13 Jan, 2023

Flexutrymme lån och buffert

Uppdaterad:
20 Jan, 2023

Jag har länge haft målet att vi ska ha ett års utgifter på ett sparkonto den dagen vi går in i första året helt utan inkomster från arbete. Tanken är sen att vi ska leva på dessa pengar under året samtidigt som utdelningarna tas ut och sparas inför nästa års levnadsomkostander. På så sätt får vi god framförhållning på hur stora utdelningarna blir och skulle utdelningar sänkas eller ställas in under våren 2033 så har vi hela 2033 på oss att reagera på det, eftersom pengarna först ska användas under perioden 1/1-31/12 2034.

Här pratar vi alltså om pengar att betala mat, räkningar, nöjen, resor etc löpande under året. Som husägare är det dessutom rimligt att ha en buffert för renovering eller plötsliga missöden. Så det kan vara läge att ha ytterligare kanske 200 000 kr i buffert förutom de runt 300 000 kr för kommande årets utgifter.

Frågan är när och hur denna buffert ska byggas upp. I den bästa av världar vill man ju plocka ut pengar från börsen just runt börsens ATH snarare än efter en nedgång på 25%. Vet man inte när börsen ska gå upp och ner är det troligtvis rätt tänkt att bygga upp bufferten så sent som möjligt.

Vi har tidigare haft 200 000-kronors bufferten på sparkonto. Men inte börjat bygga upp 300 000 kr bufferten utan hela tiden återinvesterat utdelningarna löpande, detta eftersom vi räknat med att inkomsterna hela tiden ska fortsätta komma minst 1 år till. Sen gick räntan på bolånet upp så det blev så pass mycket skillnad i ränta på bolån och sparkonto att vi valde att amoretera ner lånet med de 200 000 kr som låg på buffertkontot. Att ha ett bolån på 1 miljon med 2,5% ränta och 200 000 kr på sparkonto med 1,5% ränta kändes helt enkelt sämre än att ha ett bolån på 800 000 kr. Detta eftersom vi har ett flexutrymme på bolånet som gör att vi kan ta ut pengarna som vi stoppat in igen. Men en knapptryckning och utan ansökan om att öka upp lånet.

Nu har vi däremot stött på lite "problem" att vi slagit i taket på flexutrymmet som är 500 000 kr. Det betyder att vi nu kan ta ut 500 000 kr på bolånet. Men om vi amorterar ner lånet med 50 000 kr så kan vi inte ta ut 550 000 kr i framtiden utan fortfarande bara 500 000 kr. Amortering av bolånet blir alltså inte längre ett 100% likvärdigt alternativ till sparkonto för vår del.

Möjligt att det blev mycket siffror och rörigt att hänga med nu. Men ovanstående ihop med att börsen gått så pass starkt i slutet av förra året och inte minst i början av det här året har gjort att jag de senaste dagarna börjat fundera på om det är nu bufferten på 300 000 kr sakta ska börja byggas upp genom att inte återinvestera alla utdelningar direkt.

Samtidigt har vi ju ett flexutrymme på bolånet på 500 000 kr vilket just råkar motsvara en buffert på 300 000 kr för ett års utgifter och 200 000 kr till oväntade händelser. Och väldigt lite talar för att det blir 0 kr i inkomst av tjänst redan 2024. Så det mest rationella är säkert att återinvestera utdelningarna direkt och därmed fortsätta ligga fullinvesterad på börsen och inte försöka spela smart och tajma marknaden.

Med en portfölj på 13 miljoner kronor är det samtidigt inte hela världen om 200 000 kr skulle ligga utanför börsen. Investerad till 98,5% kanske kan anses vara nästan fullinvesterad och inte ett försök att tajma marknaden?

TradeVenue
TradeVenue är en samlingsplats för investerare och noterade bolag. Vårt fokus är att främst uppmärksamma små- och medelstora bolag men ni finner givetvis även information om de största bolagen i Sverige. På denna hemsida kan ni ta del av aktietips, läsa uppdragsanalyser, blogginlägg och massvis av aktuella börsnyheter.