Katastrofer och dess kostnader
I närtid så är jordbävningen och den efterföljande tsunamin och kärnkraftsolyckan i Japan 2011 den mest, i ekonomiska termer, kostsamma mega-katastrofen som inträffat. Ca 20.000 omkomna och nära en halv miljon evakuerade. Varav 100.000 med anledning av det havererade kärnkraftverket. Över 100.000 fastigheter totalförstördes. Drygt 300.000 fick svåra skador och ytterligare ca 750.000 fastigheter fick delvisa skador.
De direkta kostnaderna uppgick till 154 miljarder usd. Senare har det beräknats att slutnotan landade på 235 miljarder usd. En enorm summa. Den största ekonomiska skada hittills orsakad av en naturkatastrof.
Jordbävningen och den efterföljande tsunamin 2004 (som vi svenskar ofta förknippar med Thailand) på annan dag jul beräknades kosta 60 miljarder usd, men i människoliv så orsakade det ca 230.000 dödsfall i länder runt omkring Indiska Oceanen. 5 miljoner hemlösa. 5.000 av de förolyckade dog i Thailand.
Orkan-året 2017 i USA med tre orkaner som förstörde mycket i sin väg beräknades kosta 100 miljarder usd. I USA förlorade ca 3.000 människor livet p.g.a dem.
Eldstormen just nu runt Los Angeles beräknas vara upp i ca 55 miljarder usd i skador och uppskattningar pekar på att slutnotan kan komma hamna på 150 miljarder usd om det inte kommer under kontroll snart.
Förutom eld så kan Kalifornien även förtäras av jordbävningar. San Andreasförkastningen som är en platteknokisk gräns mellan Stilla havs-plattan och Nordamerikanska-plattan löper genom Kalifornien. Vilket berör storstäder så som San Fransisco och Los Angeles.
Om/när nästa mega-jordbävning sker i San Andreas, Kalifornien, så beräknas den kosta bortåt 300 miljarder usd enligt gjorda simuleringar. 10.000 som förlorar livet och behovet av att evakuera och nödsätta flera hundra tusen. Problemet kommer dock vara att mycket av infrastrukturen som vägar, broar, kommunikationer m.m. kommer vara skadat. Stora delar av delstaten skulle dessutom vara utan strömförsörjning. Något som inte lagas så lätt.
Geologer menar på att den ”naturliga rytmen” är en mega-jordbävning var 60-300 år i södra Kalifornien. Andningsrytm för Moder Jord, men lång tid för oss människor. Det gör det svårt att beräkna när nästa kommer ske. Den senaste riktigt, riktigt stora var 1857. Man tror på en tämligen stor risk att det kommer inträffa en likadan till innan 2050.
1906 upplevde San Fransisco en mellanstor jordbävning. Ca 3.000 omkom och omräknat till dagens pengavärde uppstod skador för ca 20 miljarder usd. Det var mindre bebyggelse på den tiden.
Flera mindre jordbävningar har inträffat under senare år med t.ex. 1989 och 2004. Som tur är med få omkomna men orsakande av skador för runt 10-20 miljarder usd.
Det går väl konstatera att som med börskrascher så vet man att de kommer ske. Man vet bara inte när. Man behöver vara förberedd. Därav att Berkshire Hathaway beskriver att de ”bygger sitt hus” på sådant sätt att deras försäkringsverksamhet ska klara av även om en megakatastrof som kostar ca 400 miljarder usd inträffar. Det är nämligen inte en fråga OM utan en fråga om NÄR.
Berkshire Hathaway är också byggt på sådant sätt att de ska klara av börskrascher. Om Berkshire´s aktieportfölj på ca 300 miljarder usd tappar 60 % av sitt värde så klarar sig Berkshire som bolag ändå. 340 miljarder i kassa/räntepapper ger visst handlingsutrymme.
Självklart påpekar kritiker att varför köper man inte aktier för dessa pengar istället. För att optimera balansräkningen! Skapa mer avkastning! Amerikanska börsen är ju upp ca 20 % årligen den senaste tiden. No brainer att hålla aktier!?
Berkshire är inte byggt för att skapa maximal avkastning varje enskilt år. Det är byggt för att hålla över decennierna, oavsett vad för katastrofer som väntar bakom hörnet. En strategi som också visat sig fungera tämligen väl. Ska man reflektera lite djupare kring det kan det också vara en viktig ingrediens till att man avkastat bra över tid med. Vetskapen om att ”skit händer” och därför ser man också till att man är redo för det.