Europeiska investmentbolag – kattguld?
Under de senaste åren har de svenska investmentbolagen som grupp handlas till en successivt minskad substansrabatt och i flera fall till ökade premier, om än att denna trend de senaste månaderna tycks ha avtagit. Det är ett mönster som ännu inte har setts på kontinenten och frågan blir då huruvida det kommer eller inte kommer att ske. Frågan är adekvat, då man annars riskerar att missa viktig alternativavkastning.
Svensk historia
Den svenska börsen är ett sorts unikum i dess rikedom av investmentbolag. Det räcker inte med våra två händers totalt tio fingrar för att få med dem alla, vilket skiljer sig mot andra länder. Idag är bolag såsom Investor, Industrivärden, Lundbergs, Svolder, Latour och Spiltan välkända och hyser ett relativt högt förtroende från marknaden. Såklart finns differenser och absolut rör det sig om en inte så lite blandad fruktskål i och med olika inriktningar samt exponering mot noterade och onoterade bolag. Likväl kvarstår faktum att marknadens förtroende för gruppen har ökat sedan mitten av 2010-talet.
Trots att flera av de svenska investmentbolagen har existerat i flera decennier handlades de ofta till en ibland betydande substansrabatt under 1980- och 1990-talen. Orsakerna var flera. En var att investmentbolagen ofta sågs som snarare trögrörliga konglomerat än aktiva investerare. Marknaden gav därför inte fullt värde för deras underliggande innehav. Ägarstrukturerna, familjeägda bolag vilket ger en maktkoncentration, gjorde också att minoritetsägare inte alltid förväntade sig att bolagen skulle maximera värdet för alla aktieägare.
Därtill var decennierna innan finanskrisen karaktäriserade av en lägre transparensgrad. Detta gjorde att informationsgivningen inte lika öppen som i dag, vilket kunde leda till att investerare krävde en rabatt för osäkerheten. Utöver detta var det mindre vanligt att bolagen aktivt arbetade för att minska rabatten genom till exempel återköp eller extrautdelningar. Slutligen har perioder karaktäriserade av lågkonjunktur och börsfrossa påverkat intresset för börsen i dess allmänhet och därmed också investmentbolagen.
Finanskrisen – minskad substansrabatt
Efter finanskrisen och den efterföljande Eurokrisen har flera investmentbolag värderats upp och ett klimax nåddes hösten 2021, då bland andra Latour handlades till en premie om drygt 45 %. Cirka ett år dessförinnan handlades Creades till en premie kring 80 %.
Sannolikt beror detta på att de faktorer som tidigare gjort att bolagen handlades till en substansrabatt har minskat eller helt försvunnit. Därtill kan det ökade aktieintresset och den ökade tillgängligheten för aktiehandel, inte minst här i Sverige, adderas, men också bolagens förmåga att skapa en god avkastning och därmed ett aktieägarvärde. Slutligen får inte heller Spiltan Fonders fond Spiltan Aktiefond Investmentbolag och liknande förglömmas, då många småsparare valde att fördela delar av sin förmögenhet här – ergo köptryck.
Europa – vänligen dröj
Instinktiv torde man tro och utgå från att samma mönster står att finna på kontinenten, men faktum är att så inte är fallet. Ett exempel är franska Wendel (MFp), med anor tillbaka till 1704 och som har noterade och onoterade innehav i sin portfölj. I rapporten för årets tredje kvartal kommunicerades en substans per aktie (NAV) om 163 EUR, vilket relativt aktiepriset per sista september motsvarade en substansrabatt om drygt 50 %. Rapporten var av blandad kompott, men trots den höga substansrabatten sjönk aktien från med ett par procent under rapportdagen.
Studeras de historiska siffrorna framkommer att substansvärde per aktie 2015 var 146 EUR och därefter har det mer eller mindre pendlat mellan 160–185 EUR. Absolut har bolaget inte lyckats lika bra som till exempel Investor med att skapa en substanstillväxt, men faktum kvarstår att bolaget har och fortsätter handlas till en hög substansrabatt och att de mönster som finns i Sverige inte står att finna här.
Ytterligare ett investmentbolag som är noterat på kontinenten är belgiska Groupe Bruxelles Lambert SA (GBL). Per sista december 2015 uppgick substansvärdet till 94,58 EUR och per sista september 2025 uppgick detsamma till 104,83 EUR, motsvarande en substansrabatt om cirka 27 % relativt aktien vid rapportens slutdatum. Trots ett över tid växande substansvärde samt återköp har aktien konsekvent handlats till en kraftig substansrabatt som har pendlat mellan 16–40 %. Visserligen kan faktum att drygt 46 % av portföljen består av onoterade tillgångar motivera delar av detta, men inte allt.
Vad vi måste tänka på
När substanstillväxten hos de svenska respektive europeiska investmentbolagen studeras blir det uppenbart att de svenska har varit mycket bättre på att öka sin. Detta har gjort att investerare har sökt sig till aktierna för att ta del av avkastningen. Tron på att ägarfamiljerna dels ska kunna upprepa tillväxten, dels att en uppvärdering från rabatt till premie kan och bör komma ske torde vara de främsta motiven.
Detta mönster finns inte i de flesta av de europeiska investmentbolagen och trots en, förvisso svag, substanstillväxt kommer aldrig uppvärderingen. En tvåsiffrig substansrabatt förefaller som lockande, men vad spelar det för roll om uppvärderingen aldrig kommer? Och varför betala billigt för något som inte ens slår sitt jämförelseindex de senaste fem åren? Under de senaste fem åren har DJ Europe Index avkastat drygt 43,5 %, medan GBL har genererat en totalavkastning motsvarande 9 %. För Wendel är siffran än mer pinsam, nämligen knappt plus.
Det är fullt möjligt att marknaden kommesr få upp ögonen för dessa bolag, men som investerare är det viktigt att ställa sig frågan om, varför och när det kommer att ske. För den tålmodiga kan sittfläsket komma att belöna sig flera gånger om, men om man inte kan finna svar på dessa frågor bör man fråga sig huruvida det är klokt att äga aktierna medan en enkel indexfond generar bättre (alternativ)avkastning. Allt som glimmer är inte guld.