SIBEK – en lönsam teknikkonsult

Nu har det blivit dags för något jag tycker ska bli riktigt kul. Genom TradeVenue har jag fått möjligheten att följa bolaget Sibek, ett av de TradeVenues bevakade bolag, löpande under en lite längre period. Det kommer bli lite blandade nedslag med intervjuer, kommentarer kring kvartalsrapporter och annat spännande under 2024. Med förhoppning om att både jag och ni läsare ska lära oss mer om bolaget och en intressant bransch.

Sibek är ett teknikkonsultföretag som verkar inom infrastruktur och specifikt järnväg, med fokus på järnvägens signalsystem. Den enskilt största kunden är Trafikverket följt av Trafikförvaltningen (SL) inom Region Stockholm. Du kan läsa mer på bolagets hemsida här och om TradeVenues bevakning här. 

Sibek är sedan i höstas noterade på First North. Bolaget har ett börsvärde på runt 200 miljoner och cirka 350 ägare på Avanza och 130 på Nordnet. Det som gör det extra kul att få följa bolaget är att det är ett lönsamt bolag, med hög direktavkastning på runt 5% (räknat på förra årets utdelning) och som de senaste 5 åren haft en genomsnittlig omsättningstillväxt på 15%. Branschen beskrivs dessutom som konjunkturstabil och med stora investeringsbehov de kommande åren.

För att lära oss mer om bolaget tänkte jag att vi tar hjälp av Sibeks VD David Berg med lite grundläggande frågor. Så får vi anledning att djupdyka i siffrorna och detaljerna om knappt en månad då nästa rapport kommer.

Hej David. Kul att få göra en första intervju med dig. Kan du berätta lite kort om dig själv, din bakgrund och hur länge du varit VD för Sibek?

Absolut. Jag har varit med Sibek sedan 2016. Sibek hade då blivit så pass stort att de fyra grundarna ville ta in en extern VD för att själva kunna fokusera mer på tekniken och sina uppdrag mot kunder. I grund och botten är jag utbildad civilingenjör i elektroteknik vid KTH. Innan jag kom till Sibek var jag verksam inom försvarsindustrin där jag jobbade med företagsledning.

En fördel som investerare är att man kan fokusera på de övergripande delarna av bolagets verksamhet och titta på siffror som tillväxt och lönsamhet och de breda penseldragen och trenderna. Utan att behöva förstå detaljerna i hur ett läkemedel eller en halvledare fungerar. Men kan vi ändå försöka oss på en enkel förklaring av vad Sibek och era cirka 70 medarbetare gör där ute vid landets järnväg?

Våra medarbetare är experter på signalsystemet. Signalsystemet finns till dels för att säkerställa att inga olyckor sker och dels för att styra trafiken på järnvägen. Förenklat kan man säga att mycket av det vi gör handlar om verifiering och validering av signalsystemets funktion. Med andra ord omfattande kontroller av säkerhetskritiska funktioner. En del av dessa kontroller gör vi i samband med det som kallas driftsättning, det vill säga verifiering och validering av en nybyggd eller förändrad järnvägsanläggning. Det är den sista kontrollen som genomförs innan tåg kan börja trafikera den berörda sträckan. Vi utför också verifiering och validering av de tekniska underlag som används vid nybyggnation. Då kan det handla exempelvis ritningar och mjukvara. Parallellt med detta jobbar våra projektörer med att producera den typen av underlag, vanligtvis med hjälp av CAD-mjukvara. Vi har också medarbetare som förstärker beställarens organisation med teknisk kompetens. Det kan handla om projektledare, byggledare, teknikexperter och experter inom de säkerhetsprocesser som måste följas vid ändringar i signalsystemet. Med beställaren avses oftast Trafikverket, men även andra aktörer förekommer.

Tågtrafiken i allmänhet har väl lite dåligt rykte i Sverige med inställda tåg och förseningar. Men jag har rätt svag bild av om hur statistiken för förseningar ser ut. Och ännu mindre om det är SJ, Trafikverket eller någon ansvarig minister jag ska vara besviken på när det blir strul. Hur är din bild av läget i järnvägsnätet och tågtrafiken och de investeringsbehov och andra förbättringsåtgärder som ändå verkar finnas?

Både politiker och Trafikverket är nog överens om att den svenska järnvägen till stora delar är föråldrad och lider av konsekvenserna av ett för lågt underhåll. I media hör man allt oftare talas om underhållsskulden inom järnvägen. Detta i kombination med att kapacitetsutnyttjandet ökar leder till att systemet blir känsligt för störningar och därmed till att förseningar uppstår. Och ser man på Trafikverkets prognoser så pekar allt på att behovet av järnvägstransporter kommer fortsätta öka, både för persontrafik och godstrafik. Även inom näringslivet finns starka önskemål om ökad kapacitet och bättre tillförlitlighet, framför allt från den tunga industrin. I slutänden är det riksdagen som beslutar om hur vilka medel som ska komma järnvägen till godo. Så för att svara på din fråga är det nog i första hand till politikerna du ska framföra dina synpunkter.

Jag läser om ERTMS som är ett EU-gemensamt signalsystem som ska införas i Sverige under de kommande 20 åren och den totala kostnaden väntas uppgå till över 30 miljarder kronor. Hur stor del av dessa 30 miljarder gäller verksamhet där ni kan vara med och erbjuda era tjänster?

Införande av ERTMS pågår i Sverige och Sibek är i högsta grad involverade. Inte minst inom driftsättning på Malmbanan i norr. Införandet har dock skett i långsammare takt än vad Trafikverket ursprungligen önskade. I december 2023 publicerade Trafikverket sin rapport Signalöversyn. Här framgår att deras uppskattning av kostnaden för ERTMS snarare är 50-55 miljarder plus utvecklingskostnader om 8-10 miljarder. Detta för att införa ERTMS till mitten av 40-talet. Det skulle i så fall innebära en enorm ökning av medel till signalsystemet de kommande 20 åren. Detta ska ses i ljuset av att det redan i dag råder brist på experter och annan personal inom signalteknik, och just kompetensbrist lyfts fram som en av de största riskerna i Trafikverkets rapport. Hur stor del av dessa pengar som hamnar inom ramen för Sibeks verksamhet är väldigt svårt att säga, men klart är det skulle innebära en mycket hög ökning i efterfrågan för oss. Till saken hör att vi redan idag har hög efterfrågan på våra tjänster.

Men återigen, det är i högsta grad en politisk fråga. I Dagens Industri kunde man 15 januari läsa att Trafikverket begär 150 extra miljarder för perioden 2026-2037. Värt att notera i artikeln är att signalsystemet lyfts fram som en särskild utmaning. Det är också intressant att infrastrukturminister Andreas Carlson nämner underhållsskulden och uttalar sig positivt till ökade medel.

Med ett EU-gemensamt projekt för signalsystem låter det som det borde finnas chans till stordriftsfördelar genom att göra samma jobb i flera länder. Ni har inga planer på expansion utanför Sveriges gränser?

Järnvägsbranschen är oerhört konservativ, både i Sverige och utomlands. Varje land har sitt regelverk och sitt sätt att jobba på. Inträdesbarriärerna är högre än man kanske tror. Å andra sidan är detta till vår fördel avseende utländsk konkurrens i Sverige. Så nej, vi har inga planer på expansion utomlands i närtid.

Tack för denna gång och kul att få lite grundläggande info om er. Så hörs vi efter er rapport den 13 mars och tittar lite mer på de aktuella siffrorna i detalj då.

Tack själv!