En FIRE-ekonomi är inte som andras

På sätt och vis skulle man kunna betrakta vår löpande vardagsekonomi som ganska normal sett ur ett svensk medelklassperspektiv. Med ett försiktigt uttag ur portföljen (3,7%) skulle det kunna handla om runt 30 000 kr i månaden efter skatt (1,08% ISK/KF-skatt under 2024). Till det kan vi lägga lite deltidsarbete för två personer vilket med lite mindre jobb än tidigare för min fru och samma låga mängd jobb för mig skulle kunna dra in 30 000 kr till efter skatt. Totalt 60 000 kr efter skatt alltså.

60 000 kr i månaden efter skatt för ett hushåll på två personer är ganska precis vad två heltidsarbetande personer med svensk medellön får ut. Det gör att vi borde kunna ha en ganska normal ekonomi när det kommer till de löpande kostnaderna i form av boende, bilar, resor och mat. Under julen fick jag en liten påminnelse om att så inte riktigt är fallet när en diskussion om boränta och ISK-skatt dök upp. Grunden till både högre kostnad för lån och högre ISK-skatt är som bekant den ökade räntan där statslåneräntan ligger till grund för ISK-skatten. Men effekten av de två skiljer sig kraftigt åt beroende på hur ekonomin i hushållet ser ut. 

I diskussionen deltog en släkting med villa i småstad och en fjällstuga med totalt 5 miljoner i lån. Detta kostade runt 190 000 kr om året i ränta efter ränteavdrag. En kvalificerad gissning är att familjen i fråga har 250 000 kr på ett ISK (det är så klart inte möjligt att fråga rakt ut om kapital på ISK, men det går utan problem att prata om bolån och ränta). Den högre boräntan är alltså något som i högsta grad påverkar familjens ekonomi medan den högre ISK-skatten är en total ickefråga. Vilket jag märkte när jag tog upp ämnet på tal om räntans effekt på ekonomin. ISK-skatten för helåret 2024 uppgår (enligt min kvalificerade gissning på 250 000 kr i kapital på ISK för familjen) till 1,5% av boräntan efter ränteavdrag (2 750 kr i ISK-skatt och 192 500 kr i räntekostnad).

För oss så handlar det istället om 15 000 kr i boränta och 150 000 kr i ISK-skatt under 2024. Dvs en ISK-skatt som under det kommande året uppgår till 1 000% av boräntan. Med andra ord så är ISK-skatten vår enskilt största kostnad under året och boräntan en total ickefråga. För att göra ytterligare en jämförelse så har vi en kvot mellan de två kostnaderna baserad på högre ränta som är cirka 700 gånger högre än för min släkting (1,5% jämfört med 1000%).

Nu är det så klart vår ekonomi som är den onormala i sammanhanget. Att hushåll är pressade av boräntan är betydligt vanligare än att hushåll är pressade av den rusande ISK-skatten. Inte ens i den smala grupp av ekonomibloggare med stort aktieintresse är vår utgångspunkt den dominerande fick jag en påminnelse om när Stefan Thelenius bloggade om sitt 2023 och nämnde boräntan som en viktig faktor men helt utlämnade ISK-skatten som rusade 2023 jämfört med 2022.

MVH
En ekonomisk outsider