Uppföljning om FIRE i Småspararpodden
För ett par månader sedan gjorde Småspararguiden ett poddavsnitt och ett par artiklar om FIRE. Som jag berörde i ett blogginlägg här.
Det var fler än jag som hade synpunkter på deras poddavsnitt och en av de som hört av sig var Björn Lilja, som nu blivit inbjuden till podden för att förtydliga vissa saker. Killarna på Småspararguiden är som jag skrev förra gången duktiga både på att förstå aktiemarknaden och de produkter som finns där och kan räkna. Men den invändning både jag och Björn hade var att de kanske inte var 100% pålästa om just FIRE. Och då vi är väldigt många som väl i alla fall kan räkna och tänka nästan lika bra som Småspararguiden och lagt ner många timmars jobb på det här så är det dumt att börja om från början.
Jag tycker Björn gjorde en väldigt bra insats som gäst. Ni kan läsa mer om avsnittet och höra avsnittet här (alltid fånigt att länka till ett poddavsnitt, att söka på Småspararpodden där du lyssnar på poddar är troligtvis enklast).
Några korta tankar från min sida:
Flexibilitet slår den perfekta strategin. Det går helt enkelt inte att räkna ut att 3,5% årligt uttag som höjs med inflationen räcker 35 år och 4,2% årligt uttag räcker 27 år. Så att hitta exakt rätt uttag beroende på hur gammal man är och hur många år till man räknar med att leva går inte.
Det mest troliga är att med ett uttag på runt 4% kommer pengarna växa över tid, men de kan också i extremfall ta helt slut inom 30 år. Det är också ett väldigt hårt krav att man idag ska kunna räkna ut exakt hur mycket pengar man ska leva på i dagens penningvärde år 2052. Det är inget som de som är kvar i arbetslivet kan räkna med att veta exakt vilken lön de ska ha om 25 år. För den som är lite flexibel är detta inget problem. 4% regeln blir en tumregel och när man har ungefär 25 gånger årsbehovet av pengar blir det en viktig milstolpe som underlättar att våga ta steget. Räknar du med att kunna resa i framtiden kommer du säkert kunna det, men det är ingen exakt garanti för om du ska kunna bo 4-stjärnigt eller 5-stjärnigt på en specifik utlandssemester om 24 år.
Buffert på sparkonto måste fylla ett syfte. Björn var inne på sekvensrisken dvs att det är mycket värre om börsen går dåligt de första åren av FIRE jämfört med om man får ett börsras när man redan varit FIRE under 15 år där börsen gått enligt historiska genomsnittet. Det här stämmer ju med de simuleringar som gjorts och matematiken bakom detta förklarades tydligt i podden att en stor nedgång som späs på med uttag slår hårdare jämfört med börsen svängningar för den som inte gör några uttag.
Men som jag ser det fyller buffert på sparkonto eller i räntefonder ett annat syfte. Att man får en garanti på kort sikt, dvs vet precis hur mycket pengar man har att röra sig med 2027 och 2028. Samtidigt som man kan leva med att det just idag inte är 100% spikat hur mycket pengar man ska spendera 2029. Går börsen väldigt dåligt nu under 1 år så kan man ev skruva ner på kostnaderna lite redan 2028 även om dessa pengar är säkrade på räntor, men framförallt har man lite tid på sig att fundera på hur 2029 ska se ut.
Vi har visserligen ingen budget som vi följer i vårt hushåll. Men det är klart att vi vet ungefär hur vi ligger till på de olika kontona och vad vi har bokat framåt. Skulle många bolag plötsligt ställa in utdelningen 2027 och börsen gå ner med 40% så är det väldigt osannolikt att vi redan hunnit dra på oss några stora kostnader eller bokningar för 2029. Utan det blir då något vi kan fundera på i lugn och ro om man ska jobba lite extra eller dra ner lite på kostnaderna.
Värt att notera är att leva på kapitalet möjliggör ändringar även i andra riktningen. Att fortsätta leva på ett inflationsjusterat mått som sattes för 20 år sedan för att klara en eventuellt börskrasch för 19 år sedan blir ju fel när det visade sig att det inte blev någon krasch för 19 år sedan. Att helt plötsligt spendera 1 miljon extra 2027 bara för att börsen gått upp mer än väntat 2026 är troligtvis ingen bra strategi. Men att sakta men säkert med några års förskjutning kunna anpassa även utgifterna efter några goda börsår tycker jag blir enklare om man har en lite släpande övergång med något års behov av pengar utanför börsen. Och sen låter fondsälj eller aktieutdelning bli pengar som kan spenderas om ett par år. Det blir en liten buffert-effekt i både goda och dåliga tider, samt så klart som Björn nämnde en psykologiskt viktig effekt.
Men kul med ett nyanserat och insatt poddavsnitt om FIRE och bra insats av Björn, som jag vet läser den här bloggen och även varit återkommande i kommentarsfältet.