Mellan start och mål

Att använda sig av metaforer är för många, mig själv inklusive, något tacksamt, då det gör det lättare att dels visualisera, dels relatera om metaforen är något som man har en erfarenhet eller kunskap om. Till elever kan jag säga att studierna är som ett träningspass och det är under själva träningen som ni ”bryter ned hjärncellerna” för att därefter, under viloperioden, bygger upp dem i en något starkare form – precis som man bryter ned musklerna när man står på gymmet med hantlar och annat.

Det upplevs som jobbigt och något som hjärnan – dess system 1 – gärna skyr, för hellre göra ingenting men likväl få belöningen. Minsta obehagskänsla gör att vi instinktivt vill sluta med det som är orsaken till nämnda, då det kostar energi (föda) – en vara vi inte alltid har haft mycket av. Vi upplever det på gymmet, i promenadspåret, skolan, jobbet et cetera. Dock vet vi djupt inom oss - system 2 – att det i nio av tio fall är bra och viktigt att utföra den ”jobbiga” aktiviteten, då alternativet är långsiktigt destruktivt. 

Läsa läroboken inför provet, eller gissa frågorna och fråga ChatGPT och därefter memorera svaren? Läsa läroboken eller googla? Läsa läroboken eller (huga!) skriva en fusklapp? I samtliga fall är det kortsiktigt lockande med alternativet till läroboken, men jag tror vi alla kan enas om att det långsiktigt kommer leda till en inskrivning på Arbetsförmedlingen, försörjningsstöd et cetera.

Det blir förvisso lite äpplen och päron, men jag hoppas att min koppling till börsen nu accepteras. Att investera i kvalitativa bolag, eller regelrätta indexfonder – såväl globala som för en viss börslista, såsom svenska Large Cap – är klokt och något som på lång sikt bör ge den där eftertraktade guldkanten på tillvaron. Emellertid tar det emot att varje månad skjuta upp sin konsumtion, för vi vill ha allt och inget nu, precis nu. Att här påminna sig om att månadssparandet och därmed konsumtionsuppskjutningen är likt ett träningspass kan vara passande.

Vad som även är passande är att se tider då börsen i dess allmänhet dras med i Mr. Markets manodepressivitet. Man börjar tvivla på sig själv, fonderna och/eller bolagen man äger samt slutligen på hela systemet. Är det annorlunda denna gång? Är det nu den stora Dagen sker; då syndafloden kommer för att för alltid dränka människan och hennes skapelser? Det är jobbigt. Hjärnan arbetar febrilt och kampen mellan system 1 och system 2 kostar inte så lite energi. Vi blir trötta och när vi är det, tar vi sällan några bra och långsiktigt kloka beslut – tvärtom.

Att i dessa fall ha en klar strategi och filosofi nedskriven; att kunna återgå till när hjärnspökena gör sig tillkänna är inte bara bra, utan essentiellt om du vill undvika onödiga förluster och att vara den som köper dyrt och säljer billigt. Att varje månad hålla sig till nämnda strategi och filosofi samt fortsätta månadssparandet är att ta steg efter steg på löpbandet. Det känns jobbigt; som om målet aldrig kommer närmare, snarare längre ifrån. Likafullt vet vi att målet kommer att nås, för alternativet finns inte (WW3). 

Börsen består av bolag. Människor grundar bolag. Bolag växer så länge efterfrågan finns. Efterfråga triggar konkurrens et cetera. I långa loppet kommer global- och världsindex att stiga, men resan kommer inte vara spikrak och när riktningen inte är uppåt känns det jobbigt.

”Volatilitet är priset som vi betalar för långsiktig avkastning”
 

Under den gånga helgen valde jag att studera hur MSCI World Index gått innan och under finanskrisen 2007–2009.   

• 2005: Indexet steg med ca 10 %.​
• 2006: Indexet steg med ca 20,5 %.​
• 2007: Indexet steg med ca 9,5 %.​
• 2008: Indexet föll med ca 40,33%.​
• 2009: Indexet steg med ca 30,5 %.​
• 2010: Indexet steg med ca 12 %.​

Ovan utvecklingar leder till ett CAGR motsvarande cirka 1 %. Det är inte mycket och är direkt dåligt. Om vi istället tillåter oss att zooma ut kan längre mätperioder ge mer lugn. De senaste 20 åren har CAGR varit drygt 7,5 % och beträffande de senaste 30 och 40 åren är siffrorna cirka 6,5 % respektive 8,5 %. Det är ett fint ”mål” att passera, eller hur? Observera dock att siffrorna är valutaneutrala och att en starkare/svagare USD/SEK kommer ha en påverkan på resultaten.

Vad vi känner mellan starten och målet ska vara irrelevant; det spelar ingen som helst roll. Känslor, känslor och känslor. Är det ”jobbigt” nu? Känns det ”tufft”? Se det som en prövning och ett test. Du har snörat på dig skorna och är redan i spåret och inte lägger du av för ett skoskav? För det är vad det rör sig om – ett skoskav. Kom ihåg och påminn dig om att volatilitet är priset som vi betalar för långsiktig avkastning. Det finns alltid en viss avgift – alltid.

Jag äger Storebrand Global All Countries SEK B, som följer just MSCI World Index. Sedan årsskiftet är fondens utveckling minus om cirka 10 %, där en stor del beror på den starkare svenska kronan relativt andra valutor. Kissar jag på mig? Vill jag snöra av mig löparskorna?  Nej, utan jag fortsätter att månadsspara/köpa. Hur valutorna utvecklas vet jag inte och jag tror det inte finns någon som sitter på det facit, men historiken vittnar om att den svenska kronan är relativt svagare de större valutorna, såsom just USD, EUR och CAD. Därtill vittnar historiken, som vi har sett, om att världsindex ger en avkastning jag är mer än nöjd med. 

OBS: Detta inlägg ska inte ses som en rekommendation för något av de värdepapper som avhandlas. Jag berättar enbart om mina tankar och beräkningar, inget annat. Det är som alltid viktigt att du gör din egen analys och utgår från dig, ditt liv, ekonomi, familj och så vidare. Olika individer, olika förutsättningar, kynne och ekonomi – därmed ska du aldrig ta rygg på någon.