Vi i väst är ”WEIRD”

Idé- och kulturhistoria är ett ämne jag finner lika givande och stimulerande som viktigt för att inte bara förstå vår egen historia, utan också för att få underlag för att försöka se vart vi är på väg. Att citera Mark Twain, Voltaire med flera tror jag blir överflödigt här och hos många ses deras utlåtanden som klichéer, men kanske beror det på att det finns en sanning i dem? Jag är i alla fall benägen att så hävda. 

Jag har läst flera böcker på temat och ett par av dem har jag skrivit om. Denna gång är det dags för en bok som jag läste för cirka fyra år sedan och som jag nyligen såg en föreläsning om. Såväl boken som föreläsningen är läs- och sevärd, men jag vill också betona att den kräver sitt engagemang. Det är inte en bok som du läser med halva ögat slutet och sommardrinken i sandstranden bredvid dig.

Tänk om det är världen som är annorlunda – och inte du? Det är en av de mest tankeväckande insikterna i Joseph Henrichs bok The Weirdest People in the World. Med WEIRD – en akronym för Western, Educated, Industrialized, Rich, Democratic – pekar Henrich på att människor i västvärlden är psykologiskt avvikande i ett globalt perspektiv. Det är just denna "konstighet" som, enligt nämnda, har lagt grunden för västvärldens ekonomiska och institutionella framgång. 

Henrich är antropolog samt evolutionspsykolog och hans bok är en ambitiös syntes av historia, psykologi, ekonomi och kultur – ämnen som jag både uppskattar och eftersträvar att fortsätta förkovra mig i. Han argumenterar för att det som vi i väst ofta betraktar som universella mänskliga egenskaper – som individualism, analytiskt tänkande, tillit till främlingar och respekt för opersonliga regler – i själva verket är kulturellt betingade och historiskt unika. De flesta människor i världen tänker inte som vi. De tänker mer relationellt, mer kollektivt, och är mer beroende av familj och klan än av abstrakta institutioner.

Hur blev vi WEIRD?
Henrichs svar är lika oväntat som fascinerande: det började med den katolska kyrkan, en institution som likt andra religiösa sådana har påverkat världen på många sätt. Under medeltiden införde kyrkan en rad äktenskapsregler som förbjöd kusinäktenskap och andra former av släktskapsbaserade förbindelser. Dessa regler underminerade de starka klanstrukturer som tidigare dominerade i Europa och tvingade människor att bilda nya sociala nätverk utanför släkten – i byar, skrån och städer. Resultatet blev en gradvis psykologisk omformning: människor blev mer självständiga, mer benägna att följa opersonliga regler och mer öppna för samarbete med främlingar – något som skiljde sig från icke-västsamhällen.

Denna kulturella och psykologiska omvandling banade väg för framväxten av moderna institutioner: marknadsekonomi, demokrati, vetenskap och rättsstat. Det var inte bara idéer som förändrade världen, men också och i ett långsiktigt perspektiv förändrade ”våra” hjärnor, för idag är vi mer eller mindre hårdkodade enligt denna tanke och anordning, eller kanske har jag missat något viktigt möte? 

Henrichs bok är också en kritik av psykologisk forskning. Antropologen tillika evolutionspsykologen visar hur en oproportionerligt stor del av studierna bygger på WEIRD-personer – ofta amerikanska universitetsstudenter – vilket ger en skev bild av vad som är "normalt" mänskligt beteende. Det är som att försöka förstå mänsklig fysiologi genom att bara studera elitidrottare. Som man frågar får man svar; som man sår skördar man. 

Dock är boken inte bara en historisk analys, utan den väcker också viktiga frågor om framtiden. Om våra institutioner bygger på en viss sorts psykologi – en WEIRD-psykologi – vad händer när dessa institutioner exporteras till samhällen med andra kulturella förutsättningar? Kan demokrati och marknadsekonomi fungera överallt, eller kräver de en viss sorts människa, likt hon i väst? I Asien? I Mellanöstern?  

Henrich är försiktig med att dra normativa slutsatser, men hans forskning antyder att kulturell förändring är möjlig – men långsam. Det tog århundraden att forma den västerländska psykologin och det finns inga genvägar till att återskapa den någon annanstans.

Ska jag sammanfatta boken och det som läsaren tar med sig blir resultatet likt detta:

• WEIRD-människor, det vill säga västerländska, utbildade, industrialiserade, rika och demokratiska, är mycket olika psykologiskt sett från människor i resten av världen.
  De är högt individualistiska, självupptagna, kontrollinriktade, icke-konformistiska och analytiska. Vidare tenderar de att hålla sig till opartiska regler och är samarbetsvilliga mot främlingar. Slutligen plågas de ofta av skuld när de misslyckas med att leva upp till sina egna högt ställda krav och ideal.
• WEIRD-psykologin har sitt ursprung i kristendomen.
• Medan icke-västerländska samhällen bygger på släktskap, skapade den västerländska kristendomen ett äktenskaps- och familjeprogram som bröt upp traditionella släktgrupper till monogama äktenskap mellan individer.
• Att bryta upp traditionella släktbaserade grupper drev på arbetsdelningen, formaliseringen av institutioner, uppkomsten av städer och utvecklingen av individualistisk psykologi. Till slut ledde detta till representativt styre, innovation och ekonomisk tillväxt.
• Utan WEIRD-psykologi kan västerländska politiska och ekonomiska institutioner inte fungera. Detta förklarar varför de ofta har misslyckats i icke-västerländska samhällen.

Henrich bok utmanar de föreställningar som vi västerlänningar, vad jag tror gäller de flesta, har om oss själva. Den visar att det vi ofta tar för givet – vår syn på individen, på moral, på samhället – är resultatet av en lång och osannolik historisk process. 

Boken är mycket läsvärd och given om du dels vill ha en utmanande läsning, dels vill kunna få åtkomst till intressanta anekdoter som med fördel kan användas på en fest eller tillställning för att få andra att tänka ”den där X tycks kunna sina saker”.