Människan är konstanten – lärdomar av över flera tusen års utveckling
I veckan fick jag hålla ett föredrag för mina historiekollegor, då de hade efterfrågat detta efter att jag i flera års tid ¨har diskuterat om X vid luncher, fikastunder, ämneslag och mer sporadiskt vid alla korridorsmöten. Fokus var på något jag tidigare har diskuterat på bloggen, om än ej i en lika rak, tydlig och explicit form. Jag skall göra mitt bästa för att hålla mig relativt övergripande och kort. Det finns, såklart, mycket, mycket mer att säga om varje exempel och historisk tid, men vänligen ha överseende och se mer andemeningen än att fastna i (bristen) på ingående detaljer.
Många hävdar att människans utvecklas. Absolut är så fallet, men nämnda går mycket långsamt och faktum är att vår hjärna knappt har utvecklats de senaste 30 000 år sedan. Vad som däremot har utvecklats är tekniken. Vad händer i världen och med dess invånare när vi har en till synes outvecklat samt en utvecklad part? När vi har en konstant (människan) och en variabel (tekniken)?
Genom historien har tekniska framsteg omformat samhällets strukturer och utmanat de existerande hierarkierna. Om vi utgår från att människans natur och grundläggande behov är konstanta, medan teknologin är variabeln, kan vi se hur varje stort teknologiskt språng har skapat omvälvande samhällsförändringar. Från skrivkonstens tillkomst via (t.ex.) den tekniska jordburksrevolutionen under högmedeltiden till internetåldern har tekniken skapat nya maktförhållanden, förändrat arbetets villkor och ofta satt människors liv i gungning. Detta kan och vill jag ge prov på och befästa med några av de främsta exemplen.
Skrivkonstens tillkomst kring 5000 f.Kr. markerar en avgörande brytpunkt i människans historia. Tidiga civilisationer, såsom de i Mesopotamien och Egypten, utvecklade skriften, då i form av kilskrift, som ett verktyg för att standardisera och dokumentera viktiga samhällsfunktioner. Med skriften kunde man lagra information om skatter, handel och lagar, vilket skapade en ny typ av elit – de som kunde läsa och skriva. Bort med ”byäldste”, som hittills varit den främsta i och med dennas i huvudet lagrade erfarenhet samt kunskap. Bort med berättelser vid lägerelden, där den äldste berättade (överförde kunskap) för de yngre (insöp sig kunskap. Således var de beroende och i underposition till den äldre).
Skribenter och präster blev centrala figurer i samhället, eftersom deras kontroll över skrift och dokumentation gav dem enorm makt. Muntliga berättartraditioner, som tidigare hade dominerat, ersattes av skriftliga texter, och därmed förändrades hur kunskap överfördes mellan generationer. Med skriften kom också en mer komplex samhällsstruktur, där storskaliga imperier och byråkratier kunde växa fram. Samtidigt förlorade traditionella kunskapsbärare, som muntliga historieberättare, sin tidigare roll, och skriftens centralisering av makten gav upphov till nya hierarkier.
Nästa stora tekniska framsteg kom under jordbruksrevolutionen på medeltiden (cirka 1000–1200 e.Kr.), då teknologier som hjulplogen och treskiftesbruket infördes i Europa. Dessa innovationer förbättrade jordbrukets produktivitet dramatiskt och gjorde det möjligt för bönder att bruka större områden mer effektivt. Följden blev att befolkningen ökade, vilket i sin tur ledde till urbanisering och framväxten av nya samhällsklasser. Med ökad produktion och överflöd på mat kunde städerna växa, och nya yrken inom handel och hantverk uppstod. Borgare växte fram och dessa skulle med tiden bli mer rika och mäktigare än adelsmännen. Borgarna var, till skillnad från nyss nämnda, ej befriade från skatt och därför kom kungen nu med tiden att få en starkare centralmakt, för av skatteintäkterna kunde han själv stärka kontrollen i landet, bekosta armén et cetera.
Ett nästa steg i teknologins omstöpning av samhället var boktryckarkonstens uppfinning vid 1450-talet. Med Johann Gutenbergs innovation spreds kunskap i en hastighet som aldrig tidigare hade varit möjlig. Böcker blev billigare att producera, och fler människor fick tillgång till läskunnighet. Detta underminerade den religiösa och intellektuella elitens monopol på kunskap. Framför allt spelade boktryckarkonsten en avgörande roll för den protestantiska reformationen, där religiösa idéer spreds snabbt och på folkspråk, istället för det tidigare latinska språket.
Kyrkan och andra traditionella auktoriteter utmanades, och nya idéer kunde blomma ut, vilket så småningom ledde till vetenskapliga framsteg och samhällelig förändring. Gamla maktstrukturer, som var beroende av kontrollen över litterära och religiösa texter, försvagades, och en ny intellektuell och litterär klass växte fram. Samtidigt förlorade de som tidigare kopierade texter, som munkar och skrivare, sina roller i samhället.
De som arbetade med att skriva och/eller kopiera texter, såsom munkar, nunnor och andra skriftlärda, kom att bli arbetslösa. Blev de arga? Ställde de sig på barrikaderna och skrek över bannlysning av tryckpressen? Skrev de pamfletter och stod på torget och skrek ut sin bedrövelse? Absolut, men det hjälpte inte, för som görs synligt genom historien är att om någon eller något kan skapa samma skit men till ett billigare, snabbare och smidigare sätt vinner det.
Den absolut största effekten av tryckpressen är faktiskt den franska revolutionen. Det var via tryckpressen som fler och fler blev läs- och skrivkunniga och det var via den som idéer, tankar och så vidare kunde spridas snabbare och billigare. Den tekniska revolutionen kom cirka 1450 och den sociala kraften syntes i slutet av 1700-talet. I Paris läste borgarna och övriga, medan de i Versailles levde så som de alltid hade gjort, för varför skulle de läsa tabloider och andra texter? Makten (Versailles) var tjocka, mätta och belåtna – det absolut värsta som kan hända någon och den dagen du är och känner dig såhär – bli jävligt, jävligt rädd. Vi kan se det i storbankerna, där Avanza och Nordnet kom som uppstickare under tidigt 2000-tal. Amazon och andra virtuella/digitala shoppingcentra slog ut en majoritet av de fysiska dito. Et cetera.
Under den industriella revolutionen (1700-1800-talet) skedde kanske de mest genomgripande förändringarna av människors liv och arbetsvillkor. Med införandet av maskiner och fabriksproduktion omformades samhället från ett agrarsamhälle till ett industrisamhälle. Städer växte explosionsartat när människor lämnade jordbruket för att söka arbete i fabrikerna. De gamla jordägande klasserna fick mindre makt, medan kapitalister och industrimagnater blev de nya ekonomiska makthavarna – detta syns och är även gällande än idag.
Samtidigt växte en ny urban arbetarklass fram, som levde under ofta svåra och farliga förhållanden. Hierarkierna mellan ägare och arbetare skärptes, och det var under denna tid som arbetarrörelsen och fackföreningar växte fram, med krav på bättre arbetsvillkor och rättvisa löner. Den industriella revolutionen skapade inte bara nationella förändringar, utan bidrog även till en global maktförskjutning där industrialiserade länder dominerade världen både ekonomiskt och militärt.
Slutligen, i vår egen tid, har internet blivit den senaste revolutionen som skakat om samhällsstrukturerna. Det är som att jämföra med hur tryckpressen revolutionerade världen. Internet har gjort information och kommunikation tillgänglig för miljarder människor, och har därmed utmanat gamla hierarkier inom media, utbildning och underhållning. Decentraliseringen av information har gjort det möjligt för individer att skapa sig nya maktpositioner, till exempel genom sociala medier, där enskilda människor kan påverka stora delar av befolkningen utan traditionella mellanhänder.
Samtidigt har nya globala eliter vuxit fram – teknikjättar som kontrollerar enorma mängder data och infrastruktur har blivit de nya makthavarna. Traditionella jobb inom detaljhandel, media och administration har minskat, medan nya yrken inom IT och digital ekonomi har vuxit fram. Automatisering hotar många jobb, och de sociala konsekvenserna av detta är ännu inte fullt ut förstådda.
Internet sägs ha kommit till var mans hem kring mitten av 1990-talet. Själv fick vi, det vill säga min familj, ”ett jack i väggen” kring denna tid. När slog den sociala kraften till? Jag vill hävda att den tydligt syntes kring 2016, då Trump vann. Internet gav möjlighet för en ny sorts kommunikation, men också version av sanning/icke-sanning. Som görs synligt blir det mindre och mindre avstånd mellan den tekniska revolutionen och den sociala kraften. Boktryckarkonsten till den franska revolutionen tog en sisådär 250-300 år innan Kraften syntes, medan Internet och den därefter följande sociala kraften gick mycket, mycket, mycket snabbare.
Hur kommer det vara och bli med artificiell intelligens? Det är den nya och stora frågan.
Sammanfattningsvis visar ovan tekniska språng att varje större teknisk innovation omformar samhällets strukturer, hierarkier och arbetsliv. Först sker den tekniska revolutionen, sedan kommer Kraften.
Kan och i sådana fall hur kan detta användas vid investeringar? Det är frågan jag anser att du jämt och ständigt bör ha i bakhuvudet.