Uttagsstrategi

Jag fick ett önskemål om att skriva något om uttagsstrategi i en kommentar från en Amanda för några inlägg sedan. Det här är ett ämne som det finns mycket skrivet om. Jag har berört ämnet ett antal gånger men framförallt finns det mycket på andra ställen på nätet baserat på historisk statistik. Jag skrev 2020 ett inlägg med ett räkneexempel för hur man genom att ha buffert på sparkonto kan optimera uttaget. 

Jag tänkte idag titta på olika uttagsstrategier ur ett lite vidare perspektiv, snarare än komma med något säkert om det går att ta ut 3,7 eller 4,1%. Det här blir utifrån hur mina tankar går idag och var jag landat efter att ha funderat mycket på det här de senaste 10 åren. För att det inte ska bli alltför komplext kommer jag inte gå in på olika fördelningar mellan aktier och räntor som löpande viktas om, eller att ha pengar på 3-10 år sikt på ett ställe och pengar på över 10 års sikt på annat ställe.

Fast uttag
Med fast uttag menar jag en strategi som den kända 4% regeln. Här utgår man ifrån en startpunkt och baserar kommande uttag på hur mycket pengar man hade vid starten. Den som slutar jobba idag med 10 miljoner kr  och väljer 4% uttag + inflation med målet/tron/förhoppningen att pengarna ska räcka minst 30 år “vet” redan nu att man kommer ha en köpkraft motsvarande 33 333 kr i dagens penningvärde i april 2046.

Som jag ser det lämpar sig den här metoden främst till att bedöma när man har råd att sluta jobba. Dvs snarast att hitta rätt behov av kapital vid starten för uttaget. Att stelbent basera sina uttag år 2046 på en enda faktor, hur stort kapitalet var vid ett visst datum 2024, är ett märkligt förhållningssätt. Däremot är det ett utmärkt tumregel som ger en bra bild av ungefär vilken ekonomisk standard man kan förvänta sig de kommande 20-40 åren om inga nya pengar skulle komma in.

Rörligt uttag
Om vi för enkelhetens skull drar det hela vägen i andra riktningen och använder en metod som säger att vi varje år tar ut 4% av det aktuella värdet så ser vi några för- och nackdelar. 

Fördelen är att pengarna aldrig kommer kunna ta slut eftersom uttagen minskar i händelse av att portföljen tappar i värde och det finns alltid 96% kvar efter uttaget varje år (baserat på att man väljer en bred portfölj och inte allt i ett mindre antal enskilda aktier som faktiskt kan gå till 0). 

Nackdelen är att det blir svårt att planera. För den med mycket fasta kostnader kan det bli ett problem att uttaget minskar snabbt och plötsligt och exakt lika mycket som börsen går ner i sämre tider. Det kan alltså bli tal om 30% lägre uttag ett år jämfört med året innan om portföljen gått ner med 30%.

En kombination av de två ovan
I min bok “Den enkla vägen till ekonomisk frihet” går jag igenom denna metod lite mer grundligt. I korthet går det ut på att man använder ett rörligt uttag som ovan, men med tillägget att man använder ett golv och tak på tex -5% och +10%. Dvs om portföljen går ner med 20% ett år slår man i golvet på -5% och behöver inte minska uttaget mer än så. Och går börsen upp 20% på ett år slår man i taket och höjer bara uttaget med 10%. Det gör att man får en ganska bra bild av kommande års uttag och slipper risken att behöva minska sina omkostnader med 30% från ett år till nästa. Detta har i historiska tester visat sig minska risken att kapitalet tar slut jämfört med att varje år ta ut ett fast belopp + inflation.

Aktieutdelning
Att leva på utdelningar beskrivs ofta som en mental fördel i att man slipper sälja aktier eller fonder varje år. Det här tycker jag kanske är en lite tveksam motivering och fonder som lite godtyckligt delar ut en del varje år är inget som lockar mig. Däremot ser jag en fördel i utdelningar från aktier och det är att man här får hjälp av bolaget styrelse att hitta en lagom nivå för uttaget. Vi slipper alltså själva sitta och gissa om vi ska ta ut 3, 4 eller 5% av kapitalet för att det ska vara uthålligt över tid. 

En kompetent och ansvarig styrelse kommer inte äventyra bolagets långsiktiga överlevnad genom att dela ut så mycket pengar att bolaget över tid försvinner. Den som äger 10-15 bolag var styrelser efter de investeringar och satsningar som behövs göras ute i bolagen anser sig ha råd att dela ut motsvarande 4,5% av börsvärdet så har vi fått lite extern hjälp att hitta ett lagom stort uttag från vår portfölj. 

Nackdelen blir att det kan bli lite slagigt där vi vissa år får extrautdelningar och andra år helt inställda utdelningar för att bolaget ser att det finns ställen inom företaget där pengarna gör mer nytta just nu (behöver inte handla om en kris där det inte finns pengar att dela ut). Förhoppningsvis bra på sikt för aktiens värde, men det kan bli lite problem för den som vill leva på pengarna löpande.

När ta ut pengarna?
Ytterligare en aspekt blir när och hur pengarna tas ut vilket till viss del hänger ihop med val av strategi ovan. Kör man på 4% av startsumman plus inflation i årligt uttag tycker jag man kan ta ut pengar varje månad. Precis som att man månadssparar och därmed minskar svängningarna fast tvärt om. Har man ändå spikat exakt hur mycket pengar som ska tas ut varje år oavsett hur börsen går finns det liksom ingen mening att ta ut alla pengarna 1 januari.

Här man däremot ett lite mer flexibelt uttag eller förlitar sig på aktieutdelningar tycker jag det är vettigt med lite framförhållning tex att ha 1 års buffert på sparkonto och fylla på med försäljning eller utdelning år 1 och använda pengarna år 2. Så har man god tid på sig att anpassa kostnader eller skaffa lite inkomster om det ser ut att bli ett lite sämre år än väntat.

Något jag själv landat i på senare tid som egentligen inte var planen när jag slutade jobba är att vi nog kommer ta ut pengar lite mer flexibelt i klumpsumma. Detta kommer baseras på en kombination av när behov uppstår och när läget känns rätt. 

Exakt hur detta ska funka och läggas upp får vi återkomma till, men ett grovt exempel skulle kunna vara en portfölj med 50% aktier med utdelning och 50% indexfonder. Aktieutdelningen täcker de löpande kostnaderna (troligtvis med 1 års framförhållning med pengarna på sparkonto) medan fonderna säljs vid behov. Ett år kanske det blir fondförsäljning för 25 000 kr för att måla om huset, ett år 50 000 kr till en resa och ett annat år 750 000 kr för köp av en husbil. Tanken är då så klart att man inte köper en husbil just när börsen gått ner 40%.