati preferensaktie och Sampo. Dvs bolag där jag tror på en hög och stabil utdelning enligt exemplen ovan. Även om totalavkastningen i alla fall på Volati pref troligvis blir lägre än för Kone på lång sikt så skapar detta byte en stabil och hög utdelning som med råge täcker upp för 4% regeln.