Semesterspaningar del 1

Hoppas ni läsare som har sommarsemester men inte livslång semester njuter och är nöjda med sommaren så här långt.

Så här under sommaren kan det lätt bli lite extra tankar och reflektioner kring pengar. Dels upplever jag att man än mer än vanligt översvämmas med bilder och rapporter i sociala medier från vänner och släktingar som visar upp sin fantastiska semester, inte sällan med fokus på lyx och dyra upplevelser. 

Något jag har märkt är vanligt är hur många reagerar och funderar på hur andra kan ha råd. Och det här slår åt alla håll, jag återkommer strax till hur jag menar. 

Men till en början så kan vi väl påminnas om att man lätt luras av det här med att folk bara lägger upp en liten del av grejerna de gör och dagarna de lever på sociala medier. Har man 100 personer som man följer och 10 varje dag lägger upp grejer så känns det mentalt som att “alla gör grejer hela tiden”. Man tänker mindre på de 90 personerna som är hemma och städar och spelar kort än de 10 är och dricker drinkar och fotar solnedgångar på olika plaster i världen. Eftersom det i större utsträckning är de 10 som lägger upp bilder på Instagram den här veckan.

Det jag menade med att det slår åt alla håll ska jag försöka förklara nu. Här verkar det enligt mig som att många glömmer bort sina egna förutsättningar och val i livet och vad man lägger pengar på. För att sen tycka det verkar helt orimligt hur andra kan ha råd med deras val av livsstil. 

Nedanstående exempel är tagna från verkligheten, men är grejer jag samlat på mig under 10 år. Så det är inte så att alla hela tiden uttrycker hur avundsjuka de är på andras ekonomi. Men i och med att jag hört dessa saker sägas rakt ut, kan jag väl tänka mig att det tänkts och pratas internt i mellan hemmets fyra väggar i betydligt större omfattning än man vågar erkänna. Så jag tror tankegångarna är rätt vanliga. Några exempel:

• En kollega som absolut inte kunde köpa att det på en vanlig lön skulle gå att sluta jobba innan man fyllde 45. Lottovinst var enda möjligheten, punkt slut. 
• Jag och min fru som ser på vissa personer som vi vet ungefär vad de tjänar och hur de lever. Men glömmer att på den tiden vi båda jobbade heltid och hade samma löner som dem så sparade vi runt 50 000 kr i månaden (ihop på två personer alltså). Hade vi sparat 1 000 kr i månaden per person hade vi alltså kunnat köpa resor och vin för 48 000 kr i månaden. Varje månad året runt. Det blir en del.
• Trebarnsföräldrarna som jämför sig med DINKarna (double income no kids) när det kommer till semesterresor. Det blir lite skillnad på standard om man ska lägga 100 000 kr på en resa för fem eller för två personer.
• De som har dyr vardag med dubbla bilar, villa och sommarstuga som jämför sin vecka utomlands med de som bor i lägenhet, utan bil och sommarstuga och prioriterar just utlandsresor.
• De som åker på dyr utlandsresa och inte fattar hur de med villa, sommarstuga och dubbla bilar också kan ha råd att åka utomlands.

Något jag har mindre personlig erfarenhet kring är hur yngre personer drabbas av dessa mentala tankevurpor. Men enligt vad jag kunnat läsa i media så verkar det som ett kanske ännu större problem än det jag beskriver ovan för personer upp till 25 år. 

Jag återkommer inom kort med lite fler semesterspaningar med fokus på privatekonomi och sparande.