Fråga om ränteavdrag

Jag fick en fråga på mail som löd:

Jag får mer pengar i utdelningar per år än summan jag betalar i räntekostnader tack vare min spariver. Då uppstår frågan om jag är berättigad till ränteavdrag på mitt lilla bolån och belåningen av mina aktier? 

Frågan är inte helt lätt att få svar på, men jag tror att du säkert har stenkoll, och jag tänkte att fler än mig hade gynnats att få svar på det och få det förklarat. När man talar om det positiva med ränteavdraget i media missar man att ta med hur det påverkar den grupp människor som har större kapitalinkomster än kapitalkostnader.

Jag gör ett försök att svara här. Fördelen är att fler kan ta del av svaret och framförallt att övriga läsare kan rätta mig i kommentarsfältet om något är fel. 

Så här tror jag att det ligger till:
Grunden är att du får göra avdrag på 30% av dina räntekostnader upp till 100 000 kr per år. Därefter är avdraget 21%. Det betyder att du som har 100 000 kr i räntekostnad under ett år får tillbaka 30 000 kr på skatten. Det här gäller såväl bolån som andra lån. Detta kräver dock att du måste betalat minst 30 000 kr i skatt under året för att kunna få tillbaka 30 000 kr, eftersom det är ett avdrag. Dvs man kan aldrig “gå plus” och få tillbaka mer pengar från Skatteverket än man först har betalat in. För de allra flesta som har bolån och en vanlig månadslön blir det här inga konstigheter.

Så över till frågan. Vi får då börja med att fundera kring var man har sitt kapital och således var man får sina utdelningar. Har man pengarna på ett ISK så beskattas inte utdelningen i sig (eller upp/nedgången i värde under året) utan det är en schablonskatt på värdet. Så hur många kronor du fått i utdelning under året skiter Skatteverket i. Jag kommer i fortsatta exemplet använda mig av ISK då det är så de flesta sparar i aktier och fonder (men det går att räkna på samma sätt som nedan med vinst/utdelning på aktie- och fondkonto också, eftersom skatten även här är 30%)

Nästa steg blir att fundera kring om schablonskatten på ISK på något sätt påverkar avdragsrätten på bolånet negativt. Här skulle jag säga nej, snarare tvärt om. För som vi såg ovan måste man betala in minst så mycket skatt som man ska få tillbaka. För en person med bolån som helt saknar inkomst av tjänst kommer således inkomst av kapital vara positivt för att få tillbaka 30% av räntekostnaden för lånen. 

Vad blir då effekten om man som i frågan har högre kapitalinkomst än kapitalkostnad? Jag skulle säga att det inte spelar någon roll om man kvittar inkomster och kostnader och räknar på mellanskillnaden eller räknar ut dessa helt separat. 

Ex 
Du har 10 miljoner på ett ISK. Schablonintäkt = 294 000 (2,94% av kapitalet 2023). På detta betalar du 30% skatt = 88 200 kr i skatt.

Du har bolån på 1 miljon kronor med 4% ränta = 40 000 kr i ränta. Av detta får du tillbaka 30% på skatten = 12 000 kr.

Det jag tror frågeställaren läst om och inte riktigt fått ihop är att man kan kvitta kapitalinkomst med räntekostnad. Men då vi använder 30% i båda fallen spelar det ingen roll i vilken ordning vi räknar.

Om vi i exempel ovan tar schablonintäkten på ISK dvs 294 000 kr minus räntekostnaden på 40 000 får vi 254 000 kr. På det ska vi betala 30% skatt. Skatten blir då 76 200 kr. Det är alltså exakt samma skatt som vi fick fram i exemplet ovan där vi först betalade in 88 200 kr och sen fick tillbaka 12 000 kr.

På ett lån på 1 miljon kronor med 4% ränta kommer vi få ett avdrag på 12 000 kr om året, så länge vi betalar in minst 12 000 kr i skatt på något sätt. Om du har en aktieportfölj på 100 miljoner som ger 4 miljoner om året i utdelning påverkar inte detta avdrag negativt oavsett om du har aktierna på ISK eller vanlig depå.